Afv kartlägger: Försvarsbolag laddade för uppköp – 340 miljarder i förvärvsutrymme

Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har tvingat in världen i en helt ny verklighet. Det har också inneburit en dramatisk utveckling för de europeiska försvarsbolagen. Orderböckerna har svällt, investeringarna ökat och aktiekurserna rusat.

Samtidigt har diskussionen lyfts om huruvida europeisk försvarsindustri borde konsolideras av effektivitets- och säkerhetsskäl. Frågor som blivit högaktuella efter Donald Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet, vilket kan motivera en större europeisk samordning.

Saabs VD Micael Johansson har betonat vikten av ökat europeiskt samarbete och köp från europeiska leverantörer.

“Vi befinner oss vid en brytpunkt. Utan samarbete kommer vi aldrig att kunna konkurrera med aktörer som USA”, har Micael Johansson sagt till nyhetsbyrån Reuters.

Även Airbus VD Guillaume Faury samt italienska flyg- och försvarsbolaget Leonardos VD Roberto Cingolani är inne på samma spår.

Och det finns många försvarsbolag för den som är intresserad av att konsolidera. I MSCI World Aerospace and Defense Index finns 29 stora och medelstora bolag inom flyg- och försvarsindustrin, inklusive de amerikanska. Samtidigt finns det en stor uppsjö av mindre bolag som skulle kunna vara intressanta förvärvskandidater. Bara svenska branschorganisationen Säkerhets- och försvarsbolagen har hela 250 medlemsföretag.

“Rejäla finansiella muskler”

Så vilka finansiella muskler har då de europeiska försvarsbolagen för förvärv, och hur har det förändrats jämfört med innan kriget i Ukraina startade?

Affärsvärldens genomgång visar att de största europeiska försvarsbolagen kraftigt har ökat sitt Ebitda-resultat sen 2021.

Något affärsvärldens analytiker Daniel Zetterberg ser som naturligt.

“Ovanpå det ser de ut att sitta med mycket starka balansräkningar. Utsikterna är dessutom goda där merparten av bolagen väntas stärka sina resultat med tvåsiffriga tillväxttal framöver. Här finns alltså rejäla finansiella muskler”, säger Daniel Zetterberg.

Leonardo är det enda bolaget i genomgången som faktiskt ökat sin kassaposition sen krigsutbrottet. Övriga bolag har ökat sina utgifter, även om norska Kongsberg fortfarande sitter på en nettokassa.

Men även om flera av bolagen har ökat skulden, så har även förvärvsutrymmet ökat i alla bolag förutom BAE Systems.

Vid antagandet att försvarsjättarna är bekväma med en skuldsättning på 3x Ebitda-resultatet så har Rolls Royce det klart största utrymmet för att göra förvärv. 2021 hade bolaget en skuldkvot på 5,4x, men sedan dess har de minskat sin skuld rejält och samtidigt ökat Ebitda-resultatet. Skuldkvoten vid utgången av Q2 2024 var 0,2x. Omräknat i kronor bör de ha möjlighet att göra förvärv för 142 mdr kr.

BAE Systems gjorde ett miljardförvärv i augusti förra året. Då köptes Ball Aerospace för 5,5 mdr USD, motsvarande över 60 mdr kr. Sett till siffrorna har BAE Systems därmed istället mer än dubblat sin nettoskuld samma period och därmed redan nyttjat en stor del av sitt förvärvsutrymme. I dagsläget ser det ut som att de skulle kunna göra ett förvärv på drygt 42 mdr kr.

Svenska Saab är mindre än de andra aktörerna sett till börsvärde, men har även efter sina investeringar i utökad kapacitet utrymme för att göra förvärv på drygt 19 mdr kr, en ökning med 7 mdr kr på mindre än 3 år.

Konsolidering kan dröja

Men även om det ser ut som att de finansiella musklerna finns kan det dröja innan vi ser mer konsolidering av de större bolagen i sektorn. Daniel Zetterberg är precis som flera av bolagens VD:ar positiv till en konsolidering bland de europeiska försvarsbolagen då det skulle stärka konkurrenskraften.

“Men unikt med försvarssektorn är också de tungt vägande nationella intressena att exempelvis upprätthålla förmåga och kompetens inom vissa strategiskt viktiga områden. De här synsätten kolliderar ofta med varandra”, säger han och tar Saab och stridsflygplanet Gripen som exempel:

“En sammanslagning av Saab med ett bolag som tillverkar konkurrerande stridsflyg lär inte ske med mindre än att det finns en utarbetad idé om vad som händer med Gripen och hur det påverkar Sverige. Det gör förvärv komplicerat och personligen tror jag mer att samarbetsprojekt mellan olika aktörer inom Natosfären kan vara en vettigare väg att gå.”

Och det har vi redan sett exempel på. I oktober att blev det klart att Leonardo tillsammans med tyska Rheinmetall bildar ett gemensamt joint venture-bolag. Det nya bolaget Leonardo Rheinmetall Military Vehicles, LRMV, kommer ägas till 50/50 procent av vardera part. Programmet omfattar beställningar värda 8,2 miljarder euro för 132 stridsvagnar och 140 stridsfordon som ska utvecklas och levereras till den italienska armén fram till 2037.

Läs mer: Förvaltarna positiva till Saab: ”Aktien kommer att gå bra”

Läs mer: Affärsvärldens analys av Mildef: Försvarsbolag på offensiven