Allt mörkare i Japan

Effekten av nedgången i Japan, som är världens näst största ekonomi, förstärks nu när USA:s tillväxt samtidigt faller. De asiatiska länderna, som är starkt beroende av Japan, har de senaste åren hållit sig uppe tack vare tillväxten i USA. När den nu också faller rycks mattan undan för de så kallade ”tigerekonomierna”.

USA skickar 26 procent av sin export till Asien, varav 8,4 procent till Japan. USA, som är ett stort land, är dock mindre exportberoende än exempelvis Sverige. Nära tio procent av vår export går till Asien, varav tre till Japan.

Den negativa spiral som skapats i världens största ekonomier sänker nu den globala tillväxten på bred front därför att alla korresponderar med varandra på ett eller annat sätt, även om beroendet av en enskild marknad är begränsad.

BNP-raset i Japan innebär att landet går in på sitt elfte år i lågkonjunktur och befinner sig i den tredje recessionen på lika lång tid. De svaga makro-siffrorna inatt sänkte Tokyobörsen och höjde de japanska räntorna under natten till fredagen.

Behovet av politiska reformer har funnits länge och de goda råden har haglat över Japan under många år utan att något har hänt. Men den nye premiärministern Koizumi har sagt att strukturreformer står högst upp på hans lista och nu är förutsättningarna bättre än någonsin tidigare för regeringen att genomföra förändringar. Det säger Klas Eklund, chefekonom på SEB, som har rest i området nyligen.

”Det håller på att ske ett maktskifte i Asien där Kina tar över som områdets ledande ekonomi, Kina är den enda stora snabbväxande ekonomin i världen just nu. Kina är exempelvis, räknat i köpkraft, nu världens tredje största ekonomi, och har alltså gått om Tyskland. Det finns en rädsla i Japan för att Kina ska ta över i Asien, vilket har ökat förutsättningarna för Koizumi att få igenom sina strukturreformer”, säger han.

”Tokyo är ingen stad i kris, folk är välklädda och har jobb, även om arbetslösheten ökar (den ligger på rekordhöga 5 procent nu, vilket i svenska termer anses motsvara 10 procent, red anm). Statsskulden är hög, men Japan har inga utlandslån och det är fortfarande världens rikaste land. Men det finns nu en känsla, som inte funnits tidigare, av att man håller på att tappa greppet, därför finns en förändringsvilja.”

Japans främsta problem är dåliga banklån som ökar med en explosiv hastighet, ökande arbetslöshet, dåliga statsfinanser och deflation, det vill säga att priserna faller. En orsak till prisfallet är att det finns ett överflöd av billiga kinesiska importvaror som pressar de inhemska priserna.

Prisfallet ger visserligen japanerna större utrymme att spendera, men den svaga konsumtionsutvecklingen tyder på att det inte hjälper upp tillväxten. Och för de finansiella marknaderna, fastighetspriserna och alla företag med stora skulder är deflationen en katastrof.

”Det går inte att sänka räntorna mer, de är redan noll, inte heller kan regeringen spä på budgetunderskottet genom ytterligare stimulanspaket. Det staten kan göra är att ta över bankernas pressade aktieportföljer, avreglera hemmamarknaden och gradvis strama åt finanspolitiken”, säger Klas Eklund.

Han tror att tillväxten i Japan kan ta fart igen först 2003-2004.