Alla väntar på kraschen

Det svenska affärssystembolaget Tre-i har 8 600 anställda i över 30 länder jorden runt. Omsättningen uppgår hittills i år till 6,4 miljarder kronor, vilket gör bolaget till det fjärde största inom sitt område på världsmarknaden efter utländska jättar som SAP, Oracle och Peoplesoft.

På 20 år har Tre-i vuxit ur den svenska hemmamarknaden och skaffat sig en respektingivande position på världsmarknaden. Grundarna, som i dag är mångmiljonärer, behållit kvar makten i bolaget under hela resan och också stått för den operativa ledningen. Inte illa med tanke på den komplexa marknaden och stenhårda konkurrensen i mjukvarubranschen.

Har du inte hört talas om Tre-i? Det är inte så konstigt. Bolaget finns inte. Egentligen är Tre-i tre helt separata bolag, alla med namn som börjar på i och alla noterade på Stockholmsbörsen.

Problemet är att IBS, IFS och Intentia som enskilda bolag inte har lyckats leva upp till framgångsbilden ovan.

De tre bolagen tillhör alla Stockholmsbörsens stora förlorare även detta år. IBS har hittills fallit 66 procent, IFS 83 procent och Intentia 71 procent.
Förklaringen är främst de stora förlusterna som tillsammans för trion uppgår till över 600 miljoner kronor under de tre första kvartalen.

– De har lovat mycket, vilket de sedan inte uppnått. Marknaden har tröttnat helt enkelt. Det finns därför fortfarande ett misstroende mot ledningarna som dessutom har rådande marknadsklimat emot sig, säger Daniel Djurberg, analytiker på JP Nordiska.

Svensk programvaruindustri som helhet har hittills inte satt något stort avtryck på världsmarknaden. Utifrån det perspektivet borde IBS, IFS och Intentia vara ganska ointressanta lokala spelare för konkurrenterna som främst finns i USA och Tyskland.

Men så är inte fallet. De tre bolagen har var för sig byggt upp internationella positioner och samtidigt kapat åt sig så pass stora andelar av marknaden att de är en nagel i ögat på konkurrenterna.

IBS, IFS och Intentia har främst hittat en nisch hos medelstora företag och
mindre enheter inom stora koncerner inom sektorer som tillverkande industri och distributionsintensiva företag. Men den tuffare affärssystemmarknaden gör att fler vill vara med och slåss om varje försäljningskrona.

SAP, Oracle, Peoplesoft, JD Edwards och Microsoft drar sig därför inte för att sätta hårt mot hårt. Under hösten har de utländska aktörerna ökat trycket, främst genom ett bombardemang av kritik mot de svenska konkurrenterna i svensk
affärspress.

Höga chefer från Oracle, JD Edwards och bolag i Microsoft-världen har de senaste månaderna alla dömt ut IBS, IFS och Intentias framtidsmöjligheter. Huvudargumentet är att bolagens marknad kommer att urholkas av större spelare. Svenskarna hävdar att konkurrenterna bara talar i egen sak.

– JD Edwards-chefen sade i Veckans Affärer att vi alla kommer att få problem. Snacka om att ge honom två sidor reklam, säger Intentias grundare och vd Björn Algkvist.

De svenska bolagen har tvingats gå i försvarsställning. Att utnyttja konkurrenternas svagheter för att skapa osäkerhet hos kunderna är ett klassiskt trick i mjukvaruindustrin. Leverantörer som fått stämpel på sig att inte vara tillförlitliga får problem när kunderna ska välja IT-system som ska användas i kärnverksamheten under många år.

I dagsläget har konkurrenterna inga problem att hitta blottor i de svenska affärssystembolagens försvar. IBS, IFS och Intentia slår till och med sig själva.

Tillsammans står de för en ansenlig mängd prognosmissar, vilka orsakat besvikelser på börsen under de senaste åren. I samband med den senaste niomånadersrapporten var det Intentias tur att leverera en överraskande vinstvarning. Bland analytiker är oddsen låga för att IFS kommer att få göra samma sak under innevarande kvartal.

Bolaget har lovat att visa positivt resultat före skatt under andra halvåret. För att klara det måste IFS först hämta in tredje kvartalets förlust på 89 miljoner kronor.

– Det finns inte en chans att de når sin prognos, säger David Jacobsson, analytiker på Danske Securities.

Misstroendet avtecknar sig tydligt i värderingen av bolagen. IFS värderas till mindre än 400 miljoner kronor på börsen, IBS till drygt 450 miljoner och Intentia till drygt 700 miljoner.

Till saken hör att IFS och Intentia har plockat in mycket stora belopp från aktiemarknaden för att finansiera tillväxten under senare halvan av 1990-talet. Under förra året tvingades bolagen till ytterligare nyemissioner på flera hundra miljoner kronor för att undvika akut finansiell kris och för att ta sig ur konvertibellån som tyngde dem.

IBS har inte agerat på samma sätt, men befinner långt ifrån i någon finansiell styrkeposition. Innan trion lyckas visa lönsamhet talar allt för att de kommer att få mycket svårt att ta in nytt kapital från aktieägarna, om det skulle behövas.

Precis som för många andra IT-bolag får de i stället hitta andra lösningar för att klara det dagliga likviditetsbehovet. De senaste kvartalsrapporterna visar att IBS ökat antalet ställda ansvarsförbindelser och säkerheter under tredje kvartalet. I IFS har storägaren Gustaf Douglas, via ägarbolaget Wasatornet, tvingats gå in och lämna garantier för att ordna lån till bolaget.

Trenden är oroväckande, men inte alls ovanlig om man jämför med andra IT-bolag på börsen. Faktum är att IBS, IFS och Intentia har klarat av krisen betydligt bättre än många av IT-konsulterna. De har exempelvis varken gjort några anmärkningsvärda personalneddragningar eller börjat överge utlandssatsningarna.

Försäljningen har heller inte sjunkit lika mycket som för många IT-konsulter. Men den ansträngda likviditeten gör det svårt för dem att hantera sina stora organisationer.

Det gör färden skakig, speciellt som förlusterna är höga och kassaflödet inte är under kontroll.
På kort sikt är därför lönsamhet och positiva kassaflöden en nödvändighet. Branschanalytikerna tvivlar dock på bolagens möjligheter att snabbt nå dit. Historien visar att bolagens egna prognoser bör tas med en nypa salt.

Trion är visserligen under belägring och pressas från alla håll. Men att någon frivilligt skulle kasta in handduken, och exempelvis hitta en köpare som kan ta över systemen och befintliga kunder, är inte troligt. Framför allt inte med dagens värderingar.

– Har grundarna lidit så här långt, kan de lida ett tag till. Om vändningen kommer om ett par år, så vill de inte släppa i väg den potentialen till någon annan i dag, säger en branschanalytiker.Fyra steg som kan rädda i-bolagen:

1. Stoppa blodflödet: Ju mer pengar som rinner ut ur IBS, IFS och Intentia desto sämre blir bolagens uthållighet på den tuffa marknaden. Hittills har de inte gjort något radikalt för att minska de fasta kostnaderna och spelar därmed ett högt spel.

Det är tydligt att de grundarstyrda organisationerna har svårt att skiljas från tillväxtdrömmarna. Det kan bli ödesdigert. Men även med sänkta kostnader måste IBS, IFS och Intentia sälja mer för att få kalkylen ska gå ihop. Starka kassaflöden krävs för att kunna vara konkurrenskraftig under en period av intensiv konsolidering i branschen.

2. Tydligare positionering: IBS skiljer sig från IFS och Intentia genom att ha en stor andel konsult- och hårdvaruförsäljning och dessutom arbeta med andra system än de egenutvecklade. Bland analytiker och branschpersoner är tolkningen att bolaget i dag är mer systemintegratör än renodlat programbolag. I så fall kanske bolaget finns i för många länder.

IFS och Intentia har hittills vägrat att frångå målsättningen att bli stora internationella spelare med egna system. Trovärdigheten i denna målsättning är inte speciellt hög. Båda är fortfarande aggressiva aktörer på marknaden men frågan är om det är klokt att fortsätta slåss på flera fronter samtidigt.

3. Utvärdera ledningen: Grundaren Staffan Ahlberg lämnade tidigare i år vd-posten i IBS. Förändringen är dock liten då trotjänaren Magnus Wastenson fick axla manteln. På IFS och Intentia sitter fortfarande grundarna Bengt Nilsson, respektive Björn Algkvist i vd-stolen.

Men bolagen är litet väl gamla för att fortfarande vara entreprenörsledda. Att grundarna ännu inte lämnat över till andra beror förmodligen på att de hela tiden haft ägarkontrollen i bolagen och därmed inte utvärderats av utomstående intressen. Omställningen från kraftig tillväxt till balansgång på ruinens brant ställer också helt nya krav på ledningen. Finns så många egenskaper hos grundarna?

4. Visa att domedagsprofeterna har fel: Konkurrenternas svartmålning och branschbedömarnas framtidsscenarion som förmedlats via medier de senaste månaderna har en sak gemensamt: alla tror att olika saker kommer att hända. De svenska affärssystembolagen har dömts ut som både för små och kraftlösa och för stora och ofokuserade.

Följden är överhängande konkurshot, uppköpsrisk eller långsamt utdöende. Vissa bedömare hävdar att trion bara kan överleva genom att gå ihop till ett bolag. Lyssnar man till IBS, IFS och Intentia får man inte helt oväntat en helt annan bild. Björn Algkvist hävdar exempelvis ståndaktigt att Intentias system är minst lika konkurrenskraftiga som branschdominanten SAP:s.

Den tuffa marknaden kännetecknas just nu av en stor tröghet. Förändringarna kommer långsamt och konsolideringsfasen kommer inte att vara över på flera år. Under den tiden måste IBS, IFS och Intentia övertyga många om att domedagsprofetiorna inte stämmer.