Analytiker om nybyggnationerna och Northvolt: ”Har byggts på spekulation”

De 345 miljarder kronor som analysföretaget Prognoscentret bedömer kommer investeras i den svenska byggmarknaden 2024 är en minskning med 8,9% jämfört med 2023. Vad som ligger bakom nedgången är byggandet av industri- och lagerlokaler.

“Det har varit en otroligt hög byggnation som drivits av e-handeln som behöver större lagerytor”, säger analytiker Mårten Pappila vid Prognoscentret.

Han menar att efterfrågan handlat om att marknadsaktörer velat effektivisera lager- och logistikkedjor, att lokalerna ska ligga på rätt plats och vara ändamålsenliga.

“Man har byggt nytt fast det redan finns lokaler, men att de gamla inte duger i transportflödet. Vi har sett en överetablering inom lager och vakanserna har ökat”, säger Pappila och fortsätter:

“Men nu ser vi att nybyggnationen av lager sjunker i halvårsstatistiken från SCB. Det har byggts mycket på spekulation för att det har funnits ett investerarkollektiv som har velat satsa mycket pengar på lagerlokaler. Man har fått långa stabila hyreskontrakt med säkra kassaflöden.”

Northvolt-effekt?

Han får medhåll av analytiker-kollegan Ludvig Uggla.

“Man har byggt väldigt mycket i olika delar av Sverige som har en geografisk fördelaktig position. Men man har byggt lite för stort och lite för mycket, men kanske inte utifrån de behov som föreligger”, säger Uggla.

Nedgången i lokalmarknaden slår brett till följd av svag, inkommande statistik för industri-, lager-, kontor-, och undervisningslokaler. Men båda analytikerna lyfter även fram att hur det gått för Northvolt eventuellt kan påverka investeringsviljan. Inga siffror kring detta finns för närvarande. Men ödet för de gröna industrisatsningarna kan få effekter på investeringsviljan.

“Industrisatsningarna i norra Sverige har under hösten ifrågasatts och det råder just nu viss osäkerhet om investeringstakten framöver.”

Samtidigt antas byggandet av lokaler öka genom investeringar från annat håll. Det gör att nivåerna framöver förväntas ligga över det historiska genomsnittet.

“Vi har politiskt drivna investeringar med stora satsningar på rättsväsendet och Försvarsmakten som omsätts i aktivitet i byggandet”, säger Uggla.

Bostäder: Förutsättningarna förbättras

Det ändrade ränteläget har bidragit till ett ökande bostadsbyggande. De nya prognoserna ger vid handen att antalet nybyggda bostäder i år väntas bli 26 700, en ökning med 24% jämfört med föregående år.

“Bostadsbyggandet återhämtar sig gradvis fram till 2026 i takt med att hushållens boendekostnader sjunker”, säger Uggla.

Han understryker att SCB: statistik på området handlar om när bygglov börjar gälla, inte när spaden sätts i marken, vilket gör att de fått bearbeta statistiken på egen hand.

“Vi ser att bostadsbyggandet fortsatt ligger under det som SCB indikerar, men långsamt så förbättras förutsättningarna för bostadsbyggandet. Vi kommer att ha en återhämtning i reallönerna som möjliggör ökad efterfrågan. Men vi vill poängtera att det inte innebär att vi återgår till de förutsättningar som fanns när bostadsbyggandet drevs på i relativt hög takt”, säger Uggla.