AKTIEOBLIGATIONER/: Välj risknivå själv

Med aktieobligationer, som är ett paket av en nollkupongobligation och en lång option, spelar bankerna på mindre insatta sparares känslor med försäljningsargument som: “För dig som vill ge dig in i aktievärlden på ett tryggt och bekvämt sätt” (Nordbankens informationsmaterial). Det här budskapet kan framhållas för kunden med formuleringar som: “Du kan spela på börsen ett par år och få pengarna tillbaka vid spartidens slut”.

Dyrköpt trygghet

För denna trygghet med modifikation får spararna betala dyrt. Dels i form av courtage; dels i form av dolda avgifter.

Men tryggheten är det lite si och så med i de lån som givits ut på senare tid. Låga räntor och stora kurssvängningar har försämrat villkoren i aktieobligationerna.

Låga räntor gör att bankerna måste använda en större del av det belopp som spararen sätter in för att köpa obligationer, så att de kan garantera att det nominella beloppet återbetalas. Och stora kurssvängningar betyder att optionen blir dyrare. Följden blir att omräkningsfaktorn – alltså den procent av en eventuell börsuppgång som aktieobligationen ger i avkastning – minskar.

Denna paketering kan dessutom effektivt dölja avgifter. Undersökningar har gjorts som visar att bankerna inte köper optioner för hela det kvarvarande beloppet när obligationen inhandlats.

För att få upp den viktiga uppräkningsfaktorn finns ett par trick som sänker tryggheten.

För det första säljs aktieobligationerna med överkurs. Det betyder att spararen betalar mer för aktieobligationen än denne garanterat får tillbaka, så att optionsdelen blir större. Avkastningen räknas emellertid fortfarande på nominellt belopp.

För det andra räknas slutindex fram under långa perioder så att optionens effektiva löptid blir kortare än obligationens löptid. Optionen blir därmed billigare, men detta trick gör samtidigt att börsindex kan förändras under kortare tid.

Extremfallen är FS-bankens InternetMAX (lån 149) och Nordbankens Nya Ekonomin (lån 60) kan tecknas till slutet av maj, vars slutindex räknas under hela sparperioden. Bankerna kan försvara sig med att man låser in höga värden om index skulle vända ner under sparperioden och att risken därmed minskar. Men det argumentet håller inte riktigt. Om kunden inte tror på en börsuppgång bör ju denne avstå helt från aktierelaterade placeringar.

Ibland förekommer dessutom en tredje variant i form av ett tak för hur hög avkastningen kan bli. Glädjande nog har inget av de lån som ges ut just nu sådana begränsningar.

Med alla varianter har aktieobligationerna blivit så komplicerade att det kan vara svårt att inse att man enkelt kan konstruera en aktieobligation efter egna preferenser. Därmed minskas samtidigt bankernas möjligheter att skära emellan.

Alla sparare borde själva bestämma hur stor risk de vill ta och köpa en privatobligation för pengarna de inte vill riskera. Ett ännu enklare sätt är att låta dessa pengar stå kvar på sparkontot (privatobligationen ger dock bättre ränta). Riskkapitalet placerar man i långa optioner, så kallade warrants.

Spararen som köper en warrant köper rätten till avkastningen på den underliggande tillgången. Om tillgångarna sjunker i värde blir warranten värdelös (liksom optionsdelen i aktieobligationen). Handelsbanken Telekommunikation 4 bygger på en korg av fyra nordiska telekombolag och SEB:s på en korg med 10 aktier i branscher som hör hemma i den nya ekonomin (IT, telekom, med mera). Båda kan tecknas till och med slutet av den här veckan.

Affärsvärlden har jämfört FS-bankens Internet MAX med en hembyggd aktieobligation bestående av en privatobligation plus SEB warrants, liksom en aktieindexfond och en privatobligation. Diagrammet här intill visar vad kunden får tillbaka efter 3,5 år.

Internet MAX med överkurs

Den sparare som investerar 115.000 kronor i FS-banken Internet MAX plus betalar 1,5 procent i courtage får garanterat tillbaka det nominella beloppet 100.000 kronor och rätt till 95 procent (mitt i angivet intervall) av börsuppgången för de 13 aktierna med hemvist i den nya ekonomin som ingår i aktiekorgen. Annorlunda uttryckt får man en aktieexponering på 95.000 kronor.

Totalkostnaden blir 116.752 kronor och optionsmomentet utgör ungefär 35 procent av investeringen.

Samma optionsmoment blir det om man skapar ett hembygge och köper 1.200 kontrakt av SEB:s warrants. Detta ger en aktieexponering motsvarande 120.000 kronor. Kvar blir då 75.313 kronor att köpa privatobligationer för. En privatobligation som löper i 3,5 år ger i dagsläget 5,90 procent i ränta.

För det första kan vi konstatera att det krävs en årsavkastning på 12 till 13 procent för att aktieobligationen, vare sig den konstruerats av FS-banken eller består av privatobligation plus SEB:s warrants, ska ge bättre avkastning än den rena privatobligationen.

För det andra kan vi konstatera att aktieobligationen är bättre än en indexfond bara om index sjunker mer än 15 procent. Intressantast är det emellertid att jämföra resultatet när index stiger kraftigt, vilket måste vara spararens utgångspunkt när man väljer en aktierelaterad produkt. I ett sådant läge är en indexfond alltid bättre.

Mot den här bakgrunden kan vi dessutom konstatera att om index faller blir förlusten något större i den hembyggda aktieobligationen. Samtidigt blir utväxlingen större när index stiger.

Renare produkt

Den största fördelen med en egenhändigt konstruerad aktieobligation är därför att man kan välja risknivå själv. Nordbankens aktieobligationer (lån 60) kan man visserligen teckna med tre olika risknivåer (Trygg, Chans och Extra). Men courtaget, tre procent, är alltför högt.

En annan fördel är att andrahandsmarknaden för privatobligationer fungerar väsentligt bättre än motsvarande för aktieobligationer om man skulle behöva pengarna under löptiden.

En hembyggd aktieobligation blir helt enkelt en renare produkt än en som banken plockat ihop.