Allt fler larmisignaler om fallande konjunktur

På tisdagen presenterades uppgifter från USA som tyder på att industrikonjunkturen i landet står inför en kraftig inbromsning. Det så kallade NAPM-indexet som sammanställs av cirka 350 inköpschefers bedömningar av utvecklingen den gångna månaden hamnade rejält under förväntningarna. Även i Sverige redovisades statistik som tyder på en oväntat snabb inbromsning av industrikonjunkturen.

Idag, onsdag, kom så statistik som visar på att även konsumenterna räknar med kärvare tider framöver. SCBs sammanställning av hushållens inköpsplaner visar på en kraftigt minskad optimism om ekonomin i Sverige och fortsatt låga förväntningar om inflationen. Sammantaget innebär den bild som nu växer fram att konjunkturbedömarna får anledning att se över sina prognoser för tillväxten det kommande året.

”De tecken som kommit på sistone tyder på att tillväxten i USA är svagare än vi räknat med tidigare. Vi låg relativt lågt jämfört med konsensus redan tidigare men nu har ytterligare tecken kommit som indikerar att nedgången blir kraftigare under 2001. Även Europa och Sverige ser lite svagare ut än vi tidigare räknat med”, säger Anders E Borg, chef för ekonomisk analys på SEB.

Även på Konjunkturinstitutet, KI, har man blivit överraskade av den senaste tidens statistik över konjunkturutvecklingen i USA och Sverige.

”Den avmattning som vi räknade med i USA och Sverige kan ha kommit tidigare och blivit mer markant än vi väntat oss. Det rör sig dock inte i Sverige om någon stor avvikelse och inte om någon större revidering av vår tidigare prognos i så fall”, säger Ingemar Hansson, generaldirektör för KI.

Frågan är vad en snabbare inbromsning än väntat innebär för centralbankernas agerande. I USA räknar de flesta bedömare med att Federal Reserve kommer att sänka sin styrränta i slutet av månaden. I Sverige har istället en höjning av styrräntan antytts.

”Fed kommer sannolikt att sänka styrräntan med 25-50 punkter i januari men Riksbankens agerande är mer en öppen fråga. Att inflationsförväntningarna sjunker är en väldigt viktig signal som minskar sannolikheten för en höjning av reporäntan i februari, men samtidigt finns risken för inflation kvar i form av den svaga kronan och den stundande lönerörelsen. I USA är bilden mer entydig”, säger Anders E Borg.

Vad en inbromsande konjunktur innebär för klimatet på börsen är svårt att säga. Lägre räntor är positivt för aktier men en sämre konjunktur innebär också lägre vinster för företagen. Om den amerikanska ekonomin stannar av drabbar det även exporten och en sjunkande dollarkurs, vilket sannolikt blir följden, skulle också drabba de flesta företag negativt.

”Det är svårt att säga hur allt det här kommer att påverka börsen. När NAPM sjunker så kraftigt som det gjorde i december drar det ned kurserna och det är först när marknaden börjar diskontera bättre vinster för 2002 som det vänder uppåt igen, dit är det en bit kvar. Diskonteringsräntan har visserligen sjunkit vilket gör aktier mer attraktiva men även den har ytterligare en bit kvar att falla”, säger Anders E Borg.