Analys: Marknaden tror på mjuklandning

Optimisterna verkar alltså regera, kort nedgång och mjuklandning, nedgången är över till sommaren. Men det finns pessimister också, och de anser att det kommer ta betydligt längre tid att ta sig ur det här.

Den amerikanske centralbankschefen Alan Greenspan är uppenbart oroad över utvecklingen, annars skulle han inte ha höjt räntan så kraftigt under så kort tid, en procentenhet på en månad. Tidigare har han aldrig gjort så stora rörelser utan nöjt sig med en kvarts höjning eller sänkning åt gången.

Det faktum att han agerar så kraftfullt har i sig utlöst oro. Alla vet också att han ofta har tillgång till preliminär statistik innan den är officiell. Samtidigt åtnjuter han ett fantastiskt förtroende på Wall Street, vilket förklarar de senaste veckornas kursuppgång.

Många bedömare menar att Greenspan spelar ett psykologiskt spel där det gäller att återupprätta konsumenternas förtroende och bromsa nedgången. Fed undviker helst ordet recession, det utlöser lätt obehagliga reaktioner på börsen, men Greenspan har gått så långt som att säga att tillväxten nu är ”nära noll”. Och det konsumentindex, Michigan-indexet, som speglar konsumenternas stämning föll i januari till 94,7 från tidigare 98,4, bekräftar bilden av osäkra hushåll.

Det råder en bred enighet på finansmarknaderna om att Fed kommer att fortsätta sänka åtminstone en halv procentenhet ytterligare fram till sommaren, ned till fem procent. De signaler som nu skickas ut är att Fed kommer att sänka tills de ekonomiska indikatorerna vänder upp igen. Det handlar framförallt om konsumenternas förtroende, de står för 75 procent av tillväxten i USA.

Problemet är bara att sänkningarna redan är inlagda i dagens aktiekurser. Och för att hushållens förtroende skall återvända måste kurserna troligen stiga rejält, deras förmögenheter står och faller med börsernas utveckling. Så är det även i Sverige.

Möjligen är det så att ett par sänkningar och en period av mer stabila kurser kan utgöra psykologisk grund för nya breda kursuppgångar under andra halvåret i år. Förutsättningen är då också att den pågående rapportperioden inte innebär fler obehagliga överraskningar än de som redan är inlagda i dagens kurser efter förra årets ras.

Det gap som verkar råda mellan industrin och finansmarknaderna förklaras av att marknaden ofta ligger lite före, det som händer just nu är redan intecknat i aktiekurserna. Men det är ändå intressant att så många bedömare uppenbarligen tror på en snabb återhämtning, med tanke på att de flesta siffror pekar åt rakt motsatt håll.

Torsdagens och fredagens siffror bidrog möjligen till att öka förvirringen. Samtidigt som inköpsindex NAPM föll mer än väntat i januari och industriproduktionen försvagades som väntat i december, kom den allra viktigaste statistiken, som speglar sysselsättningen, med motstridiga signaler.

Antalet sysselsatta ökade betydligt mer än väntat, men det gjorde även arbetslösheten, från 4 till 4,2 procent. Den amerikanska aktiemarknaden verkade på fredagseftermiddagen svensk tid ha bestämt sig för att de båda faktorerna tog ut varandra och börsen rörde sig inte mycket på informationen.

Förklaringen till siffrorna är troligen att när arbetstillfällena stadigt ökar gör även tillgången på arbetskraft det, fler anmäler sig alltså som jobbsökande, en del får jobb och andra inte.

Faktum kvarstår, de flesta ekonomiska indikatorer pekar nedåt. Många bedömare anser att Alan Greenspan agerade för sent, men om han lyckas dra USA ur nedgången på sex månader, då kan han sedan dra sig tillbaka i lugn och ro.