Afv avslöjar: Kinesiska vindkraftsparken kan bli miljardsmäll för skattebetalarna

Vindkraftsparken Markbygden Ett, som ligger i rekonstruktion, kan bli en miljardsmäll för Europas skattebetalare. Största långivare med över 2 miljarder kronor är den Europeiska investeringsbanken, varav majoriteten garanteras av EU-budgeten. "Risk måste alltid hanteras. Det går liksom inte att komma undan", säger Louis Landeman, kreditchef på Danske bank.
Afv avslöjar: Kinesiska vindkraftsparken kan bli miljardsmäll för skattebetalarna - Namnlös design (64)
EIB har investerat över 2 miljarder kronor i Markbygden Ett i Piteå. Foto: TT

Europas skattebetalare riskerar att åka på en miljardsmäll om vindkraftsparken Markbygden Ett i Piteå, som ägs av det statliga kinesiska bolaget CGN, går i konkurs.

Det är nämligen den Europeiska investeringsbanken (EIB) som med ett lån på 2,1 miljarder kronor är den största långivaren till den skuldtunga vindkraftsparken som just nu ligger i rekonstruktion.

Som Affärsvärlden tidigare rapporterat har de sex CGN-ägda vindkraftsparkerna i Sverige skulder på totalt 15 miljarder kronor efter bara några år i drift.

Bakgrund

Markbygden Ett hör till en av Europas största vindkraftsparker. Sedan i höstas ligger bolaget i rekonstruktion vid Umeå Tingsrätt. Parken består av 179 vindkraftsverk som ägs av det kinesiska statskontrollerade företaget China General Nuclear Power Group (CGN).

Orsaken till bolagets finansiella problem är att man har ingått ett så kallat PPA-avtal med det norska företaget Hydro Energy om att sälja en fast mängd el per timme till ett förutbestämt pris. Ett avtal som sträcker sig två decennier fram i tiden.

EIB:s talesperson uppger för Affärsvärlden att 1,2 miljarder av de 2,1 miljarder kronorna garanteras av den Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och i förlängningen av EU-budgeten. Enkelt uttryckt: Fortfarande skattepengar, men från en annan kista. 

Återstående 900 Mkr ska täckas av kreditförsäkringsbolaget Euler Hermes.

EIB är den största långivaren till Markbygden Ett. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Tusen miljarder i gröna investeringar

Traditionellt har EIB främst finansierat gemensamma europeiska infrastrukturprojekt med liten risk, men sedan några år tillbaka har banken lagt om sin strategi.

EIB uppger att de ska satsa åtminstone tusen miljarder euro på olika klimat- och hållbarhetsinvesteringar mellan 2021 och 2030, som en del av EU:s gröna giv. Senaste 2025 ska över 50% av bankens utlåning gå till olika klimat- och hållbarhetsprojekt som siktar på att uppfylla Parisavtalets målsättning om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

I slutet av 2023 lånade EIB till exempel ut 11 miljarder kronor till Northvolt och 3,5 miljarder kronor till H2 Green Steel.

EIB uppger för Affärsvärlden att när det gäller de här mer riskfyllda projekten så delas risken med de andra långivarna. I fallet Markbygden Ett tillhör EIB tillsammans med ett antal kommersiella tyska banker de ”säkrade långivarna”.

”Det innebär att fordringarna kommer att behandlas efter rang och prioritet i lånehierarkin vilket betyder att EIB har prioritet tillsammans med de andra säkrade långivarna”, skriver EIB.

EIB hemlighåller låneupplägget

Louis Landeman
Louis Landeman.

Louis Landeman, som är chef för kreditanalys på Danske bank, tolkar upplägget som att EIB är säkerställd fordringsägare.

”Förmodligen innebär det att man är på samma nivå i kapitalstrukturen som bankerna. Det vill säga att man har en högre prioritet än icke säkerställda och efterställda fordringsägare”, säger han till Affärsvärlden.

EIB vill inte uppge vilken plats banken har i lånehierarkin och hänvisar till affärskritisk information. Enligt rekonstruktionsansökan företräds de säkrade långivarna av den tyska banken Nord/LB. I rekonstruktionsprocessen företräds Nord/LB av den svenska advokatbyrån Cirio som inte vill kommentera den pågående processen.

Skattebetalarna har tagit notan tidigare

Louis Landeman påminner om att EIB lånade ut 4,1 miljarder kronor till Saab 2010 i samband med att holländaren Victor Mullers företag Spyker köpte Saab Automobile.

Här ställde EIB kravet att den att den svenska staten skulle garantera lånen. När Saab sedan gick i konkurs 2011 var Riksgälden tvungna att lösa in lånet till EIB.

”Risk måste alltid hanteras. Det går liksom inte att komma undan. Det jag tycker är konstigt med de här vindkraftsprojekten är att man lånade ut pengar trots att de här dåliga elhandelsavtalen fanns på plats. De har ju visat sig vara riktiga fällor”, säger Louis Landeman.

Svenska staten fick ta notan efter nederländaren Victor Muller Saab-äventyr. Foto: Adam Ihse/SCANPIX

”Intensivt arbete”

Rekonstruktionsförhandlingarna för Markbygden Ett inleddes i november förra året och har förlängts. Deadline för den nuvarande rundan är den 14 maj.

”Det pågår ett mycket intensivt arbete. Även om det är relativt få fordringsägare och intressenter så är det väldigt mycket människor involverade”, säger Mikael Kubu, VD på Ackordscentralen, som leder arbetet.

Han konstaterar att rekonstruktionen kan förlängas om tingsrätten tillåter det och om parterna anser att det är möjligt att komma framåt.

De övriga långivarna till Markbygden ETT är de tyska bankerna Nord/LB och KFW som tillsammans lånat ut 935 miljoner kronor och den tyska banken HSH Nordbank som skjutit till 957 miljoner.

Totalt uppgår skulderna för Markbyggden Ett till 6,5 miljarder kronor.

Rättelse: I en tidigare version uppgavs att EIB:s lån delvis är garanterade av den Europeiska investeringsfonden. Rätt ska vara att de är garanterade av den Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Läs ocksåKinesiska vindkraftsjättens svenska skuldberg: 15 miljarder kronor

Läs ocksåBörs-VD:n ser ingen vindkraftskris: ”God lönsamhet”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.