Afv avslöjar: H2GS har sålt för över 20 miljarder

Årets bomb inom svensk industri kom redan i februari när det stod klart att ett helt nytt bolag, H2 Green Steel, skulle investera 25 miljarder för att tillverka grönt stål i Boden. H2GS ska i en integrerad produktionsanläggning producera grön vätgas som ska användas för att ta fram järnsvamp och i slutänden stål. Anläggningen, som ska ligga i Svartbyn i Boden, är under tak och täcker en yta motsvarande Kungsholmen i Stockholm.

Även den ambitiösa tidplanen överraskade. Redan 2024 skulle produktionen komma i gång. Under 2025 skulle 2,5 miljoner ton stål produceras och 2030 var målet full produktion, 5 miljoner ton stål. När Afv tio månader senare träffar VD Henrik Henriksson på bolagets kontor på Östermalm i Stockholm avslöjar han att takten skruvats upp ytterligare, samtidigt som det kvarstår i ett antal frågetecken i processen.

Det är en tight tidplan. Men ni är redan flera månader sena med miljöansökan, har ni fått in den till Mark- och miljödomstolen nu?

“Den är godkänd internt och kommer in före jul. Vi flyttade platsen i Boden där fabriken ska ligga österut och det innebar ett antal omtag. Vi har också försökt lära av andra projekt och förfinat arbetet. Tanken är att få den godkänd på rekordtid till sommaren och då måste den ska vara i toppklass. Sedan kommer det alltid vara någon komplettering.”

Du är inte orolig att det kommer bli problem, att ni till och med kan få nej?

“Nej, anläggningen har den senaste tekniken för att minimera yttre påverkan, det gäller allt från ljud till vatten och luft. Jag tror det kommer bli en ögonöppnare för många när man ser vårt cirkulära tänkande och hur vi tar hand om restprodukterna.”

Så miljöprövningen kommer inte att störa tidplanen?

“Nej, men det är ett antal myndigheter som ska säga sitt. Det finns ju en historik av utdragna tillståndsprocesser med olika expertutlåtanden som drar ut på tiden. Det vi hoppas, och fått indikationer på, är att det ska kunna köras parallellt med olika intressenter, så att vi inte får vänta i olika led. Då kan vi få tillbaka den till sommaren. Men blir miljöprövningen senare så påverkas tidplanen. Det här är den kritiska röda linjen. Det behövs en period med upprampning där man testkör maskiner, verifierar processorer med mera innan vi kan börja tillverkningen.”

Men ambitionen är fortfarande att komma i gång 2024 och tillverka 2,5 miljoner ton stål 2025?

“Ja, vi ska starta 2024 och möjligen komma hela vägen upp till 2,5 miljoner ton 2025, det beror på produktmixen.”

5 miljoner ton närmare 2026

Målet för full produktion, 5 miljoner ton, är satt till 2030. Gäller det fortfarande?

“Med den efterfrågan vi har nu måste vi upp i den volymen snabbare, förmodligen närmare 2026 än 2030. Vi måste ta nästa investering tidigare.”

Ni har stor efterfrågan säger du, hur mycket av produktionen har ni redan sålt?

Harald MixIntervju

Stål i blodet

“Målet har varit att ha närmare hälften av produktionen på 2,5 miljoner stål klar i långa kontrakt inför slutfinansieringen. Vi är nästan där. Det handlar om kontrakt på fem till sju år där kunden har förbundit sig vid en viss volymen och priser som ligger 20-25% över brunt stål. Summerar man det här handlar det om drygt 20 miljarder kronor med dagens priser.”

Vilka stålprodukter säljer ni, är det uteslutande tunnplåt? 

“Ja.”

Vilka är kunderna?

“Vi trodde från början att det till stor del skulle vara personbilar, primärt för chassin. Men nu ser vi också ett stort intresse bland tunga fordon, industriprodukter, vitvaror och kanske mest förvånande byggnadsmaterial. Vi har också ståldistributörer som Klöckner bland kunderna. Gemensamt för kunderna är att man ska uppfylla klimatmålen enligt Science Based Targets. Scope 3 inkluderar värdekedjan upstream och där är stål en viktig insatsvara.”

Stålindustrin är inte särskilt lönsam. SSAB:s totalavkastning är 0% de senaste tio åren. Du är inte orolig för att det blir svårt att tjäna pengar på det här?

“Nej. Det här är inte stål, det är grönt stål. Det är en helt annan produkt med ett helt annat efterfrågemönster. Alla, från lastbilsföretag till kylskåpstillverkare måste reducera sin CO2-påverkan och för det är man beredd att betala ett premiumpris. Man ska också komma ihåg att stål svarar för en ganska liten del av totalkostnaden för våra kunder. Det handlar om kanske 2% av ingående material. Är tillverkare av personbilar, lastbilar och kylskåp beredda att betala lite mer då? Ja, alla dagar i veckan. Dessutom inser alla att kostnaden för att släppa ut CO2 kommer att stiga i Europa.”

Nu lär ni inte bli ensamma på marknaden. I sju av världens tio största stålproducentländer planeras projekt för grönt stål. Europeiska konkurrenter som Alcelor Mittal och Thyssenkrupp planerar tillverkning de kommande åren. Vad säger du om det?

”Jag tycker det är jättebra och jag tror det delvis beror på att man sett vad vi och Hybrit gör. Ju tidigare branschen ställer om desto bättre. Det är ju också det övergripande syftet med H2GS, att bygga ett hållbart bolag – nu!. Jag vill inte att vi ska elda upp den här planeten.”

Det kan ju vara bra för planeten men dåligt för H2GS om ni får hård konkurrens.

“Jag är inte rädd för konkurrens, vi har inget arv att bära på. Vi bygger ett stålverk modell 2024 som genom digitalisering och automatisering kommer att vara mycket effektivare än äldre produktionsanläggningar. Vi kommer att ha runt hälften av antalet anställda jämfört med traditionella ståltillverkare. Dessutom har vi en geografisk fördel. Energi är den största kostnaden, skulle du göra samma i Tyskland som vi gör i Boden skulle du ha den dubbla elkostnaden. Vi ska tillverka 5 miljoner ton stål för en europeisk marknad som är över 130 miljoner ton, det kommer vi nog kunna sälja. Det är också svårt att bedöma hur långt de andra har kommit, tidigare signaler har pekat på att man behöver fram till 2040 för att ställa om.”

Kraftledningarna oroar

På tal om el. Vid full produktion kommer ni att förbruka cirka 12 TWh. Det är lika mycket som om alla Sveriges personbilar var elektrifierade. Kommer det att finnas tillräckligt med elproduktion och ledningskapacitet?

“Tillgången på effekt ser jag inte som en begränsning för oss eller andra projekt i norra Norrland. Det finns tillräckligt med kraft och den utökas kontinuerligt med nya vindkraftsprojekt. Dessutom försvinner exporten till Finland när det nya kärnkraftverket tas i bruk 2022. Den kritiska punkten är elöverföringen. Här finns det ett antal planerade projekt, bland annat en Finlandsledning, en kortare ledning till vår anläggning och nya ställverk.”

 Är du orolig för att kraftledningskapaciteten inte byggs ut i tid?

“Ja, för att det måste byggas i en takt som aldrig tidigare har skett i Sverige. Å andra sidan finns ett väldigt starkt stöd från politiker och myndigheter, Svenska Kraftnät har utlovat halverade ledtider för utbyggnaden av kraftledningar.  Men nu måste det hända också.”

HybritPremium

Ekonomiprofessor sågar Hybrit: ”Lundberg visste vad han gjorde när han sålde”

LKAB och Boliden varnar för att låg kapacitet på Malmbanan hotar deras projekt. Påverkar den även er?   

”Vi behöver Malmbanan dels för järnmalmsråvara, dels för att få ut våra produkter. Malmbanan behöver en rejäl upprustning, idag är det en begränsande faktor. På sikt skulle det behövas dubbelspår hela vägen.”

Det låter minst sagt tight att få fram dubbelspår till 2025 när ni börjar producera.

“Det har du rätt i, det kommer inte att hända, det tar tio år plus. Det man göra är att skapa fler passerfickor. Här känner vi att Trafikverket är på bollen med accelererande investeringar.”

För att göra allt det här behövs pengar. Hittills har ni bara kommunicerat 1 miljard som olika privata investerare går in med. Det är en liten andel av den totala investeringen på 25 miljarder.

“Investeringen kommer bli större än så.”

Ni kommer behöva investera mer än de 25 miljarder som ni gått ut med för Boden? Hur mycket mer handlar det om?

“Jag kom precis ut från ett möte om det, vi håller på att låsa den siffran, det beror delvis på vad vi väljer att göra själva och vad vi outsourcar.”

Handlar det om 30-40 miljarder istället?

“Ja, i den storleksordningen. Dels lägger vi i infrastrukturen och markarbetet grunden för 5 miljoner ton. Dels har vi utökat antalet stålprodukter och höjt ambitionen i olika hållbarhetsdelar.”

Och hur går det med finansieringen, har ni säkrat mer än 1 miljard?

“Det arbetet börjar vi med nu. Tanken är att ha det egna kapitalet klart under första halvåret och lånefinansieringen efter sommaren. Vi siktar på att ha en tredjedel i eget kapital och resten i lån.”

Men inget är klart?

“Både ja och nej. De 17 investerare som gick in med den första miljarden gjorde ju det för att vara med på resan, inte bara för att stoppa in några miljoner euro. Här finns ju stora europeiska finansfamiljer som italienska Agnelli, danska AP Möller och Wallenberg genom FAM. Dessutom företag som Mercedes Benz och Scania. Det finns också ett stort intresse utanför den kretsen både i Sverige och globalt. Det gäller både investerare och banker”.

Hur är det med det svenska pensionskapitalet. Kommer till exempel AP-fonderna att investera?

“De har ju vissa restriktioner när det gäller bolagens mognadsgrad. Men vi ser ju att de har investerat i Northvolt. Vi tror att det finns ett intresse från det långsiktiga kapitalet, vi kommer ju att bygga ett klassigt svenskt exportföretag som det kommer finnas även om 20-30 år.”

Om vi ser på lånesidan. Hur går det med förhandlingar med europeiska investeringsbanken, EIB?

“Det är inte klart men vi har samarbetet med dem i ett år och passerat ett antal av deras milestones. Vi har också motsvarande process med exportkreditnämnder i länder vi köper utrustning ifrån. Vi jobbar också med att få Riksgäldens gröna garantier. Í övrigt ska lånefinansieringen komma från ett ett konsortium av ett antal europeiska banker.””

Värderas som tillväxtbolag

Till vilken värdering ska ni ta in kapital?

“Det kommer vi gå ut med i början av nästa år. Men vi ska inte värderas som ett traditionellt stålbolag, då kommer det inte bli så mycket pengar. Vi ser oss som en blandning av vätgasbolag, techbolag, impactbolag och stålbolag. Multipeln är mer åt tillväxtsbolagshållet.”

Mitt i allt detta har ni också aviserat en ny produktionsanläggning i södra Europa där ni ska stå för hälften av investeringen på 2,3 miljarder euro.

“Ja, tillsammans med energibolaget Iberdrola, som är ledande inom förnybar energi, ska vi bygga en 1 GW-anläggning för produktion av grön vätgas. I anslutning till detta kommer vi också även att bygga en anläggning för tillverkning av grön järnsvamp. Vi väljer mellan tre olika platser för detta, två i Spanien och en i Portugal, vi ligger nu i slutförhandlingar.”

Och varför gör ni investeringen i södra Europa?

“Våra kunder säger att vi behöver göra mer, vår radie stäcker sig en lång bit ned i Europa men inte hela vägen ner i södra Europa. Nu har vi hittat en riktigt bra partner i Iberdrola. Vi kommer göra grön vätgas och järnsvamp tillsammans men vi tittar även på att göra stål där, det är kopplat till hur snabbt kapaciteten i solkraften byggs ut.”

Stannar planerna med Spanien, eller kommer det fler överraskningar?

“Vi måste kunna gå innan vi kan springa, allt står och faller med vårt moderskepp Boden. Samtidigt måste vi vara beredda att följa våra kunder, det kan handla om Asien och Nordamerika. Det vi har lärt oss om storskalig vätgasproduktion kan också appliceras och säljas till andra – tillverkning av ammoniak, konstgödsel och aluminium.  Vid samlokalisering har vi ju skalfördelar jämfört med om bolag i de branscherna själva ska börja producera vätgas.”