AMF missgynnar gamla kunder

Historien upprepar sig. De traditionella livbolagen, som tillsammans förvaltar över 1.200 miljarder kronor av svenska folkets pensionssparande, missgynnar på olika sätt sina gamla, inlåsta kunder. Istället gynnar de fondsparare och livbolagens nya kunder. Här är fyra aktuella exempel:

1. AMF:s lilla nystartade Sverigefond gav 1999 en avkastning på 73 procent. Samtidigt blev avkastningen på svenska aktier i AMF:s stora livportfölj bara 63 procent. Ändå hade livbolaget en fördel när det gäller Ericsson, eftersom fonden bara får köpa maximalt 10 procent i en enskild aktie, medan livbolaget vid årets slut hade 27,5 procent Ericsson i sin Sverigeportfölj. Men det kompenserade Sverigefonden med att snurra portföljen i snabb takt. Omsättningshastigheten var hela 262 procent, fem gånger mer än livbolaget. Procentuellt hade den lilla Sverigefonden också betydligt mer IT-aktier, vilket gav en rejäl överavkastning framför allt i december.

2. Ungefär samma förlopp skedde hos Länsförsäkringar, där den lilla Globalfonden 1999 gav en avkastning på 43 procent. Samtidigt blev avkastningen på utländska aktier i LF Wasa Liv bara 31 procent.

3. På grund av bland annat den fina börsutvecklingen de senaste åren har AMF en ovanligt hög konsolidering, vilket gör att bolaget just nu till avtalspensionen ger högst återbäring av livbolagen: 25 procent. Denna återbäring ges både till gamla kunder som sparat i många år och till dem som nyligen börjat spara. Det betyder att AMF lockar in nya kunder genom att ge bort innestående avkastning som kommer från gamla kunders sparkapital.

4. Handelsbanken Liv agerar på ungefär samma sätt. Från den 1 maj höjs återbäringen från 11 till 15 procent både för gamla och nya kunder (en höjning som Affärsvärlden förutspådde i nummer 14/2000 på sidan 54). Andra livbolag, som LF Wasa Liv, gamla SEB Trygg Liv och Skandia Liv, har under år 2000 istället valt att ge extra återbäring enbart till kunder som var med under 1999.

Det är inte första gången som några av de stora livbolagen väljer att prioritera nya kunder. Det kan antingen röra sig om nya kunder i livbolaget eller om kunder i nystartade aktiefonder. Skandia gjorde det 1993 när allemansfonden fick en orimligt stor del av aktietilldelningen när Celsius och Föreningsbanken introducerades på börsen och Folksam gjorde det 1995 när Sverigefonden hade extremt hög omsättningshastighet och högre avkastning än livbolagets Sverigeportfölj (se »Så skinnas livspararna« i nummer 48/1996). Att ge nya kunder hög återbäring var gängse bland alla livbolag i slutet av 1980-talet.

Marknadsandelar

Det som är nytt är att livbolagen numera dessutom satsar betydligt mer på marknadsföring, som främst syns i den omfattande TV-reklamen, för att bli mer kända och för att erövra eller försvara marknadsandelar. Dessa reklamsatsningar betalas förstås till stor del av de gamla kunderna. Och de gamla kunderna har inte några självklara fördelar av ökade marknadsandelar. De som främst har intresse av tillväxt är istället företagsledningarna och eventuella börsnoterade moderbolag.

Orsaken till att livbolagen gynnar fonderna på livspararnas bekostnad är att fonderna är mycket mer synliga för allmänheten. AMF hade till exempel 68.295 miljoner kronor i livbolagets Sverigeportfölj vid årsskiftet, men bara 137 miljoner kronor i Sverigefonden. Samtidigt är det fondnoteringarna som syns i dagstidningarna varje dag och det är fonderna som kommer att marknadsföras i höstens PPM-val. Eftersom fonderna är små är det lätt att hjälpa upp deras avkastning genom att samköra fonden med ett stort livbolag.