Alibaba och de 40 procenten

En sak är säker. Aktien för detta årtiondets mest hypade börsintroduktion lär inte hamna särskilt högt upp på ­Warren ­Buffetts lista över intressanta bolag att köpa. Kinesiska e-handlargiganten Alibaba rusade med nästan 40 procent första börsdagen och grundaren Jack Ma klev därmed in på listan över världens 100 rikaste män.

Med ett börsvärde på över 1 700 miljarder kronor passerades bland annat Facebook och Amazon. Med god marginal passerades även den gamla ekonomins flygplanstillverkare Airbus, Boeing, Bombardier och Embraer – kombinerat.

Alibaba värderas nu till cirka 18 gånger omsättningen. Och då är bolaget verksamt i Kina, med allt vad det innebär i termer av osäkerhet, exempelvis gällande redovisningsregler. Investerare som eventuellt tvekar på aktievärderingen får höra att Alibaba har 80 procent av Kinas e-handelsmarknad med tillhörande monopolistiska vinstmarginaler över 40 procent. Så vad kan gå fel med dessa siffror? Antagligen ganska mycket, det borde rimligen finnas nedsida i dessa siffror.

Låt oss ändå anta att e-handelsjätten fortsätter att växa i en ursinnig takt och lyckas sexfaldiga omsättningen under de närmaste 20 åren. Bolaget skulle då värderas till tre gånger omsättningsprognosen – för 2034. Nog finns det mer intressanta aktier.

En börsintroduktion är inte lika med garanterad framgång. Ungefär en tredjedel av årets börsintroduktioner i USA handlas nu under introduktionskursen. Det ser dessutom ut som att årets största flopp blir svenskättade spelutvecklaren King Digital Entertainment, skaparen av mobilspelet Candy Crush Saga, som har fallit med cirka 30 procent sedan i mars. Även på Stockholmsbörsen har utvecklingen var lite blandad för nykomlingarna – Comhem och Bactiguard har varit två sänken.

Den sista uppgångsfasen på börsen brukar kännetecknas av ett allt större risktagande och eufori med galna kursrusningar – ett perfekt klimat för börsnoteringar. Investerarnas girighet har blivit större än rädslan över att förlora pengar och värderingen frikopplas då från bolagens intjäningsförmåga. Den stora frågan är då att identifiera vilka bolag som är aktiebubblor och när man ska lämna dem.

För nio månader sedan publicerade Affärsvärlden en krönika med rubriken ”Illavarslande börsfest”. Där lyfte vi fram två tydliga bubbelexempel på den svenska marknaden, nämligen Anoto och Bimobject. Sedan dess har Anoto fallit med 63 procent och Bimobject med 47 procent.

Samtidigt är det mer tur än skicklighet att kunna pricka in exakt när och hur en aktiebubbla punkteras. Ska man överge sina principer om vad som man anser är en rimlig fundamental värdering och sälja på vägen upp, lite dyrare? Eller försöka rida hela bubblan och sälja efter bubbeltoppen? Hur vet man i sådana fall att det är slutet på bubblan och att det inte bara är en tillfällig korrigering? Nedgången från toppen brukar dessutom vara ganska brant och det kan bli trångt i utgången.

Kanske handlar det i grund och botten om vilken typ av investerare du är och vad du i grund och botten vill tjäna dina pengar på. Är det den underliggande förmågan att generera vinst i bolaget eller är det prisrörelser i aktien?

Oavsett så konstateras en aktiebubbla alltid i efterhand. Det blir nästan aldrig riktigt som man har tänkt sig och det är svårt att försöka förutse det verkliga händelseförloppet. På aktiemarknaden kan man dessutom ha fel väldigt länge, vilket kan bli väldigt dyrt. Marknaden kan helt enkelt vara irrationell längre än du kan vara solvent, som man brukar säga på aktiemarknaden.

Luften gick ur

Våren 2013 pekade AFV ut Fingerprint Cards, Precise Biometrics och Arcam som aktiebubblor, vilka är ett bra exempel på för tidiga varningar. Å ena sidan missade vi den sista galna kursrusningen. Å andra sidan undvek vi raset rasen med 65, 80 respektive 45 procent från toppen.