Ali Esbati ny krönikör: ”Fokus blir ekonomiska politikens märkligheter”

Affärsvärlden har ett dussintal externa krönikörer som är fristående från Affärsvärlden. Nu bli Ali Esbati en av dessa. Afv ringde därför upp ekonomen och vänsterpartisten.

Ali EsbatiArtikel

Varför Esbati i Afv?

Förra gången du lämnade politiken och flyttade till Oslo startade du en tankesmedja. Vad ska du göra nu?

“Det är fortfarande inte helt klart. Jag skulle gärna göra något som är kul och meningsfullt – samtidigt. Som att jobba med frågorna som jag gjorde när jag var med och startade tankesmedjan Manifest. Det vill säga frågor om välfärd och ekonomi i bred bemärkelse”, säger Ali Esbati.

Vad ska en marxist skriva om i Affärsvärlden?

“Marx hade ju en favoritmaxim som löd ‘inget mänskligt är mig främmande’. Så det kan bli lite av varje. Men fokus blir väl på de märkligheter som finns inom den ekonomiska politiken. Jag är ju intresserad både av hur den förs och hur den debatteras.”

“Vi har stora behov av samhällsförändring och omtag i ekonomin samtidigt som debatten går väldigt mycket i gamla hjulspår, runt privatiseringar, sänkta skatter och att det offentliga ska hålla sig borta. Det tror jag är dåligt för de allra flesta.”

Första texten viger du åt en nationalekonom, Joan Robinson?

“Ja, den handlar om något som legat mig varmt om hjärtat, egentligen alltid: hur den dominerande skolbildningen inom nationalekonomin är ganska olämplig för att förstå ekonomin, och sen med utgångspunkt i det ge politiska råd. Joan Robinson var en tidig kritiker.”

Vi lyssnar för mycket på nationalekonomer?

“Jag tycker det är ett allvarligt samhällsproblem att ekonomer har så mycket att säga till om samtidigt som de har så fel om hur ekonomin fungerar.”

“Just nu ser vi problemet med att förstå inflationen på ett vettigt sätt, där det är väldigt tydligt utifrån empirin att stora övervinster inom sektorer där vi har oligopol har en central roll i inflationen. Samtidigt är både penning- och finanspolitiken inriktade på att krympa ekonomin för de som har de ganska knapert eller genomsnittligt bra.”

Vad ska Affärsvärlden-läsarna vänta sig till nästa text?

“Jag har en lista med idéer som jag uppdaterar. Så när det väl är dags att skriva plockar jag något från den som blir så aktuellt som möjligt. Men jag har inget färdigt uppslag.”

Du sa nyligen att Elisabeth Svantesson kanske är den sämsta finansministern som Sverige haft på 100 år. Vem är den bästa?

“Det hände mycket bra under Gunnar Strängs tid (1955–1976, reds. anm.). Hans personliga egenskaper hade en liten roll i det, men framför allt handlade det om ett folkligt politiskt tryck för att använda gemensamma resurser till att göra samhället bättre för alla.”

Om du själv var finansminister och fick välja tre ekonomiska reformer som Sverige genomför. Vilka skulle det bli?

“En förbättrad kapitalbeskattning. En ordentlig investering i järnvägsnätet och järnvägstrafiken. Och sist en rejäl översyn av det finanspolitiska ramverket så vi får möjlighet till att göra nödvändiga investeringar.”

“Jag tror vi behöver ett underskottsmål under ett antal år för att ta igen de underinvesteringar som varit under lång tid.”

Vad är vänstersidans svagaste punkt i svensk politik?

“Jag tror att vänstersidan behöver ha en samlad politik som tar höjd för att vi befinner oss i ett väldigt allvarligt läge, där högern är väldigt vildsint. Och problemen är väldigt stora i Sverige.”

“Vi behöver också ha en minst lika sammanhängande idé om samhällsförändring som Sverigedemokraterna har haft och som nu på många sätt är motorn i regeringens politik.”

Har du passat på att köpa några aktier nu när du lämnat Riksdagen? 

“Nej.”

Läs Ali Esbatis första krönika