Ett torn reser sig sakta mot himlen, ett par minuters bilfärd från Boden centrum. När det är klart ska det sträcka sig 145 meter över marken och det är här malm ska förvandlas till järnsvamp.
Bolaget Stegra, som fram till förra året gick under namnet H2 Green Steel, planerar här för kanske världens mest ambitiösa stålsatsning.
Planen är att kunder redan under 2026 ska kunna ta emot stål från Boden, och att de ska betala en stor premie på stålet motiverad genom miljövinster.
Efter haveriet med Northvolts har förtroendet för grundarna, Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz, fått sig en rejäl törn.
Deras stålutmanare har tagit in väldigt mycket pengar från både namnkunniga investerare och det offentliga till en värdering som inte tillåter felsteg.
Ska drömmen om världsledande stål i Boden bli verklighet måste duon lyckas med det som de inte klarade av i Northvolt.
Afv har synat Stegra och listar nedan det vi ser som de största utmaningarna som Stegra måste överkomma för att inte miljarderna ska gå upp i rök.
1. ELFÖRSÖRJNINGEN
Stegras produktion kommer att sluka enorma mängder el. I fas 1 räknar Stegra med att använda upp till 10 terawattimmar (TWh) el om året för att tillverka 2,5 miljoner ton grönt stål. Som jämförelse så ligger hela Sveriges elanvändning på cirka 140 TWh om året. 10 TWh motsvarar halva Stockholmsregionens årsförbrukning.
I effekt så har Stegra fått klartecken för en elanslutning om 1 750 megawatt (MW). Som jämförelse så är Stockholms anslutning till stamnätet på 1 635 MW. 1 750MW motsvarar också effekten på de nedlagda reaktorerna Ringhals 1 och 2.
Den anslutning och energi som Stegra idag har säkrat räcker för fas 1 där 2,5 miljoner ton stål ska tillverkas per år. För fas 2 saknas dock tillräcklig elanslutningen.
Stegra har ansökt om att utöka anslutningen hos regionnätsägaren Vattenfall. I fjol meddelades dock att Vattenfall låtit konkurrenten SSAB gå före Stegra i kön. Prioriterades gjordes elanslutningen ståljättens nya stålverk i Luleå. Bland annat då Vattenfall inte upplevde Stegras planer som helt klara och det fanns oklarheter kring exakt hur stor anslutning som behövdes. Stegra hotade då Vattenfall med rättsliga åtgärder om beslutet inte reverserades.
När elanslutning kan säkras för fas 2 är idag oklart. Stegra uppger för Afv att dialog med myndigheterna och Vattenfall pågår.
Foto: Simon Eliasson / BILDBYRÅN
2. HÖG TEKNISK SVÅRIGHETSGRAD
Den punkt där det verkar ha gått som mest fel för Northvolt är att få produktionstekniken att lira. Att tillverka stål är förvisso en process som det finns mer kompetens kring i Sverige än batteritillverkning. Vi ser dock ändå att svårighetsgraden i Stegras projekt är hög.
Bolaget ska inte ha något stort vätgaslager vilket innebär att i princip alla produktionsstegen från vätgasproduktion, järnsvampsproduktion och stålproduktion måste köras i en balanserad produktionslina. Om något steg inte funkar som det ska kan hela produktionen behöva stoppas.
Även om konceptet innebär en hög svårighetsgrad så har Stegra en produktionsekonomisk fördel kontra LKAB och SSAB. Stegra kan nämligen nyttja att den nyproducerade järnsvampen är 800 grader vilket gör att betydligt mindre värme går åt för att i nästa steg smälta järnsvampen. LKAB:s järnsvamp från Gällivare hinner svalna innan den når köpande stålverk.
3. LOGISTIKEN
Stegras ursprungliga plan var att ta sin järnmalm från LKAB:s gruvor i Kiruna och Gällivare. Stegra valde därför att placera sitt stålverk i Boden längs med malmbanans sträckning.
LKAB har dock sagt nej till att leverera till Stegra.
“Det är inte praktiskt möjligt att leverera”, har LKAB:s VD Jan Moström sagt med hänvisning till bristande kapacitet på malmbanan.
Istället har Stegra tecknat avtal om att importera sin järnmalm från Brasilien och Kanada.
Givet att malmen nu ska importeras blir placeringen i Boden helt fel. Stålverk ligger normalt vid kusten så att järnmalm kan skeppas in och stål skeppas ut. Stegra kommer nu att först behöva skeppa sin järnmalm till Luleås hamn för att sedan lasta om till malmbanan för den sista sträckan om drygt 4 mil.
Eventuellt kan järnmalmen dessutom behöva lastas om en gång redan innan den når Luleås hamn. Den jättelika fartygstyp som järnmalm normalt fraktas på, capesize, kan nämligen inte navigera på Östersjön.
Enligt Stegra fortgår fortfarande diskussioner med LKAB. Bolaget ångrar inte heller placeringen i Boden.
“Boden är optimal placering ur flera perspektiv. Dels hade kommunen förberett en stor yta för industriella etableringar. Den främsta anledningen är förstås tillgång till kraft och förnyelsebar el till förutsägbara och i ett europeiskt perspektiv lågt pris. Närhet till hamn och räls fortsätter förstås att vara relevant, oavsett malmleverantör“, uppger Stegra presschef Karin Hallstan för Afv.
4. PRISPREMIE
En annan central fråga är vilken prispremie Stegra kommer att få ut på sina produkter. Det som hittills har kommunicerats är att stålbolaget ska producera olika standardstål, en produktkategori som i princip prissätts som en råvara.
Enligt Stegra har halva produktionsvolymen från fas 1 i Boden redan sålts i bindande fem- till sjuåriga avtal. Stegra talar om en prispremie runt 30% mot konventionellt koldioxidintensivt stål.
En central fråga är vilket pris de kommer att få ut på den volym inte har sålts än.
Enligt Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, finns det ett begränsat intresse att betala premier för grönt stål.
“För mindre volymer och i början av omställningen kommer det alltid finnas kunder som efterfrågar grönt stål och är beredd att betala höga premier för det”, säger han.
“Men på längre sikt kommer större delen av Europas stålproduktion vara omställd och då kommer konkurrensen hårdna och då är jag tveksam till om kunderna kommer vilja betala mer för grönt stål. Här tror jag att det kommer behövas styrmedel för att ge attraktiva incitament för köparna att välja grönt stål”, lägger han till.
5. VÄRDERINGEN
Konkurrensen inom stålbranschen är mördande. Stålbranschen i Europas gör i princip noll i vinst över tid. Värderingarna inom branschen är därför mycket låga.
Stegra har säkrat lån om 48 mdr kr som ska räcka för att färdigställa och rampa upp anläggningen till en produktion om 2,5 miljoner ton per år. 25 mdr kr har tagits in i aktiekapital.
Stegra tog så sent som förra sommaren in nytt eget kapital till en värdering om 32 mdr kr (kassa och skuldfri basis). Om man utgår från att i princip hela det kapital som rests som lån och eget kapital värderas Stegra till 80 mdr kr.
SSAB, som producerade 7,3 miljoner ton stål i fjol, värderas enligt samma metod till 53 mdr kr. SSAB är en mycket lönsam ståltillverkare med en stor del av sin volym inom höglönsamma specialnischer.
Över tid har SSAB värderats till runt 5x rörelseresultatet, vilket är högt i stålbranschen. Om man applicerar samma värdering på Stegra får vi det till att Stegra måste tjäna 13 mdr kr för att kunna bära den nuvarande värderingen. Det motsvarar nästan en rörelsevinst över 6 000 kr per ton vilket är extremt högt. SSAB har de fem senaste åren tjänat knappt 2 000 kr per ton i snitt.
Att endast Boden ska kunna bära upp Stegras värdering framstår som mycket osannolikt. För att Stegras värdering ska kunna stå sig måste inte bara Boden fas 1 och 2 bli en stor succé. Bolaget behöver sannolikt även upprepa framgången i något av de utlandsexpansionsprojekt i Portugal, Brasilien och Kanada som annonserats.
INGET UTRYMME FÖR SNEDSTEG
Stegra står inför stora praktiska utmaningar och måste prestera långt över branschsnittet för att försvara den höga värderingen.
Ribban ligger med andra ord väldigt högt. Investerarna, som satsat 24 mdr kr i aktiekapital i Stegra, riskerar annars brutala förluster på sin investeringar.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.