Amgen och Mühlegg-effekten
De sista dagarna under vinter-OS i Salt Lake City fick allmänheten lära sig namnet på ett nytt läkemedel – Aranesp. Den spansk-tyske skidåkaren Johann Mühlegg samt två ryskor hade använt preparatet som dopningsmedel.
Johann Mühlegg och ryskorna har tagit stora risker i jakten på OS-medaljer. Missbruk av Aranesp hos friska personer kan leda till livshotande hjärt/kärl-komplikationer. Men dopningsaffären kan få konsekvenser långt utanför skidåkningsvärlden. Även tillverkaren av Aranesp, det amerikanska bioteknikföretaget Amgen, berörs.
Viss badwill uppstår alltid när ett medel, avsett för svårt sjuka, missbrukas. Men för Amgen är just Aranesp en ödesprodukt. Den måste bli en kommersiell framgång om Amgen skall kunna försvara positionen som världens största bioteknikföretag, mätt i omsättning och börsvärde.
Företaget har också varit något av ett föredöme för hela bioteknikbranschen. När det gått bra för Amgen har även andra bioteknikföretag dragits med och blivit kursvinnare. Därför följer alla utvecklingen för Aranesp med spänning.
Efterträder storsäljare
Aranesp är Amgens motsvarighet till Astra Zenecas magsårsmedel Nexium, alltså ett nytt medel som ska ersätta ett gammalt, Losec. Medlet, som blev godkänt i fjol, är en vidareutveckling av Amgens storsäljare Epogen, ett medel mot blodbrist som drabbar njursjuka och cancerpatienter under cellgiftsbehandling.
Epogen och Aranesp, som framställs med avancerad DNA-teknik, har samma verkan som hormonet erytropoietin (epo). Hormonet har till uppgift att stimulera bildandet av röda blodkroppar.
Medicinskt är det ingen stor skillnad på de två produkterna, men Aranesp underlättar behandlingen av patienterna. Medlet behöver bara injiceras i kroppen en gång i veckan, medan Epogen kräver behandling två-tre gånger per vecka.
Om detta räcker för att Aranesp ska bli en försäljningssuccé återstår att se. Många analytiker tror att produkten kan nå en försäljning på 5 miljarder dollar, vilket skulle placera den bland världens mest sålda läkemedel.
Epogen har varit en stor framgång för Amgen, som bildades 1980. Sju år senare kunde företaget patentera sin epo-substans och 1990 började produkten säljas.
Amgen hade inte resurser att sälja helt i egen regi utan licensierade ut substansen till Johnson & Johnson, där den har nått höga försäljningssiffror.
I fjol sålde Amgen medlet för sammanlagt 2,2 miljarder dollar, medan Johnson & Johnson – under varumärket Procrit – har sålt samma substans för drygt 3 miljarder dollar (bland annat i Sverige, där den heter Eprex). Om försäljningen av Epogen och Procrit läggs samman fanns i fjol bara två läkemedel som sålde mer. Det var kolesterolsänkaren Lipitor från Pfizer, samt Losec.
Gamla produkter
Vid sidan av Epogen lever Amgen på en annan produkt, Neupogen, som stimulerar produktionen av vita blodkroppar och började säljas 1991. Målgruppen är cancerpatienter som fått sitt immunförsvar försvagat under cellgiftsbehandling. Neupogen, som Amgen sköter i egen regi, sålde i fjol för 1,3 miljarder dollar.
Både Epogen och Neupogen har blivit gamla produkter, och det krävs ersättare för att Amgen ska kunna upprätthålla sin försäljnings- och vinstutveckling. I fjol ökade företagets försäljning med 10 procent, vilket är blygsamt för ett bioteknikföretag. Förhoppningen är att Aranesp ska få upp tillväxten igen.
Tveksam aktiemarknad
Amgen har också gjort ett kontroversiellt företagsköp i samma syfte. I slutet av förra året lades ett bud på världens tredje största bioteknikföretag, Immunex, en affär på 16 miljarder dollar. Lockelsen var Immunexs framgångsrika produkt Enbrel, ett medel mot svår reumatism. De konkurrensövervakande myndigheterna har ännu inte godkänt köpet.
På aktiemarknaden finns en viss tveksamhet kring Amgen. I dag har företaget ett börsvärde omkring 60 miljarder dollar, men har varit uppe i 80 miljarder dollar. Kursen gick ned en del när Immunex-förvärvet offentliggjordes. Många såg det som ett tecken på att Amgen inte längre förmådde växa på egen hand.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.