Än bestämmer rädslan hur svenskarna sparar

Rädsla och girighet driver börsen – men om girigheten dominerade år 2000 så har rädslan fortfarande inte släppt sitt grepp om placerarna. Börskraschen 2001 har förändrat sparandet radikalt. År 2000, när aktiekurserna stod på topp, låg 73 procent av hushållens så kallade direktsparande (exklusive pensioner och fastigheter) i aktiefonder.

I dag är andelen 54 procent. Även som andel av vår totala fondförmögenhet (inklusive pensionssparande) föll andelen aktiefonder, från 67 till 52 procent.
I stället är det korta och långa räntefonder som gäller. Totalt utgjorde de korta räntefonderna 73 procent av nysparandet förra året. Placerarnas huvudstrategi är fortfarande att “vänta och se”, vilket gör korta räntefonder perfekta. Tillsammans motsvarade korta och långa räntefonder 35 procent av sparandet 2004, jämfört med 13 procent år 2000. Det här gäller för det så kallade direktsparandet. Däremot sparar vi gärna i aktier långsiktigt för pensionen.

Andra sparformer som har slagit igenom i spåren av en misslyckad indexskuggad förvaltning – följer man index har man ju som förvaltare inga instrument att stoppa raset, det är bara att spänna fast säkerhetsbältet och hänga med ner – är hedgefonder.

De har gått från noll i mitten på 1990-talet upp till fem procent av det totala fondvärdet. Hedgefondernas poäng är att risken på nedsidan kan begränsas eftersom man strävar efter absolut och inte relativ avkastning, men många bedömare varnar nu för en bubbla i sektorn.

Framför allt ska man som placerare ha realistiska förväntningar på avkastningen på hedgefonder, som har fallit kraftigt de senaste två åren. Det är svårt att se att 1990-talets fantastiska utveckling kommer tillbaka, inte minst därför att förvaltarna inte alls tar samma stora risker i dag som de gjorde då.

En annan produkt som lanseras med argument om begränsad rasrisk och som växer dramatiskt (även om den fortfarande inte är så stor i absoluta tal) är aktieindexobligationen. Förra året uppgick totalförsäljningen till 39 miljarder, vilket var en total ökning med 75 procent.

Aktieindexobligationer har funnits sedan 1991, men försäljningen tog fart först efter den senaste börskraschen eftersom den ger aktierelaterad avkastning till en begränsad risk. Mellan 1994 och 2004 har avkastningen legat på i snitt 9,8 procent per år för Handelsbankens aktieindexobligationer, (exklusive courtage på ca 2 procent när man köper obligationen), jämfört med MSCI-worldindex, som har gett 7,1 procent per år.

– Vi tror på en fortsatt stark ökning för de här produkterna. De utvecklas hela tiden, dels genom olika konstruktioner, dels genom att nya aktiemarknader som Kina tillkommer, säger Pär Sjögemark på Handelsbanken Capital Markets, som med 20 procent av marknaden är överlägset störst inom aktieindexobligationer.

Fond i fond är en annan stadigt växande produkt, som ökar på bekostnad av vanliga aktie- och blandfonder. De placerar, som namnet anger, i andra fonder. Det är ett sätt att sprida riskerna på fler marknader och sektorer. Produkten utgjorde 12 procent av nysparandet i fonder förra året.

För kunderna har fond i fond-konceptet fördelen att man kan köpa flera produkter i en, och för förvaltarna är fördelen att de kan ta betalt flera gånger för samma produkt om de investerar i de egna fonderna. Om de köper in fondandelar från externa förvaltare uppstår ett annat problem. Urvalet av fonder tenderar att styras av de provisioner den externa förvaltaren betalar till den som paketerar fonden.

Ser man till geografiska fondkategorier ökade Sverigefonder och Nordenfonder mest det senaste kvartalet, med 9,5 respektive 13,5 procent. Sverigefonderna ökade också mest som andel av det totala förvaltade fondkapitalet det senaste året. Även Nordenfonder och sådana som placerar tillväxtmarknader ökade som andel av totalen med 0,4 procent. Bakom tillväxtmarknadernas frammarsch ligger framför allt de nya Östeuropa- och Balkanfonderna, som både lockat kapital och utvecklats väl.

Svenska folket har i dag 23,4 miljarder kronor placerade i tillväxtmarknader. Det är mer än dubbelt så mycket som i Japan, övriga Asien och USA, och snart i kapp Nordenfonderna. Det visar att det vid sidan av de trygga placeringarna finns en vilja att ta hög risk när man ser att avkastningen kan bli hög. Exempelvis steg Gustavia Balkan med 83,6 procent förra året, och East Capitals Östeuropafond steg med 43,7 procent. Samtidigt varnar många experter nu för att de stora uppgångarnas tid är passerad även här, men det håller inte Peter Elam-Håkansson, förvaltare och en av grundarna av East Capital, med om.

– Alla marknader går upp och ned, de nya marknaderna i öst kommer ju inte att bilda ett rakt streck upp i himlen. Men det som talar för att vi fortfarande bara är i början av uppgången är att BNP i exempelvis Balkanländerna ligger på en tiondel av vår nivå i Sverige, säger han.

Samtidigt utvecklas hela tiden nya produkter att fylla med fondinnehåll. Inom pensionssparande lanserar många bolag nu i vår en helt ny produkt: kapitalpensionen. Den riktar sig till förmögna personer, och fördelarna är främst att den är befriad från förmögenhetsskatt och har lägre avkastningsskatt än exempelvis vanliga fonder, 0,65 procent mot fondernas 1,3.

Det är en stark trend att vi lägger alltmer pengar i våra pensioner. 1980 gick mindre än tio procent av sparandet till pensionssparande. I dag, efter alla avregleringar på försäkringsmarknaden, är siffran över 50 procent. Det finns också en tydlig skillnad i hur vi placerar beroende på ändamål. Direktsparandet går, som beskrivet ovan, i stor utsträckning till räntefonder, medan vi väljer aktiefonder och blandfonder för pensionssparande.

___________________

DE GAV MEST

Fonderna som klarade sig bäst under 2004.
Fond, Avkastning i procent
1. Gustavia Balkan 83,6
2. Odin Maritim 64,6
3. Odin Offshore 60,6
4. Odin Norge 58,5
5. UBS Central Europe 50,1
6. Parvest Eastern Europe 49,6
7. Länsförsäkringar Fastighetsfond 49,5
8. Aviva European Convergence Eq P1 48,4
9. Firstnordic Eastern Europe Conv 47,4
10. Aviva European Convergence Eq R1 47,2
11. Skandia Life Odin Norway 47,1
12. JPMF Europe Conv Eq A 45,5
13. East Capital Östeuropafonden 43,7
14. Odin Norden 41,7
15. East Capital Baltikum 39,5
16. ABN AMRO Östeuropa 39,3
17. Templeton Eastern Europe A(acc) 38,2
18. ABIF Aksje Norge 38,0
19. Storebrand Norge 37,8
20. Gustavia Sverige 37,8
21. Templeton Latin America A (acc) 37,3
22. Templeton Latin America A (dis) 35,1
23. SKAGEN Kon-Tiki 34,9
24. MS SICAV European Property A 34,1
25. Skandia Life Odin Norden 34,1

Källa: Sparöversikt