Analys: Därför kommer börsen stiga

Metoden bygger på att poängsätta de sex viktigaste börsvariablerna från ett till fem, där ett är en mycket svag och fem en mycket stark börs. Sedan summeras poängen. Ett genomsnittbetyg över 3,0 indikerar således en stark börs. I april och augusti var utslaget en svag börs.

Med reservation för att det hittills berott på en stor portion tur eller att terrorattackerna mot USA kom emellan så har slutsatserna varit korrekta. Därför ger jag modellen en tredje chans. Den enda skillnaden mot tidigare är att variabeln vinstökningarna 2001 har bytts ut mot 2003.

Vinstökningar 2002 (2 poäng) Ericsson, börsens viktigaste bolag, chockade i sitt bokslut med att säga att rörelseförlusten kommer att bli 5 miljarder kronor i det första kvartalet. För att nå sitt mål på runt 10 miljarder kronor i rörelsevinst på helåret fordras en raketspurt under de sista sex månaderna. Ett svagt första halvår och ett starkt andra är inte Ericsson ensamma om att spå och enligt SMEs prognossammanställning tror analytikerna att bolagen kommer att lyckas ganska bra i sin återhämtning.

Att mäta vinsttillväxten för Stockholmsbörsen som helhet är inte helt enkelt och kräver ett par justeringar. Ett konstant problem är Astra Zeneca, Nokia, Pharmacia och Stora Enso. De står för över hälften av de stora bolagens samlade vinster men har sin primärnotering utomlands och ingår bara delvis i börsindex.

Ett sätt att runda hindret är att vikta vinsterna efter aktiernas tyngd i index. Även Ericssons 30-miljarders förlust i fjol förrycker jämförelsen. Men exkluderas telekomjätten och om alla storbolagens vinster viktas efter börsvikt så stannar de samlade vinstökningarna vid måttliga 4 procent. Det motiverar en tvåpoängare.

För att återhämtningen verkligen kommer att ske under andra halvåret talar de amerikanska konjunktursignalerna. Både makroindikatorerna och dess uttolkare inköpscheferna, centralbankschefen Alan Greenspan och finansministern Paul O’Niell har skissat en ljusare bild av ekonomin den senaste tiden. Smolk i resultatbägaren är fjolårets vinsthöjare, den starkare euron, som i år istället har sjunkit.

På pluskontot är fjolårets kostnadsbesparingar. Inget av tre storbolag som gick med förlust i fjol, Ericsson, Skandia och Volvo tros i år behöva visa röda siffror. Vinstökningar 2003 (5 poäng) Om 2001 var ett uselt vinstår och 2002 blir ett medelmåttligt så tror i alla fall analytikerna att den stora vändningen kommer 2003. Konjunkturen ska då ha återfått en stor del av sin forna styrka.

Att teleoperatörerna och teleutrustningsföretagen var betydligt mer beroende av konjunkturen än de flesta räknat med har blivit en dyrbar läxa. Men 2003 vänds det till bolagens fördel igen. Ericsson bedöms fyrdubbla resultatet och Telia ska t ex öka med nästan 50 procent jämfört med året innan. I stort sett samtliga bolag förväntas återhämta sig kraftigt. 18 av 29 storbolag spås öka vinsten med mer än 20 procent.

Viktat efter börsvärde tror analytikerna att vinsterna totalt stiger med 33 procent. Det motiverar en fempoängare även om det sannolikt finns en hel del glädjekalkyler bakom.

Prognosjusteringar (2 poäng) Det senaste halvåret har placerarna ägnat sig åt omvänd kvartalskapitalism. Majoriteten av de usla niomånadersrapporterna som vällde in i oktober och november ignorerades. Istället steg kurserna våldsamt i den euforiska börsåterhämtningen efter terrorattackerna 11 september. Tvärtom har det varit under 2002. De flesta kvartalsresultat har varit bättre än väntat och då har kurserna fallit. Men viktigare än kvartalen är prognoserna för helåren och där har analytikerna den senaste månaden sänkt dem med 9 procent för 2002 och med 4 procent för 2003. Därav tvåpoängaren.

Ränta (4 poäng) Centralbankernas samordnade styrräntesänkningar efter terrorattackerna gjorde sitt jobb och kanske lite till. Sett i backspegeln var likviditetsinjektionen kanske väl stor och gav en minibubbla på börsen. Men det är svårt att kritisera Alan Greenspan. I den exceptionella situationen ville han sannolikt inte ta några risker. Och att det skulle sätta fyr på inflationen tror inte heller placerarna som handlar de amerikanska långräntorna till historiskt låga nivåer.

Det talar för att aktier fortfarande är ett konkurrenskraftigt alternativ till obligationer och att förtroendet för att Alan Greenspans förmåga att balansera mellan tillväxt och prisstabilitet är intakt. Augustis fyrapoängare lämnas därför oförändrad.

Risk (2 poäng) Osäkerheten om den ekonomiska framtiden är fortsatt stor men inte så gigantisk som under senhösten. Ett tecken på att risken minskat är att företagsledarna, efter de brännskador de åsamkade sig under fjolårets cykeläventyr i periferin, återigen är tillbaka i sadeln och vågar offentliggöra sina prognoser.

Makroriskerna från i höstas, en upptrappning av terrorattackerna, skenande oljepriser och att kollapsen för de argentinska och japanska ekonomierna skulle få spridningseffekter har inte heller blivit verklighet. Samtidigt har riskerna för en fördjupad konjunkturavmattning dämpats.

Istället är det Enron-skräcken, risken för att företagen mörkar, blåser upp ballonger med kreativ redovisning eller till och med ägnar sig åt rena olagligheter som har skrämt slag på placerarna. Den bräckliga finansiella situationen för de skuldsatta teleoperatörerna är annan följetong som ännu inte har fått något slut. Totalt bedöms risken vara fortsatt högre än normalt.

Värdering (3 poäng) En värdering av Stockholmsbörsen utifrån vinsterna de större företagen förväntas mäkta med i år ser inte speciellt attraktiv ut. Vinstprognoserna i förhållande till kurserna är knappt 6 procent vilket bara är en halv procent mer än vad en tioårig obligation ger idag.

Bättre ser det ut om analytikernas prognoser för 2003 blir verklighet och speglar ett normalläge. Kvoten vinst/kurs skulle då stiga till 7,7 procent och indikera ett svagt köpläge. Används istället nyckeltalet börsvärde i förhållande till eget kapitalet så tyder en historisk jämförelse på att börsen är rimligt värderad just nu. Sammanvägt är det skäl för en trea.

En summering av de sex omdömena ger totalpoängen 18 eller 3,0 i genomsnitt. Det är den högsta noteringen hittills. Det är också vad som kan betraktas som en börs i jämvikt och då aktier lever upp till placerarnas krav på en årlig avkastning om 8-10 procent.

Den största skillnaden mot i april och augusti är att det har gått tio respektive sex månader. De svaga vinstökningarna 2001 har därför bytts ut mot betydligt attraktivare prognoser för vinsterna 2003 samtidigt som aktiekurserna har noterats allt lägre.