Aktieanalytiker pressade av lägre efterfrågan: ”Det är tuffare därute”

Jämfört med åren efter finanskrisen har antalet aktieanalytiker på amerikanska storbanker sjunkit med 30%.

Ännu mer har utläggen för beställare av analys gått ner: de har halverats över de senaste sex åren. Resultatet är att analytiker-lönerna stagnerat under två decennier och prestige har gått förlorad för Wall Streets tidigare hjältar. Det rapporterar Bloomberg.

Även i Sverige samspelar flera förändringar till att pressa analytikernas roll. Främst tre saker slår mot efterfrågan: Ett EU-regelverk som gör köpare mer kostnadsmedvetna, ökad användning av AI, och – kanske främst – att allt fler investerare baserar sina beslut på index snarare än aktiv förvaltning.

Trend neråt

Det finns ingen klar siffra på hur antalet analytiker i Sverige utvecklats, men personer i branschen bekräftar att landskapet varit i förändring över lång tid:

“Det är absolut en trend, med ett märkbart tapp för 10-15 år sedan. Men jag tycker inte att det hänt lika mycket de senaste fem till tio åren”, säger Nils Liliedahl, generalsekreterare för Sveriges Finansanalytikers Förening (SFF), där runt 900 professionella analytiker är medlemmar.

“Man kan se att det finns färre professionella sell side-analytiker, men det betyder i och för sig inte att det är färre som analyserar bolag totalt. Många sitter hos förvaltare och gör det kanske på ett lite annat sätt”, säger han.

EU-regler rör om i grytan

Analytiker som Afv pratat med oroar sig inte heller för någon amerikansk “analytikerdöd” i Sverige, men ser att marknaden förändrats. Bland annat genom EU:s regelverk MiFID II från 2018, som kräver att kunderna betalar separat för aktieanalys och aktiehandel, istället för att ofta få analysen som del i ett tjänstepaket.

Det gav uppdragsanalys ett uppsving och flera banker satsade på nya tjänster, bland andra Nordea, SEB och ABG. Men sedan dess har det skett en konsolidering. Samtidigt som många aktörer täcker färre bolag.

Bredast bevakning har Carnegie, med över 400 nordiska bolag. Inklusive uppdragsanalys blir det omkring 500, men i och med DNB:s uppköp av den svenska banken förmodas några försvinna om de överlappar i bevakningen.

I våras kom uppgifter att Handelsbanken minskat sin analysavdelning. Även Redeye ska ha minskat i omfång, från 35 personer till runt 20 idag. Förvisso jämfört med en peak som inföll 2021, där mängder av IPO:s plötsligt krävde analys av 140 nya bolag på börsen.

“Indexfonder behöver ingen analys”

Lars Söderfjell är aktiechef på Ålandsbanken Fondbolag, och känner som aktiv förvaltare inte igen sig i mindre behov av analys. Men han ser dynamiken i andra delar av marknaden:

“Hos oss har vi aldrig läst så mycket och haft så mycket kontakt med analytiker som det senaste halvåret. Men eftersom det finns en allt större mängd passivt kapital, som per definition inte utnyttjar den aktiva analysen, så blir den totala betalningsförmågan förstås mindre”, säger han och tillägger:

“Man kan ju leka med tanken att vi skulle indexera våra fonder rakt igenom. Då skulle vi inte haft något behov av att köpa analys.”

I USA idag överstiger mängden kapital i indexdrivna aktiefonder sedan ifjol det som förvaltas av aktiva fonder, enligt Morningstar. I Europa uppskattas andelen passivt kapital till runt 30%. Båda siffrorna med uppåtgående trend och lägre efterfrågan på analys som följd.

“Analytiker i Norden har helt klart fått ett större universum per person att hantera. För några år sedan täckte varje analytiker ett par, tre, kanske fyra bolag. Nu är det mer regel än undantag att de har portföljer med 10-15 bolag”, säger Söderfjell.

Det innebär ofta att mindre bolag får stryka på foten, eftersom kostnaderna är i princip lika stora för att bevaka ett litet som ett stort bolag. Det har man bland annat tacklat genom att förändra formatet på småbolagsanalysen, enligt aktiechefen.

“Man skriver inte lika stora rapporter som tidigare. Vilket inte nödvändigtvis är sämre. Och analyshusen skapar teams på sell side, som blir småbolagsgeneralister.”

Betalningsviljan på analyser av mindre bolag kläms också av att hela börskapitalet koncentrerats till ett fåtal större bolag. Idag står 26 aktier för halva värdet av amerikanska S&P 500-index, med liknande trend i Europa. Samtidigt som stora investerare ofta inte behöver köpa information om bjässarna, eftersom de klarar dem in-house.

Friare analytiker

Lars Söderfjells grupp på Ålandsbanken Fondbolag består av tolv personer, som samtidigt agerar förvaltare och analytiker. Men man köper också in analystjänster. Varje år förhandlas kontrakten om och det faktum att priserna inte hängt med inflationen tycker han tyder på en prispress neråt.

“Det som händer i USA brukar komma till oss, det är bara frågan om med vilken fördröjning.”

Finns någon strukturskillnad som skulle stoppa USA-trenden att slå igenom här?

“I USA lämnar alla bolag kvantitativ guidance, EPS typiskt sett. Det är inte alls lika vanligt här, vilket gör modellering till en större del av analysjobbet i Sverige. Det skulle tala för att nedgången fördröjs litet här. Men jag tror inte det är någon tung faktor. Duktiga amerikanska analytiker modellerar minst lika bra”, säger han.

Söderfjell härmar på skoj amerikanska investerare han mötte under sin tid på sell side, som pratade vitt och brett om att de ville ha money making value added ideas, men som i realiteten oftare frågade efter ganska grundläggande data.

“I praktiken läggs 80% av tiden på underhåll av modeller. Där kommer generativ AI och andra programvaror att frigöra tid för analytikerna att faktiskt tillföra det där värdet”, säger han.

AI inte smart nog – ännu

Det ligger nära till hands att AI skulle hota analytikernas uppdrag, där stora mängder data ska processas och delvis mönsterbundna slutsatser dras.

“AI kommer inte att hjälpa analytikerna som skrå”, konstaterar Bloomberg torrt och pekar på att investmentbanken JP Morgan redan experimenterar med analys-chatbots som skulle kunna ta över jobben.

Även Ålandsbanken Fondbolag experimenterar, berättar Söderfjell, och säger att man kan få stor hjälp att generera bakgrundsinformation. Men han tror det dröjer innan AI klarar analytikernas framåtblickande uppgifter.

“Ska jag sätta på mig framtidsglasögonen så tror jag vi kommer att ha färre analytiker, för du behöver inte lika många juniorer längre. Men de seniorer som verkligen förstår sin bransch och sina bolag kommer fortsatt att ha en bra marknad”, säger han.

Analytiker vi talat med ser inte heller att AI haft någon bäring på deras roll ännu, utan är ett verktyg som underlättar och förbättrar. Det kan handla om att att få tillgång till aktivitetsdata för spelbolag, eller att följa upphandlingar för hälsovårdsbolag.

Gör-det-själv

En annan effekt av den teknologiska utvecklingen är den myriad av självständiga analytiker som erbjuder insikter och åsikter till alla och envar som orkar lyssna. Reddit, Substack och X är stora plattformar för informationsutbyte om bolag och aktiehandel.

Intresset för sådana källor är stort i aktieägarlandet Sverige, enligt Nils Liliedahl på SFF:

“Det finns många communities som läser och kommenterar. Mycket Avanza och Nordnet. Mängder av analys. Den är inte alltid überprofessionell, men det finns några enstaka privata personer som är väl så duktiga som sell side, kunskapsmässigt. Det blir ett slags koll ändå på bolagen ändå, som gynnar hela systemet. “, säger han.

Inga yuppies kvar

Under lång tid har analytiker varit ett jobb för topputbildade ekonomer, som kunde vänta sig höga löner med viss glamour på köpet. Frågan går till Lars Söderfjell, hur coolt det egentligen är att vara analytiker i Sverige idag?

“Ha ha, jag vet inte om det någonsin varit särskilt coolt! Säger jag som hållit på med det här i 35 år. Det har helt enkelt aldrig varit så galet här som i USA. Där de spelar i en helt annan liga. Men jag upplever att det fortfarande är attraktivt. Inga problem att rekrytera för sell side“, säger han.

Lönetappen på Wall Street låter dramatiska, dock delvis förklarade av höga höjder att falla ifrån. I Sverige finns ingen data på löneläget, men Nils Liliedahl SFF tror att marknadsutvecklingen påverkar.

“Det finns inte mycket extra pengar där ute. Konkurrensen är högre och det krävs mycket jobb, helt enkelt. Analytiker tjänar bra, men är det superbra? Kanske inte, om man räknar per timme. Det är inte synd om någon, men det är en tuffare marknad, där man får kämpa”, säger han, och tillägger:

“Vi frågade oss på lunchen här idag – finns det alls några yuppies kvar?”