Altor
Altor om H2GS-investeringar: ”Riskprofilen inte så annorlunda från andra bolag”
I ett tufft marknadsklimat har Harald Mix-delägda riskkapitalbolaget Altor stängt en ny rekordfond, bolagets sjätte och hittills största. Nära 35 miljarder kronor i nytt kapital läggs till 90 miljarder kronor man förvaltar i tidigare fonder.
Sju investeringar har redan gjorts inom ramen för den nya fonden, bland annat det gröna stålbolaget H2 Green Steel, som man även investerat i genom fond V.
”Investerarna är till hög grad desamma som varit med oss genom alla våra fonder. Det är roligt att vi får förtroende under en svår period. Och så är det kul att vi har kunnat addera nya. Vi är både glada och stolta”, säger Klas Johansson, en av två managing Partners på Altor.
Andelen kapital som kommer från länder utanför Norden, Tyskland, Österrike och Schweiz, närmar sig 70% både i fond V och VI. Främst med kapital från USA och Storbritannien.
Klassisk PE-strategi
Altor har under 20 år på etablerat PE-manér skapa värde genom att driva operationella förbättringar i portföljbolagen. Enligt Johansson fungerar Altors ansats särskilt bra i utmanande miljöer och när omvärlden är mer komplex än vanligt.
“Då tenderar vi att hitta mer spännande situationer, företag, entreprenörer och ägarfamiljer att bygga partnerskap med. Vi har varit väldigt jämna i vår avkastning de första 20 åren”, säger Johansson och pekar på en multipel på tre gånger investerade kapitalet.
Bland sju redan gjorda investeringar i fond VI nämner Johansson Marshall, Mandatum, FLSmith i Norden samt tyska VTU och österrikiska Kommunalkredit.
”De är klassiska Altor-investeringar som byggs på att hjälpa dem nå högre intjäningsnivåer. De finns tvärs genom våra geografier och sektorer. Våra cylindrar går i bra takt nu.”
Gökungen H2GS
En mindre typisk investering för ett buyout-bolag som Altor är de satsningar man gjort i H2GS. Altor har följt bolaget under flera år och idag har såväl fond V som VI har gått in med kapital i Boden-projektet, som grundades av Harald Mix privata investmentbolag Vargas år 2020. I praktiken ett ungt startupbolag som snarare skulle platsa i en venture capital-fond med högre riskprofil.
Totalt har H2GS finansierats med runt 20 miljarder kronor i aktiekapital och 40 miljarder kronor i skuldfinansiering. Altor är näst störste ägare, med sammanlagt runt 2,7 miljarder kronor investerade genom sina två senaste fonder. I fond V handlar det om 3,1% av det förvaltade kapitalet och i den nya fonden 5,2%, enligt databasen Holdings.
”Vi har varit med under två år redan och nu fick vi en möjlighet att öka vårt engagemang genom den nya fonden”, säger han.
H2GS är ett startup och ett kapitaltungt högriskprojekt. Hur passar en investering med den typen av risknivå in hos er?
”Under de första 20 åren har vi hållit en begränsad fondstorlek men varit måna om att hela tiden öka vår flexibilitet i termer av var och hur vi ska göra investeringar. Där vi ser möjligheter vill vi kunna gå in oavsett om det handlar om större eller lite mindre bolag, det minsta hittills hade bara fyra anställda när vi gick in som ägare. Vi gör även publika investeringar och vi kan till och med göra minoriteter”, säger Johansson.
När Altor tar sikte på den gröna omställningen tänker man i termer av 15 teknologiområden. Enligt Johansson vill man vara där det finns etablerade teknologier som behöver skala upp för att nå attraktiva enhetskostnader och långsiktig konkurrenskraft mot de existerande alternativen.
”När ser möjligheter inom dessa områden så investerar vi, ibland i PE-profilbolag som Svea Solar eller OX2, ibland i andra typer av bolag som börjar från ett vitt papper. Som Vianode i Norge eller H2GS i Sverige”, säger han.
Vad gäller det gröna stålet menar han att man vinner frihetsgrader att utmana alla steg i en värdekedja när det handlar om ett nytt bolag. Processen i H2GS säger han är säkrad genom bland annat off-take agreements (som lägger fast tidpunkt och pris för försäljning), tidig finansiering och långa kontrakt med leverantörer av teknik och fabrik.
Det som skiljer från en vanlig PE-investering är att det tar några år innan det blir intäkter och intjäning.
“Det handlar om att utveckla en industrikedja. Det är vi bra på och känner oss trygga med. Därför tycker vi att riskprofilen inte är så annorlunda. Det är samma exponering mot att utföra förändringar som vi ser i andra case”, säger Johansson.
Men nya bolag baserar på oprövade affärsmodeller eller produkter. De har en underliggande risk som är högre ände i redan etablerat företag. Är investerarna med på att ta den sortens högre risk?
”Det finns en annan typ av osäkerhet innan bolaget genererar vinst. Men tittar du på den avkastning vi planerar eller räknar med att få, motsvarar den väl riskprofilen. Över en tid som kanske är något längre än normalt. När vi presenterar det för våra investerare så håller de med om att det är en attraktiv balans mellan risk och avkastning. Annars hade de självklart inte så tydligt stått bakom investeringen”, säger Johansson.
Om man ändå betraktar den här typen av investeringar som en egen kategori, har ni någon portföljtanke kring hur mycket som ska ligga i den delen?
”Det kan bli några fler. Men det som är ovanligt med H2GS, och gör att den står ut, är kapitalintensiteten. Tittar du istället på värmepumpsbolaget Aira, som också började på ett vitt papper, så har de ett betydligt lägre kapitalbehov”, säger han.
Andra bolag, som OX2 och Svea Solar, är också investeringar med grön agenda och hög tillväxtambition, men kan enklare inordnas i PE-kategorin, menar Johansson, som inte tror vi kommer att få se en Altor-portfölj som skiftar signifikant mer mot vad H2GS representerar.
“Det kanske kan bli något ytterligare, men det viktiga att understryka är att vi investerar i etablerade teknologier som ska skala upp, inte i oprövad greentech” säger han.
Så ni håller samma risknivå i den nya fonden som ni har gjort tidigare?
”Ja, definitivt – men förhoppningsvis med större inslag av investeringar med tydlig grön agenda”, säger Klas Johansson.
Affärsvärlden har i flera tidigare artiklar skrivit om riskerna i H2GS och kritiken som riktas mot miljardsatsningarna i norra Sverige.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
