ANALYS: ABB – På jakt efter vinstlyftet

Det är begripligt att ABB:s ledning har beslutat ta ettordentligt tag i koncernens kostnader och inriktning. Manbehöver bara betrakta ABB:s främsta konkurrent och förebild,General Electric (GE).

Då handlar det inte så mycket om att renodla ABB-koncernen. ABBkan visserligen tyckas vara ett svårgenomträngligt konglomeratmed mängder av produkter i ett tusental bolag, organiserade i enkomplicerad matris med geografiska regioner och länderbolag påena axeln och affärssegment och affärsområden på den andra. Menförebilden GE är ännu mer diversifierad. Förutom de verksamhetersom direkt konkurrerar med ABB – kraftgenerering,kraftöverföring, transportsystem och industriella system förautomation och styrning – har GE flygplansmotorer (som bygger påsamma teknik som gasturbinerna för kraftgenerering),materialteknik, hushållskapitalvaror, belysningsprodukter,medicinsk teknik, IT-system, media och dessutom en stor ochlönsam finans- och försäkringsrörelse (GECS).

Jämförelsen med GE visar är att ABB har en rejälvinstförbättringspotential.

DUBBELT SÅ BRAAlla enheter i GE tjänar pengar. De enheter som konkurrerar medABB har genomgående högre lönsamhet än vad ABB uppnår. Totalthade GE en rörelsemarginal på 14,5 procent under tredjekvartalet i år, vilket är rekord hittills. ABB:s rörelsemarginalför årets första tre kvartal blev 6,6 procent.

Nettovinstmarginalen för GE under perioden blev nio procent,medan ABB ligger på 3,4 procent.

GE har inga särskilda fördelar gentemot ABB. Företaget harnaturligtvis en stor hemmamarknad i USA, men koncernen är ocksåen stor spelare på världsmarknaden. Ungefär 43 procent avintäkterna genereras utomlands och 35 procent av de 240.000anställda finns utanför USA. GE omsätter totalt 50 miljarderdollar i sina industriella rörelser. Finansverksamhetenredovisar intäkter på 33 miljarder.

GE har framför allt uppnått sina goda vinster genom idogkvalitets- och produktivitetsjakt. Inom kraftgenerering, som ärutsatt för hård konkurrens och prispress – vissa turbiner säljsidag för ungefär 40 procent av 1991 års priser – nådde GE tillexempel en rörelsemarginal på drygt 14 procent förra året. ABB:srörelsemarginal för motsvarande verksamhet blev 5,8 procent. GEuppger att resultatet fortsätter att förbättras i år, myckettack vare service till befintliga anläggningar.

Det är tydligt att ABB är inne på samma spår.

Det strukturarbete ABB beslutat genomföra, och som kostar cirka850 miljoner dollar (6,5 miljarder kronor), går ut på atthårdrationalisera enheterna i Europa och USA, samtidigt somexpansionen mot Asien och andra tillväxtmarknader intensifieras.Pengarna ska vara återbetalda inom ett par år, vilket ger dengrova kalkylen att ABB:s rörelsevinst kan lyftas med minst tremiljarder kronor på årsbas. Till detta kommer vad dengeografiska expansionen ger.

En tanke bakom etableringen av tillverkning i tillväxtländerna iöster, Asien och östra Europa, är naturligtvis att utnyttja delåga lönekostnaderna i dessa länder. ABB:s VD Göran Lindahlpåpekar till exempel att den nuvarande valutakrisen i Asienerbjuder gyllne tillfällen för alla företag med tillverkning ide drabbade länderna.

ABB:s expansion österut har hittills främst handlat omkraftgenerering, kraftöverföring och distribution. Marknaden förnya kraftverk finns i tillväxtländerna. I Västeuropa ochNordamerika byggs inte mycket nytt. Men det finns som sagt enväxande marknad för service och modernisering av äldreanläggningar, vilket både ABB och konkurrenterna har riktat insig på.

Kraftgenerering, som omsätter cirka tio miljarder dollar i ABB,fick förra året en tredjedel av sina beställningar från Asien,Oceanien och Afrika. Europa, inklusive östra Europa, svarade för47 procent och den amerikanska kontinenten för 20 procent. I århar beställningsingången ökat kraftigt, berättas idelårsrapporten. Årets stora Asienorder är åtta 700 MWvattengeneratorer till jätteprojektet Three Gorges i Kina.Orderna för service och moderniseringar fortsätter att öka medtvåsiffriga tal, sägs det vidare. Men resultatet har fallitjämfört med förra året, vilket i huvudsak hänförs till kostnaderför omstruktureringar.

Förutom GE, som är störst i världen räknat i installeradkapacitet, konkurrerar ABB med Siemens, GEC Ahlstohm,amerikanska Westinghouse och japanska Mitsubishi HeavyIndustries. Dessa sex företag uppskattas ha cirka 80 procent avvärldsmarknaden för kraftgenerering.

De här bolagen redovisar inte alltid kraftgenerering för sigalla är konglomerat och vissa av dem har fler konkurrerandeverksamheter med ABB. Men man kan utläsa att vinstmarginalen förkraftgenerering i Siemens ligger på ungefär samma nivå som i ABB.Också här pågår intensiv rationalisering. Westinghouse, som islutet av 1980-talet sålde sin rörelse för kraftöverföring ochdistribution till ABB, förlorar pengar på sin kraftgenerering,som omsätter cirka två miljarder dollar. Rörelsen uppges varatill salu. Bland spekulanterna har nämnts Siemens och GECAhlstohm, men inte ABB.

Kraftöverföring och distribution har haft en betydligt merstabil lönsamhetsutveckling än kraftgenerering. Påkraftöverföring och distribution är ABB störst i världen och kanhävda ett tekniskt ledarskap. Förra året omsatte verksamhetentio miljarder dollar och nådde en rörelsemarginal på 8,5 procent.Världsmarknaden uppskattas till 85-90 miljarder dollar. Främstakonkurrenter är de europeiska bolagen GEC Ahlstohm, Siemens ochSchneider. I Asien finns konkurrens från japanska företag ochlokala tillverkare.

Men nu skakas affärssegmentet av det havereradevattenkraftsprojektet Bakun i Malaysia. Förra årets order komtill 38 procent från Asien, men nästan 15 procent avaffärsegmentets orderingång, cirka elva miljarder kronor, gälldekablar och kraftledningar till Bakun, som var ABB:s enskiltstörsta projekt hittills.

Eftersom ingen vet när och om projektet blir av, och om ABB i såfall får leverera, måste kapaciteten anpassas, framför allt iSverige och Malaysia. I år tar ABB kostnader på cirka 100miljoner dollar (750 miljoner kronor ) för Bakunprojektet. Detstörsta affärssegmentet i ABB, industri- och byggnadssystem, ärdet mest Europaberoende. Det omsatte förra året cirka 16miljarder dollar och hade en rörelsemarginal på 7,8 procent.Europa svarade för cirka 63 procent av beställningsingången,medan cirka 20 procent av beställningarna kom från regionenAsien, Oceanien och Afrika och resten från den amerikanskakontinenten. Gruppen är konjunkturkänslig; i år uppgesresultatet ligga kvar ungefär på samma nivå som under förra året,medan intäkterna har fallit något på grund av svag europeiskefterfrågan.

Industri- och byggnadssystem har ett mycket brettproduktsortiment och en vid kundkrets. Som namnet antydersönderfaller det i två områden. 60 procent av beställningarnagäller industriella system, som datoriseradeprocesskontrollsystem, flexibel automation (bland annatindustrirobotar), elmotorer, processinstrument och turboladdareför dieselmotorer.

Till industriella system räknas också affärsområdet olja, gasoch petrokemi, som gör utrustning för petrokemiska anläggningaroch utrustning för utvinning av olja och gas i flytandeanläggningar eller under vatten. Detta område har haft godtillväxt under de senaste åren.

Området byggnadssystem innefattar installationsmaterial ochservice för industriella, kommersiella och offentliga byggnader.Här finns affärsområdena entreprenad, lågspänningsapparater ochlåpspänningsssystem, installationsmaterial samtluftbehandlingsutrustning.

DRÖM FÖR STYCKAREAffärssegmentet industri- och byggnadssystem är egentligen enstyckares dröm. Men det kan också ses som ABB:s mest intressantatillväxtområde och vinstgenerator. Här behövs en stor omvandlingom ABB ska kunna uppfylla sitt geografiska expansionsmål; attungefär hälften av verksamheten skall finnas i tillväxtländerna.Sannolikt kan många av segmentets standardprodukter produceras ilågkostnadsländer.

Mer tveksam kan man ställa sig till ABB:s framtida engagemang iAdtranz, som bildades 1995 genom en sammanslagning avtågtillverkningen i ABB och Daimler Benz. De båda fick var sinhälft av tågbolaget. I ABB:s redovisning ingår hälften avAdtranz, som totalt omsatte 3,2 miljarder ECU (cirka 27miljarder kronor) under sitt första räkenskapssår 1996. Vinstenföre skatt var 21 miljoner ECU.

Stort strukturarbete återstår i Adtranz. Detta beräknas kosta150 miljoner ECU i år. Resultatet i år blir en förlust, varavABB:s andel beräknas till cirka 100 miljoner dollar.Personalstyrkan på för närvarande 21.000 anställda reduceras med3.000.

Frågan är hur länge ABB kvarstår som ägare. I samband medfusionen fick Daimler Benz rätt att köpa ABB:s andel för 1,8miljarder dollar, plus ett belopp som är beroende av vinstenmellan 1998 och 2005, samtidigt som ABB har rätt att sälja sinandel under samma tid för ett lägre garanterat belopp. Detlönsammaste alternativet för ABB kan vara att stå kvar som ägaretills lönsamheten för Adtranz har vänt.

ABB har också en del enheter som kan säljas i gruppen övrigaverksamheter, som under 1996 omsatte cirka 3,5 miljarder dollar(27 miljarder kronor). I år såldes bland annat den nordiskaelgrossiströrelsen Asea Skandia, med en omsättning av 650miljoner dollar, för ett okänt belopp till nederländskaHagenmeyer.

Utöver dessa rörelser har ABB en lönsam finansrörelse, FinancialServices, som förra året stod för drygt tio procent avkoncernens rörelseresultat. Resultatet hittills i år uppgesligga på ungefär samma nivå som året innan. Koncernledningenbrukar emellertid återkommande varna för att de goda vinsternainte kommer att bestå.

Rådet till ABB:s aktieägare är sammantaget att ha is i magen. Iår blir vinsten liten efter att ha belastats med kostnaderna förBakunprojeketet, Adtranz samt omstruktureringskostnaderna på 850miljoner dollar. Affärsvärlden uppskattar att koncernen når ennettovinst på cirka 600 miljoner dollar (1233), vilket ger envinst per aktie i det svenska moderbolaget på cirka 2,40 kronor,räknat på en dollarkurs om 7,60 kronor.

Trösten är att potentialen för förbättringar är stor. Menriskerna i den asiatiska expansionen är inte negligerbara, somdet havererade Bakunprojektet visar.

+ Österut!

ABB sätter fart på flytten från väst till öst för att inte hamnai kostnadskris i höglöneländerna.

Mitt i den asiatiska ekonomiska krisen tillkännager ABB attföretaget skall satsa på asiatisk expansion, samtidigt sompersonalstyrkan skall minskas med 10.000 anställda i Europa ochNordamerika. Budskapet är att konkurrenskraften ihöglöneländerna måste skärpas, i tid, innan bolagen där hamnar ikostnadskris.

För dagen ser Europa inte ut som ett krisområde i ABB. Avkoncernens regioner hade Europaden högsta rörelsemarginalen, 9,5procent förra året, medan Asien, Oceanien och Afrika nådde 7,4procent. För regionen America, de amerikanska kontinenterna,stannade marginalen på sex procent.

Samtidigt ter sig inte den aviserade personalreduceringen somsärskilt dramatisk, med tanke på ABB:s utveckling hittills.Förra året minskade till exempel personalstyrkan med 5.000anställda i höglöneländerna, samtidigt som företaget ökadeantalet anställda med 10.000 i tillväxtländerna.

Under åren 1990-1996 har ABB minskat antalet anställda ihöglöneländerna med uppemot 60.000 samtidigt som koncernen harökat antalet anställda i Asien och östra Europa med 56.000.Antalet anställda i Asien, Oceanien och Afrika har ökat från24.000 till drygt 43.000 sedan 1991.Men dessa är spridda övermånga länder och knappast i något land är ABB riktigt stort ännu.Största verksamheten har ABB i Indien, där koncernen har cirka10.000 anställda I Kina och Hongkong finns omkring 4.000 ABB–anställda.

Sedan 1990 har ABB-bolagen i östeuropeiska länder ökat antaletanställda från cirka 5.000 till cirka 25.000. Också dessamedarbetare är spridda på många olika länder. Men ABB börjar blimärkbart i Polen och Tjeckien, där koncernen anställer cirka7.000 personer i vardera landet.

En effekt av denna omvandling är att personalkostnaderna somandel av omsättningen sjunkit under 30 procent 1996, från att halegat på drygt 33 procent i början på decenniet. Till den sänktapersonalkostnadsandelen bidrar även outsourcing och ökadproduktivitet i samtliga verksamheter.

Vilka bolag skall då krympas? Nedläggningar avtillverkningsenheter och reducering av arbetsstyrkan skallenligt VD:s programförklaring i första hand beröra bolagen iItalien, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland och USA. I dennaskara ingår ABB:s största europeiska bolag och viktigasteutvecklingscentra, dvs. ABB Sverige, ABB Tyskland och ABBSchweiz. Dessa tre har tillsammans nästan 30 procent avkoncernens anställda och ungefär 40 procent av omsättningen.Alla bolag har fullt ABB-sortiment, dvs alla affärssegment ärrepresenterade. Företagen svarar tillsammans för ungefär hälftenav koncernens totala forskning och utveckling. I ABB i Sverigeoch ABB i Tyskland uppgår forskningskostnaderna till cirka åttaprocent av respektive företags omsättning. Högst forskningsandel,drygt 13 procent, har ABB i Schweiz. ABB i Sverige, som omsättercirka 40 miljarder kronor och har cirka 25.000 anställda,tillhör koncernens mest lönsamma verksamheter. 1996 blevvinstmarginalen cirka tio procent, exklusive reavinsten från enförsäljning av bland annat Aros Fondkommission. Men så har ocksåsvenska ABB ett betydligt mer förmånligt kostnadsläge än detyska och schweiziska kollegorna. ABB Schweiz, som varförlustbringande vid ABB-fusionen 1988, har successivtrationaliserat sig till vinst. Årsomsättningen ligger kring 25miljarder kronor och vinstmarginalen enligt den senastehalvårsrapporten 1997 blev knappt 5,8 procent, att jämföra med 6,8 procent samma period året innan. Antalet anställda är nu11.000, vilket kan jämföras med nästan 16.000 vid tiden förfusionen. På grund av den höga kostnadsnivån expanderar ABBSchweiz endast på högtekniska områden. Just nu byggs enhalvledarfabrik för cirka 200 anställda samt en motorfabrik för90 anställda.

DYRT I TYSKLANDABB i Tyskland har också bantat kraftigt, men har ändå haftsvårt att få upp lönsamheten. Bolaget växte i början av 1990–talet genom köp av fabriker och företag i östra Tyskland ochhade som mest cirka 34.000 anställda. I dag är styrkan 26.000.Årsomsättningen ligger på cirka 37 miljarder kronor. Landetshöga kostnadsnivå yttrar sig i att vinstmarginalen inte harkommit över tre procent under de senaste åren. För det senastehalvåret 1997 blev vinsten 1,4 procent av omsättningen. För deitalienska och spanska bolagen, som också är utpekade förrationaliseringar, finns inga offentliggjorda uppgifter omlönsamhetsutvecklingen. Sammantaget sysselsätter dessa bolagcirka 12.000 personer.

Ett par större europeiska bolag, som inte pekats ut somstukturobjekt, är ABB i Norge och ABB i Finland. Det ser inte utatt finnas någon anledning att röra det lönsamma finska bolaget,som omsätter cirka tolv miljarder kronor. Vinstmarginalen blevelva procent under första halvåret i år. Antalet anställda ärcirka 10 000.

Det norska bolaget leder ABB:s affärsområde olja, gas ochpetrokemi, som tack vare sin starka tillväxt är prioriterat avkoncernledningen. ABB i Norge har cirka 60 procent av sinverksamhet inom detta affärsområde, vars orderingångfördubblades under första halvåret 1997. Vinstmarginalen i detnorska bolaget för det första halvåret blev cirka sex procent.

Årsomsättningen ligger på cirka 25 miljarder kronor och antaletanställda uppgår till omkring 12.000.

ABB:s verksamhet i USA blir också föremål för översyn. Denbyggdes upp av olika förvärv under ABB-koncernens första ��r;framför allt Combustion Engineering samt kraftöverförings- ochdistributionsverksamheten från Westinghouse. 29.000 anställdahar blivit 20.000 sedan 1990. Den amerikanska verksamhetenomsätter cirka 5,4 miljarder dollar, men dess lönsamhetpreciseras inte annat än i termer av den regionalarörelsemarginalen, som alltså blev cirka sex procent förra året.Detta resultat omfattar även verksamheten i Kanada ochLatinamerika, där det nu sammanlagt finns cirka 11.000 anställda.Men man kan nog sluta sig till att det finnsrationaliseringspotentialer.