SBB
Afv:s analytiker efter SBB-raset: ”Batljan kvar på bankernas nåder”
När SBB:s senaste kvartalsrapport släpptes avfärdade bolagets VD Ilija Batljan negativa utsikter för Standard & Poors kreditbetyg som en icke-fråga. Han lovade att klara gränserna för ett antal nyckeltal som kreditvärderingsinstituten lägger stor vikt vid.
Trots detta sänkte S&P under måndagen sitt långsiktiga kreditbetyg för SBB till BB+, från tidigare BBB-. Det innebär att företagets obligationer inte längre anses vara investment grade utan landar i skräpkategorin.
Mot bakgrund av beskedet har bolagets D-aktie fallit med 25%.
Var sänkningen av betyget oväntad?
”Kanske inte bland mer initierade bedömare. Men att Batljan så stensäkert avfärdade risken i kvartalspresentationen lär ha gjort det oväntat för flertalet”, säger Afv:s analytiker Daniel Zetterberg.
Säger det ena, sen smäller det andra
Undergräver det förtroendet när betyget sänks så snart efter hans försäkringar?
”Ja, absolut. Och det ligger i linje med tidigare skeenden där han spelat ner något som efter bara en kort tid visar sig smälla till”, säger Afv:s analytiker, som i en nylig artikel listat ett flertal liknande incidenter, där verkligheten hunnit ifatt Batljans uttalanden.
Varför sänker S&P betyget just nu?
”Det viktigaste är den upplevda risken att SBB inte kan säkerställa sin finansiering. Bolaget har behov av att återfinansiera obligationer till ett värde av 2,2 miljarder kronor i år, 8 miljarder under 2024 och ytterligare dryga 40 miljarder kronor därefter. Att man fortsätter göra utdelningar och inte sänkt skuldsättningsgraden ökar oron för bolagets likviditet”, säger Zetterberg.
Att SBB har en lägre genomsnittsränta än många andra fastighetsbolag, under 3%, menar han köper tid. Men det skyddar inte permanent från det höga ränteläget eftersom man exponeras i takt med att obligationer löper ut – inte minst nu när kreditvärdigheten anses lägre än tidigare.
Zetterberg pekar också på att nedgraderingen till ”sunkstatus” skulle kunna påverka nuvarande banklöften och andra krediter, då bankers lånekostnader ibland är kopplade till kreditbetyg. Men allvarligast är att återfinansieringen fördyras och begränsas eftersom en stor del av kapitalmarknadens aktörer bara accepterar investment grade.
”Rättar man inte till det så blir man utestängd från en del av marknaden i ett läge där man behöver varje krona man kan få tag på”, säger Zetterberg.
Men varför klarar inte SBB nyckeltalen? Vad är den egentliga motvinden?
”Den stora pucken är obligationsmarknaden och räntorna just nu, snarare än sjunkande fastighetsvärden. 50 miljarder kronor som förfaller får många att se ett stort kapitalhål, även om det kanske tar ett par år innan det blir problem på riktigt för SBB”, säger han.
Bankernas bila över Batljan
Att VD står fast vid en omfattande utdelning trots att pengarna skulle behövas i bolaget, antar Zetterberg och många med honom, beror på att Batljan behöver pengar för att täcka betalningar i sitt eget holdingbolag. Det gör att bankerna något obemärkt kan ha en avgörande roll för VD:s framtid i företaget.
”De ser samma sak som alla andra, ett stort mörker av skulder. Men de är alltför investerade redan för att strypa bolaget helt. Gissningsvis är även bankerna betydligt mer restriktiva med att låna ut pengar till SBB i dagsläget”, säger Zetterberg.
Kritiskt för Batljan är att bankerna skulle kunna villkora krediter med att bolaget avstår utdelning, något som sannolikt skulle få VD:s personliga finanser på fall. Exakt vad som händer vet vi inte eftersom uppgörelser av det här slaget sker bakom lyckta dörrar, enligt Zetterberg, men han tror att bankerna just nu trycker på hårt för att driva ner SBB:s skulder.
”Tolkningen blir att Batljan är kvar som ägare på bankernas nåder. De kanske ser ett värde av att han finns kvar och styr upp det här snåriga bygget. Men om den bedömningen skiftar så förändras snabbt förutsättningarna”, säger han.
Och i den prekära balansen hjälper inte dagens sänkta kreditbetyg.
Kommer andra kreditinstitut att följa efter?
”De agerar inte i flock, men det ligger förstås i farans riktning att andra gör liknande bedömningar eftersom de verktyg som används påminner om varandra. Att andra sänker utsikterna kan vara nästa steg”, säger Zetterberg.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.