AI-expertens uppmaning: ”Investera i plattformarna”

“I Silicon Valley har Europa fått ett rykte om sig att säga ‘vi kan inte vinna inom teknologi, så vi reglerar istället'”, säger David Crawford till Affärsvärlden. Han är ordförande för Bain & Company’s Technology Practice och partner på Bain i Silicon Valley.

David Crawford är på besök i Stockholm för att prata med svenska bolag om hur de kan positionera sig i AI- och techracet. För företagsledningarna handlar först om att förstå vilka strategiska frågor som ställer sig i olika delar av värdekedjan.

Sverige i framkant (av värdekedjan)

På senare år har Sverige varit framgångsrikt i konsumentledet med en hel rad bolag, som Klarna, Spotify, iZettle, Truecaller, King och fortsatt med framtidslöften som Epidemic Sound.

Men jämfört med techjättar som även agerar längre bak i system och infrastruktur, som Apple och Microsoft, är Spotifys marknadsvärde bara några procent.

I kategorin teknologi-definierande bolag har ingen nordisk utmanare ersatt Ericsson och Nokia som under en storhetstid runt millenieskiftet befann sig bland världens tio största teknikföretag mätt i börsvärde. 20 år senare får man leta efter dem nedanför 700-strecket på listan.

Att nordiska bolag skulle kunna göra comeback bland jättarna igen, ger David Crawford låga chanser när utvecklingen definieras av skalfördelar som driver hårdare mot koncentration än tidigare teknologivågor.

“Megaskalan inom AI gör att ni har bättre förutsättningar att innovera kring slutkund”, säger han.

(A)I nationens intresse

Medan internet och molnet i viss mån demokratiserade och spred ut aktiviteter över världen, menar Bains strateg att AI koncentrerar kapital och information på ett sätt som får implikationer för nationers säkerhet.

”AI-centra kommer att hantera medborgarnas information och välfärdsval på ett sätt som gör det riskabelt för er som nation att lägga ut uppgiften på amerikanska tech-jättar.”

Utländska aktörer kan fortfarande vara delaktiga, menar han, men med lokal närvaro. Ett mål som Donald Trump styrde mot tidigare i veckan, när det kungjordes att taiwanesiska chiptillverkaren TSMC ska investera 100 miljarder dollar i tillverkning i amerikanska delstaten Arizona.

Det minskar den geopolitiska risken avsevärt för USA, när chip-kapacitet flyttas till hemmaplan från det omstridda Taiwan.

Vill kringgå koncentrationen

Säkerhetsaspekterna dominerar främst leden längst bak i värdekedjan. I nästa steg handlar det enligt Crawford lika mycket om hur man ska hantera kostnaderna. Idag kan ett stort datacenter drivas med 300 megawatt. Inom bara några år handlar det om 2 till 5 gigawatt “med all komplexitet i bygge och drift som det innebär”.

Men skala drivs inte bara av större investeringsbehov i kapacitet, utan av att en stor ”datorhjärna” är starkare än flera små tillsammans. Servrar av den gamla skolan kan delas upp i bitar, där varje företag använder sin separata del. Inom AI förlorar systemet kollektiv tankekraft om man splittrar kapaciteten.

”Nvidia, Dell, HP, Lenovo och andra jobbar hårt för hitta vägar att kringgå den här fundamentala koncentrationsdynamiken. En specialiserad försäljningsmodell behöver inte ha tillgång till Rihannas Wikipedia-sida. Man kan reducera antalet parametrar från 600 miljarder till kanske sex miljarder i en smalare modell”, säger Crawford och jämför med den megaskala som krävs för träning av generella AI-modeller.

Kan ersätta alla jobb

På ”halonivån”, där gränserna för generativ AI testas av bolag som OpenAI, kommer därför mycket få vinnare att stå kvar, enligt Crawford. I steget infrastruktur-som-tjänst till företag sträcker han sig till “en handfull vinnare”.

Med vilken affärsmodell kommer denna handfull att tjäna pengar? 

”Det är en bra fråga, men jag säger så här: Under 15 år har beräkningskapaciteten dubblats fem, sex gånger per år och folk frågar mig hur länge det kan fortsätta. Men det är inte teknologiska begränsningar utan betalningsviljan som avgör det”, säger han.

I en grov scenarioanalys kommer datacentren år 2030 att kosta runt 500 miljarder dollar per år. Det kräver runt fyra gånger så mycket i intäkter, det vill säga uppåt 2 biljoner dollar.

“Även om varenda en som har ett enkelt jobb skulle ersättas av AI, motsvarar besparingarna inte den summan”, säger Crawford.

För att mobilisera tillräckligt stora intäkter måste AI lösa större, samhälleliga problem som tydligt betalar tillbaka sig, menar han. Till exempel att ge AI i uppdrag att använda all mänsklig kunskap för att kurera vanligt förekommande sjukdomar.

”Risken i nuläget är att man plöjer ner pengar innan betalningsviljan är etablerad, som man inte får tillbaka. Det skedde när telekom byggde ut internet och händer hela tiden på andra håll.”

Sverige i slutspelet

De stora mjukvaruplattformar som ligger närmast infrastrukturen – SAP, Oracle, Microsoft och Salesforce – är “lika delar upprymda och hotade” av utvecklingen, enligt Bain-experten. De kan integrera AI i sina produkter men har mängder av tillväxtbolag flåsande i nacken.

“De säger ’okej, vi har haft ett bra gig. Och det är kul med alla nya funktionaliteter. Men hur förhåller vi oss till alla startups?'”

Deras affärsmodell ser ungefär ut som tidigare B2B-plattformar, enligt Crawford. Medan applikationer närmare konsumenterna fortsatt kommer att domineras av reklam och prenumerationer.

Det är där, i den mer fragmenterade framkanten av värdekedjan, som AI-strategen ser en roll för svenska företag.

”Sverige kan göra bra ifrån sig i de delar som inte kräver skala. Innovation kring billiga affärsmodeller, som i fallet Spotify. Samtidigt tror jag att er regering kommer och behöver finansiera inhemska AI-kapaciteter för medborgarna framöver”, säger han.

Investera i plattformar

Många investerare frågar sig hur man känner igen en vinnare inom AI. 

”Säger du inte bara åt dem att köpa Nvidia-aktier?” säger David Crawford med spelad överraskning.

Ha ha, till allas lycka är det inte min roll att ge råd. Men många är öppna med osäkerheten. De vet inte hur man känner igen ett företag som gör rätt saker inom AI.

”Jag skulle titta på storföretagens integration av AI. Vi har 15 till 20 år framför oss av effektiviseringar. Fokusera på de största användningsområdena, om det nu är att automatisera säljkåren, marknadsföringsinnehåll eller servicecenter. Titta sedan på de ledande programvaruplattformarna som dyker upp i vart och ett av dessa utrymmen. Om det är innehållshantering skulle det vara Glean. Om det är försäljning eller marknadsföring, kan det vara Writer. De kommer att växa snabbt och många kommer att förvärvas av etablerade plattformar som måste skydda sin affär.”

Crawford är mycket säker på sin sak.

”Om du vill kan vi starta en egen fond och testa tesen direkt. Jag är övertygad om att det kommer att löna sig.”

Finns inga genvägar

Inte bara investerare famlar, utan företagsledningar också. Vad vill dina VD-klienter ha hjälp med?

”Många säger ’jag gav medarbetarna access till ChatGPT och andra verktyg men inget händer. Vi tjänar inga pengar. Vi är inte mer konkurrenskraftiga.’ De vill veta hur man får ut värde, helt enkelt.”

Och hur får man det?

”Med molnet och många andra tekniska förändringar gav själva tillhandahållandet ett värde. Så är det inte med AI. Du måste omforma affärsprocesserna, alltså vad folk gör med sin tid. Och sedan ersätta det de gjorde. En sån uppgift funkar det inte att man ger IT-avdelningen utan det är en ledningsfråga.”

Konsulter säger alltid att deras tema kräver fokus från top management. Men konkret – vad ska en VD göra?

”Det handlar om gamla hederliga transformationsprogram. Det finns inga genvägar, man måste göra det hårda jobbet. Det kan låta tråkigt, men det räcker inte att hålla fram litet AI till medarbetarna.”

Svetsare i flaskhalsen

De flesta av Crawfords klienter är dock inte användarna utan AI-bolagen själva, och bland dem handlar frågorna om hur man ska vinna racet.

”De frågar nästan enhälligt hur man får mer inlåsning, mer tillväxt och större marknadsandelar. Beroende på var i värdekedjan man befinner sig råder olika dynamik kring det. I ’kisel-steget’ handlar det om geopolitik, tullar och Trump”.

Halo-bolag däremot, som OpenAI, Microsoft, Google och, Anthropic, måste hantera leverantörskedjorna. De tycker att beroendet av Kina känns oacceptabelt och oroar sig för kapprustning.

Det mörkaste moln som hänger över alla är dock tillgången till energi. I USA behövs runt 100 gigawatt ny kraftgenereringskapacitet till 2030. Det innebär 20% ökning på 5 år – enormt mycket i en miljö där man åtminstone hittills försökt minska kolets roll.

“Kärnkraftverket Three Mile Island i USA har satts på igen och det kommer att krävas mer. Vissa länder, som Frankrike, har behållit ett starkt engagemang för kärnkraft, medan andra har fasat ut den, vilket har lett till olika utmaningar för energisäkerhet och hållbarhet i olika regioner.”

Bredvid energi finns en flaskhals som låter enklare att åtgärda: byggtjänster. Men på kort sikt är den inte heller lättfixad – och så länge den finns driver den inflationen. Inför byggen av enorma datacenter råder stor brist på svetsare, snickare och elektriker. Det höjer kostnaderna både genom konkurrens och att arbetskraft måste förflyttas.

En än större utmaning i Europa där arbetskraften är mindre rörlig än i USA. Och inte på någon sida av Atlanten kan svetsare ersättas av AI riktigt ännu.