Analys: Marknaden tror inte på bankfusionen

Men på börsen har SEB och FS-banken ett lägre börsvärde än de 150 miljarder kronor de hade tillsammans när affären presenterades. Efter ett inledande kurslyft i SEB har aktien fallit tillbaka och står nu på bara plus 2 procent. FS-Banken har samtidigt fallit 5 procent. En närmare granskning visar dessutom att det i själva verket betyder att bankerna sjunkit i värde sedan fusionen presenterades förra torsdagen.

Det är ett grovt underbetyg till ordförande Göran Collert, vice ordförande Jacob Wallenberg, VD Lars Thunell och vice VD Birgitta Johansson-Hedberg.

Ekonomi24 har gått igenom kalkylerna bakom fusionen. De redovisas i tabellen bredvid. På presskonferensen talade bolagen om kostnadsbesparingar på 2,5-3 miljarder kronor inom fem år. Det motsvarar 7-8 procent av de totala kostnaderna vilket är lågt i banksammanhang.

En närmare genomgång visar att vinsterna från ett samgående mellan SEB och FS-banken borde hamna väsentligt högre än vad bankerna hittills sagt, allt annat vore konstigt.

Tre ytterligare poster förbättrar kalkylen ordentligt:

1.Synergiintäkter. Bankerna talar om lägre finansieringskostnader, förstärkt produktutbud och ”best practice”. Nordbanken har i sina fusioner med Merita, Kreditkassen och Unibank räknat med synergivinster på 4,5 miljarder, varav 1,8 miljarder kronor är intäktsförbättringar. Intäktsförbättrandeåtgärder motsvarade därmed 60 procent av synergivinsten. När Handelsbanken köpte SPP uppskattades intäktsförbättringarna till 50 procent av synergivinsten. Det finns ingen anledning att tro att SEB och FS-banken skulle vara sämre. Intäktsförbättringarna borde kunna hamna på 1,5-2 miljarder kronor, minst.

2.SEB har pensionsstiftelser som kan täcka kostnader för personalneddragningar i både SEB och FS-Banken. Stiftelserna är gamla och har tillgångar på 23 miljarder kronor, varav drygt 15 miljarder kronor är övervärden som inte de SEB-anställa behöver. Pengarna kan samtidigt inte användas till något annat ändamål än pensioner till personal anställd i Sverige, allt enligt Länsrätten som övervakar de två stiftelserna.

Köper SEB upp FS-Banken och anställer sparbankspersonalen i SEB får de alltså del av miljarderna. Enligt bankerna kan det betyda att ungefär hälften av kostnadsresreveringarna på 4 miljarder kronor kan täckas av pensionsreserver. Det betyder att 2 miljarder ”trollas” bort från resultaträkningen.

3.SEB:s pensionsstiftelser kan även användas för att finansiera FS-Bankens framtida pensionsavsättningar liksom vinstdelning (som kan hanteras som pensioner) till personalen. Ifjol satte FS-Banken av närmare 400 Mkr för framtida pensionsåtaganden. Dessutom fick de sparbanksanställda dela på 600 Mkr kronor i vinstdelning. Pengarna, total en miljard kronor, togs direkt över resultaträkningen.

Med tillgång till SEB:s pensionsstiftelser höjs resultatet i FS-banken med en miljard kronor. Låt oss räkna mer försiktigt i framtiden, ingen vet ju hur hög lönsamheten blir nästa år, och anta att vinstdelning och pensioner hamnar på 800 miljoner kronor per år.

Om de olika intäkts-och kostnadsposterna ovan läggs ihop ger det ett börsvärde på 37-43 miljarder kronor. Då har intäkterna, efter skatt, värderats till 11 gånger. Det är i nivå med vad bankaktier handlas till på börsen.

Det känns onekligen märkligt att de två bankaktierna inte rört sig sedan fusionen presenterades. Det enda som hänt är att SEB handlats upp i relation till FS-Banken eftersom SEB:s aktieägare får 51,5 procent av ägandet i den samanslagna banken. Det ska enligt uppgift från bankerna ses som kompensation för att SEB bidrar med pengar från sina pensionsstiftelser. Men inte ens pensionsstiftelsernas pengar som nu blir tillgängliga, och som aldrig åsatts något värde på aktiemarknaden tidigare, har alltså förmått lyfta börskurserna. Justerat för SEB:s stiftelsepengar har istället bankerna sjunkit i värde med flera miljarder kronor.

Den låga trovärdigheten och skepsisen mot fusionen kan sammanfattas i EU och Konkurrensverket, som kan komma att försvåra en fusion, misstroende mot Lars Thunell och Göran Collert samt hotet om omfattande kundflykt.

Skräckscenariot är att samgåendet utvecklas på samma sätt som när Sparbankerna köpte Föreningsbanken. Ungefär en tredjedel av Föreningsbankens kunder försvann. En liknande flykt bland SEB:s svenska kunder och det skulle betyda att SEB tappar 500 000 kunder och går misste om en affärsvolym av inlåning, utlåning och fondsparande på 150 miljarder kronor. En skattning är att marginalen på detta ligger kring 2 procent. Därmed skulle det ge ett tapp i intäkterna på cirka 3 miljarder kronor. Med samma värdering som ovan skulle det betyda 33 miljarder kronor på börsen. Riktigt så illa kanske det inte blir. Handelsbanken, som väntas ta en del av kunderna, har hittills bara sett sitt börsvärde stig med fem miljarder kronor.

Men fler kan locka kunder från banken. FS-Banken väntas tappa sparbankskunder om Bo Dockered och LO drar igång kampanjer för att locka sparbankskunder till Länsförsäkringar Bank och Folksam Bank. Sker det börjar det onekligen se ganska mörkt ut för den nya banken.

Bankerna har försvarat sin dåliga informationsgivning och otydlighet kring affären med att de vill avvakta EU och Konkurrensverket. De vill inte låsa sig för något som de sedan tvingas backa ifrån.

Jag tror att de tänkt fel. Brist på information slår både mot anställda och kunder. Företag kan inte hålla tyst bara för att konkurrensmyndigheten ska fundera. All teori kring samgåenden visar att tydlighet och tempo är viktigt. Därför hade det varit bättre om de två bankledningarna presenterade exakt vilken struktur de vill ha på verksamheten för att senare återkomma med nödvändiga justeringar. Men det kanske inte gick när affären förhandlades fram på mindre än två veckor. Det är i sig oroväckande.

Underbetyget från aktiemarknaden är sådant att ägarna bakom de två bankerna borde fundera en gång till på vad de gett sig in på. Om det enda affären bidrar med är att öka investerarnas intresse för en konkurrentbank, Handelsbanken, så har något väsentligt gått snett.