Analys: Mer manna att vänta från Assidomän

Assidomäns utförsäljning av wellpapprörelsen fyller på kassan och bäddar för nytt guldregn över bolagets aktieägare. Och det lär inte heller bli det sista. Styckarduon VD Gunnar Palme och ordförande Bernt Magnusson har fler affärer och utdelningar framför sig. En resa väl värd att följa med på.
12 mars 2001 13:50

Skogsbolaget Kappas kontanta betalning på 10,4 miljarder kronor för Assidomäns wellpapprörelse tyckte aktiemarknaden var mer än godkänt och sände upp Assidomänaktien med 10 procent till 195 kronor. Men vad som riktigt fått det att vattnas i munnen är att Gunnar Palme, med fickorna fulla med pengar, flaggat för nya utdelningar. Det efter att ett inlösenprogram där 5 miljarder kronor överförs till aktieägarna just håller på att slutföras.

Efter affären och inlösenprogram har Assidomän en nettokassa på 9,4 miljarder kronor. Därmed skulle Assidomän kunna betala av samtliga skulder och ändå dela ut 100 kronor per aktie. Det är sannolikt bara början. Ty den stora jokern för den som spekulerar i feta utdelningar och investerar i Assidomänaktier är bolagets stora skogstillgångar. Ett innehav som motsvarar drygt halva Danmarks areal. Av den totala arealen skogsmark på 3,1 miljoner hektar brukas 2,4 miljoner hektar. Några referenspriser för så stora arealer eller gängse prislistor finns inte.

Ett sätt att få ett lägsta pris är att se skogen som en möjlighet till ökad skuldsättning och därmed utdelning till aktieägarna. Skogsverksamheten har mycket stabila kassaflöden. De senaste åren har de varit runt 1,2 miljarder kronor per år. De säkra flödena och de små investeringsbehoven innebär att bolaget skulle kunna skuldsätta sig ganska kraftigt. Och enligt Gunnar Palme tål nya Assidomän en betydligt högre belåningsgrad. Antas en soliditet på 40 procent (skogens bokförda värde är 17 miljarder kronor) skulle 10 miljarder kronor eller 105 kronor per Assidomänaktie kunna delas ut till aktieägarna i någon form. Pengar som teoretiskt skulle kunna skiftas ut även om det belånade skogsbolaget fick ett värde på noll kronor.

Men skogen har ett värde även i belånat skick. När Sveaskog köptes av staten var prislappen runt 5 000 kronor per hektar för betydligt sämre lokaliserad skog än den Assidomän har kvar i Norrland och Mellansverige. Med en värdering som Sveaskog för hela innehavet skulle det ge ett värde på 15,5 miljarder kronor eller 160 kronor per aktie. Om staten som redan äger 35 procent av Assidomän skulle köpa går näringsminister Björn Rosengrens nota lös på 10 miljarder kronor.

Efter försäljningen av wellpapprörelsen finns av industritillgångarna bara kartongbruket Frövi som ledningen försökt sälja, 50 procent av aktierna i massa-och pappersbolaget Billerud samt en sågverksrörelse kvar. Tillsammans omsätter de drygt 7 miljarder kronor. En överslagskalkyl ger ett värde på 4 miljarder kronor eller 40 kronor per Assidomänaktie. (2 miljarder kronor för Frövi och 1 miljard för Billerudaktierna respektive sågverksrörelsen).

Sammantaget har kassan, industrirörelsen och skogen ett bottenvärde på 250 kronor. Det är en uppgångspotential på 30 procent mot dagens nivå. Sedan är det antingen upp till vad placerarna eller staten är villiga att betala för ett renodlat skogsägande företag som avgör var värdet till slut hamnar på. Sveaskogsexemplet ger ett värde på 300 kronor. Trots osäkerheten om värderingen av framför allt skogen är Assidomän köpvärd även efter dagens kursrally.

Assidomäns substans per aktie Kassa 100 kr Skog 105-165 kr Industri 40 kr Summa substansvärde 245-295 kr

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.