Åkerström måste visa korten

Handelsbanken värderas runt 20 procent under snittet de senaste fem åren. Men nya vd:n Carina Åkerström måste konkretisera sin strategi för att Affärsvärlden ska se det som ett köptillfälle.

VÄNTA Handelsbankens första kvartal 2019 var ingen kioskvältare. Nya vd:n Carina Åkerström fick presentera en rapport där rörelseresultatet i stort sett var oförändrat jämfört med motsvarande period i fjol, rensat för den återtagna reserveringen till Oktogonen.

Det finns annars stora förväntningar på att Åkerström ska vända en negativ trend i banken. Handelsbanken har tappat positionen som bäst i branschen – banken har halkat efter i den digitala omställningen, kritiserats för en rutten företagskultur och har inte levt upp till sitt rykte som mest kostnadseffektiv. I hårda siffror har viktiga nyckeltal som kostnader/intäkter gått från 45 år 2015 till 48 under 2018, börsvärdet i förhållande till bokförda tillgångar (p/b) har rasat från cirka 1,7 till 1,3 och p/e-talet har sjunkit från 13 till 11. Vinsten per aktie har under treårsperioden ökat modesta 4,7 procent.

Vad Carina Åkerström ska göra åt saken återstår att se. Hon har deklarerat den enkla vägens strategi; Handelsbanken ska fokusera på sina starka sidor och våga välja bort tjänster och marknader där banken inte har en stark position. Affärsvärlden har pekat ut Finland och internationell kapitalmarknad som tänkbara avvecklingsområden, men det tillhör fortfarande avdelningen spekulation.

Det mest konkreta steget hittills är en ny och mindre koncernledning, ett drag som borde kunna accelerera beslutsfattande och förändringstakt i banken. Alla, inklusive Carina Åkerström själv, är dock gamla trotjänare i banken och inget talar för att kontorschefernas makt skulle minska, vilket kan försvåra en förnyelse av banken. Några planer på att överge strategin med en stark kontorsrörelse finns heller inte.

På några områden har Carina Åkerström vinden i ryggen: på kostnadssidan är en hel del redan taget i regelefterlevnad, digitalisering och bolagiseringen i Storbritannien. Med konkurrenter vars varumärken är solkade av penningtvätthärvor borde möjligheterna att ta marknadsandelar i Sverige av de andra storbankerna vara goda. Med det blåser också emot: Handelsbanken är starkt beroende av svenska bolån (runt hälften av räntenettot) som präglas av ökad konkurrens och pressade marginaler. Tillväxtmotorn Storbritannien har stannat av och förhoppningar om att räntehöjningar från Riksbanken ska lyfta intäkterna ser alltmer osäkra ut. Frågan är också om kostnadsbesparingar som baseras helt på naturlig avgång är tillräckliga.

Dagens värdering är med historiska mått låg: p/e dryga 11 på innevarande årsvinst och p/b 1,3 är cirka 20 procent under snittet för de senaste fem åren. Men det återspeglar osäkerhet kring såväl tillväxtmöjligheter som förmåga att kostnadseffektivisera i takt med konkurrenterna. Till dess Carina Åkerström visar korten på riktigt håller sig Affärsvärlden borta från aktien. Rekommendationen är avvakta.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.