Intressekonflikter
Afv avslöjar: Handelsprofessor på dubbla stolar i Oasmiaskandalen
Professor Erik Nerep är en långvägare på Handelshögskolan i Stockholm och räknas som en av Sveriges ledande experter på aktiebolagsrätt. Erik Nerep har publicerat mängder av juridiska arbeten, anlitas som föreläsare även utanför Handelshögskolans väggar och är ett flitigt anlitat expertvittne i såväl brottmål som civilmål. Det sistnämnda innebär att Erik Nerep kan påverka hur domstolar dömer.
”Rådgivaren” i Oasmia-skandalen
Vad som är mindre känt är att han själv varit inblandad i många ifrågasatta transaktioner och affärer. Bland dem Oasmia Pharmaceutical-skandalen, kan Affärsvärlden berätta.
(Efter skandalen har Oasmia 2022 bytt namn till Vivesto. Aktien är alltjämt noterad och har cirka 18000 aktieägare.)
I en rapport från revisionsfirman Deloitte som presenterades i samband med Oasmias bolagsstämma 2019 benämns Erik Nerep genomgående som ”Rådgivaren”.
Nerep är den ende som tilläts vara anonym i rapporten.
”I slutänden av processen namngavs endast de personer som fanns med i bolagets officiella register”, skriver Christer Ahlgren, kommunikationschef på Deloitte.
Samtidigt är det uppenbart att Deloitte tillmäter Handelshögskolans professor en central roll i härvan – ”Rådgivaren” nämns på åtta av rapportens 16 sidor.
Nereps roll skandalen
Det var den 28 juni 2019 som Oasmia publicerade ett pressmeddelande som fick kursen att rasa närmare 20%: ”Styrelsen har beslutat att anmäla vissa transaktioner i Oasmia till Ekobrottsmyndigheten samt har utsett en särskild granskningsman.”
Av pressmeddelandet framgår att det rör sig om transaktioner som skett mellan Oasmia och bolag kontrollerade av den före detta arbetande ordföranden Julian Aleksov samt dennes före detta svärfar, den tidigare ledamoten Bo Cederstrand.
Vad som inte framgår av pressmeddelandet är Erik Nereps – ”Rådgivarens” – roll i härvan. Den beskrivs däremot detaljerat i den utredning som den ”särskilda granskningsmannen” – revisionsbyrån Deloitte med tidigare Deloitte-ordföranden och FAR-ordföranden Svante Forsberg som ansvarig utredare – fick i uppdrag att göra.
Nu har Affärsvärlden tagit del av en variant av Deloitte-rapporten – en intern rapport i vilken Erik Nerep inte anonymiseras.
Revisionsbyrån ifrågasätter bland annat det faktum att Handelshögskolans professor suttit på väldigt många stolar:
”Vi ifrågasätter lämpligheten i den f.d. styrelsens sätt att kontinuerligt anlita Erik Nerep som samtidigt utfört rådgivartjänster för Oasmias dåvarande huvudägare, dennes bolag och andra inblandade parter. Detta har skapat otydliga roller som har inneburit att Erik Nerep i flera fall har riskerat att utsätta sig själv och Oasmia för väsentliga intressekonflikter.”
Fakta: Oasmia-härvan
Efter en hätsk och komplicerad ägarstrid som inbegrep optioner, storägaren Julian Aleksov, brittiska MGC och Arwidsro Investment AB, entledigades hela dåvarande styrelsen inklusive ordförande Julian Aleksov vid Oasmias bolagsstämma i mars 2019. Den nya styrelsen gav Deloitte i uppgift att utreda transaktioner mellan Julian Aleksovs privata bolag och Oasmia. Bolaget med den nya styrelsen i spetsen, lämnade också in en anmälan till Ekobrottsmyndigheten.
Vice chefsåklagare Charlotte Dangården lade dock ned förundersökningen 2021 med motiveringen: “på det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit utpekade har gjort sig skyldiga till brott”.
I mars 2022 bytte Oasmia namn till Vivesto. Enligt Deloittes rapport var Erik Nerep en central spelare i härvan i egenskap av rådgivare till Julian Aleksov och flera inblandade bolag.
Finansierade ifrågasatta transaktioner
Förutom att agera juridiskt ombud och rådgivare för många parter med tidvis motsatta intressen, har Erik Nerep varit inblandad som finansiär av Julian Aleksovs ifrågasatta transaktioner.
Afv har tagit del av fem reverser som visar att Erik Nerep lånade ut mångmiljonbelopp från sitt eget bolag EWN Opinio Juris till företagen Alceco och Vasilka Holding som kontrollerades av Julian Aleksov och Bo Cederstrand. Vid tre tillfällen rörde det sig om lån på över 10 miljoner kronor. Genomgående var löptiderna korta – mellan två dagar och drygt tre månader.
Erik Nerep säger till Afv att han inte visste vad Julian Aleksov gjorde med de lånade pengarna:
”Uppriktigt sagt, jag vet inte vilka affärer Julian har gjort. Jag var inte alls insatt i detta.”
Men enligt revisionsbyrån Deloitte sammanföll lånen med olika transaktioner som Julian Aleksov rattade och som gick mellan Oasmia och de egna bolagen Alceco och Vasilka.
Bland annat beskrivs hur Oasmias konvertibelprogram användes av bland andra Julian Aleksov för att göra arbitragevinster. Vid ett tillfälle tecknade Vasilka Holding konvertibler på totalt 6 miljoner kronor, men betalade inte in pengarna förrän börskursen väsentligt översteg konverteringskursen, vilket var 133 dagar efter förfallodatum. Baserat på stängningskursen dagen för inbetalningen kunde Vasilka göra en arbitragevinst om 3,5 miljoner kronor.
”Vasilkas betalning sammanfaller med en revers som återfunnits i granskningen och ställts ut av EWN (Nereps bolag, reds. anm.) till Vasilka”, skriver Deloitte.
Än allvarligare ser den särskilda utredaren på en patentaffär som anmäldes till Ekobrottsmyndigheten*.
Enligt utredningen tyder allt på att Julian Aleksov och den tidigare ledamoten Bo Cederstrand via bolag sålde rättigheterna till en patentansökan för 10,55 miljoner kronor till Oasmia. Enligt Deloittes bedömning kontrollerade dock Oasmia redan denna patentansökan vilket skulle innebära att Oasmia betalade för något som bolaget redan ägde.
Utredningen visar också att pengarna inte gick till det säljande bolaget. Huvuddelen av beloppet, 10,25 miljoner kronor, överfördes från Oasmias konto till Erik Nereps bolag EWN Opinio Juris AB.
E-postkorrespondens som utredarna tagit del av tyder på att patentaffären gjordes för att Julian Aleksovs bolag Alceco hade en skuld till Nereps bolag EWN som skulle återbetalas.
”Det visste inte jag då (att pengarna härrörde från patentaffären, reds. anm.). Det har jag kanske sett senare. Men jag ser inte att det har någon betydelse – var pengarna kommer ifrån. Jag lånade ut pengar och pengarna kom tillbaka. Med ränta”, säger Erik Nerep till Afv.
Hemligt konto
Deloitte – som gått igenom Oasmias bokföring, kontoutdrag och mejlkorrespondens – fann också ett ”hemligt” konto som åren innan skandalen briserade endast nyttjades av Julian Aleksov.
Mellan Oasmias ”hemliga” konto och Aleksov-kontrollerade Alceco skedde löpande överföringar under åren 2009 till 2017.
Mångmiljonbelopp fördes över från Oasmia till Alceco i början av månaden och återbetalades med samma belopp i slutet av månaden. Den största transaktionen vid ett enskilt tillfälle uppgick till 19,2 miljoner kronor.
Transaktionerna återfinns inte i Oasmias bokföring, Alceco har inte betalat räntor på lånen och Deloitte skriver att transaktionerna ”kan förmodas utgöra förbjudna lån”. Detta eftersom ett aktiebolag som huvudregel inte får låna ut pengar till den som äger aktier i bolaget, den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget.
Utredaren skriver: ”Omständigheterna kring den revers som undertecknas av Alceco till förmån för EWN Opinio Juris AB den 30 oktober 2017 tyder på att Alceco använt lånet från EWN Opinio Juris AB för att brygga och täcka eller i vart fall minska de utestående förbjudna lånen från Oasmia”
Utredaren skriver också: ”Om Erik Nerep haft insikt åtminstone i Oasmias och Alcecos förehavanden är tillhandahållandet av finansiering anmärkningsvärt”.
Fakta: Intressekonflikter
Deloitte skriver i rapporten att Erik Nerep ”i flera fall har riskerat att utsätta sig själv och Oasmia för väsentliga intressekonflikter”. Sedermera gjorde även tingsrätten och hovrätten en liknande bedömning. I maj 2020 gick hovrätten på tingsrättens linje och avvisade Erik Nerep som ombud för MGC Capital Ltd. då bolaget hade stämt Oasmia. Anledningen till beslutet var att Erik Nerep hade biträtt Oasmia vid förhandlingar mellan bland annat Oasmia och MGC Capital 2018.
Branschexperter som Afv talat med säger att det är mycket ovanligt att ombud avvisas. Men enligt Erik Nerep är det inte en stor sak.
”Sånt händer att man blir avvisad som ombud. Det är inte ovanligt”, säger han.
MGC Capital hade en central roll i Oasmia-härvan och var part i en ägartvist. 2019 skrev nyhetsbyrån Direkt att det fanns personkopplingar mellan Julian Aleksov och MGC Capital. Erik Nerep klev då fram och förklarade att Aleksov inte hade något med MGC att göra:
”Jag förstår att du tror att det skulle ligga något misstänkt där bakom, men det finns absolut ingenting. Julian Aleksov sitter inte i det bolagets (MGC Capitals) styrelse och äger inget i det bolaget (…)”, sa Erik Nerep i en intervju med nyhetsbyrån.
Sedermera har Afv funnit att det till dags dato funnits två styrelseledamöter i MGC Capital, varav den ene är Erik Nerep själv. Enligt uppgifter från Storbritanniens motsvarighet till Bolagsverket tillträdde Nerep i oktober 2020 och lämnade bolaget i maj förra året.
Erik Nerep säger att han inte kommer ihåg att han suttit i MGC Capitals styrelse.
”Har jag suttit i styrelsen i ett brittiskt bolag? Det har jag svårt att tro.”
Skrev motrapporten själv
Erik Nerep – som säger att han inte kände till vilka affärer Julian Aleksov ägnade sig åt – hävdar samtidigt att Oasmia aldrig lånade ut pengar till Julian Aleksov.
”Har du verkligen kontrollerat den uppgiften?”
När vi förklarar att informationen finns i Deloittes rapport ifrågasätter Erik Nerep rapporten.
”Ja, alltså. Utgår du ifrån att allt som står i Deloittes rapport är sant? Är det så?” säger Nerep och fortsätter:
”Gör du samma sak när du pratar med mig – att du utgår ifrån att allt det jag säger är sant? Då har du lite problem som journalist, tror jag faktiskt.”
Nerep påpekar också att han är expert på lån i aktiebolag och hävdar att revisionsfirman inte är det.
”Tro mig, är det något jag kan så är det de här reglerna om lån i aktiebolag. Och Deloitte har tyvärr missat detta.”
Du menar att Deloitte har fel?
”Absolut.”
Senare skriver Erik Nerep i ett SMS att Deloittes rapport blev utsatt för ”mycket hård kritik”, bland annat i en ”motrapport”.
Vem skrev motrapporten och hur får jag tag i den?
”Jag undersöker och återkommer”, svarar Nerep i ett SMS.
Kort därefter mejlar Handelshögskolans professor motrapporten som är signerad av den ”f.d. styrelsen i Oasmia Pharmaceutical”. Av dokumentfilens så kallade metadata framgår att det är Nerep själv som skapat rapporten.
Erik Nerep skriver: ”Den s.k. utredningen är dessutom behäftad med en lång rad sakfel, vilseledande uppgifter, utelämnande av relevant information.”
När Afv vill veta vilka ”sakfel” och ”vilseledande uppgifter” det rör sig om – det framgår nämligen inte av rapporten – svarar Nerep att det är ”ett stort arbete” att ta fram den informationen och att han har fullt upp med annat.
Afv ringer därefter upp utredaren – Deloittes före detta ordförande Svante Forsberg.
Din granskning ska ha utsatts för ”mycket hård kritik”. Vad handlade den om?
”Vi mottog faktiskt ingen kritik, förutom i ett brev från Erik Nerep till Deloitte”, säger Svante Forsberg.
Aleksovs höga räntor
Under Afv:s samtal med Handelshögskolans professor återkommer han ett par gånger till att han inte visste vad Julian Aleksov gjorde med de lånade pengarna. Men att Aleksov betalade bra ränta.
Vid ett tillfälle, vilket framgår av en revers, fick Nereps bolag en årsränta på drygt 20%– eller 780 000 kronor för tre månader – vid en utlåning av 14 miljoner kronor.
Men Erik Nerep ser ut att ha tjänat ännu mer pengar på att agera rådgivare till Oasmia under Julian Aleksovs regim, vilket aktieägarna alltså bekostat. Enligt Deloitterapporten debiterade Erik Nereps bolag EWN Opinio Juris arvoden om 4,1 miljoner kronor från och med 2016 och fram till början av 2019.
Enligt revisionsfirman skedde detta samtidigt som ”en större advokatfirma har anlitats för delvis samma frågeställningar”.
Det som beskrivs i denna artikel är inte det enda exemplet på kopplingar mellan Erik Nerep och högst tveksamma affärer. Afv publicerar nästa artikel inom kort.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.