Affärsvärldens analytiker listar: 12 spännande aktier för 2023

Daniel Svensson

Munters

Det är spännande saker på gång i Munters. Bolaget är ett av världens ledande inom utrustning för avfuktning och annan klimatkontroll i industriell miljö. Under 2022 har särskilt ett område växt kraftigt – kylanläggningar för datahallar. Företaget har fått order på mångmiljardbelopp vilket kommer belägga en ny fabrik som Munters byggt i USA för detta område. Ambitionen är att växa inom datahallkyla även i Europa.

Det som blir avgörande är om Munters lyckas leverera dessa system med bra lönsamhet. Hur det går kommer troligen att visa sig under 2023. Till bilden hör att Munters en gång tidigare gjort en storsatsning inom kylteknik för datahallar som slutade med en rejäl dikeskörning. Det var alldeles efter börsnoteringen 2017. För mycket kundanpassning och komplexa affärer var problemet då. Den här gången ska det bli annorlunda, hoppas bolaget.

Aktien var en av de bästa inom industrisektorn 2022 med en uppgång på 50%. Men om Munters lyckas leverera på sin målbild och marginaler kommer värderingen inte se särskilt hög ut. Cirka 10x rörelsevinsten 2024. Tillväxt inom datahallar och annan teknik för industrier som batteritillverkning minskar även exponeringen mot den volatila försäljningen av fläktar och mjukvara för bönder inom grisuppfödning. Det kan motivera en hög värdering på säkert den dubbla multipeln.

Beijer Ref

Även om 2022 var ett kursmässigt dåligt år är kylgrossisten Beijer Ref en av börsens bästa aktier sett på längre sikt. Förvärv och kraftig organisk tillväxt gav en vinstökning på 60% under Q1-Q3 2022. Detta drivs mycket av investeringar i energibesparingar och hållbarhet, till exempel värmepumpar och kylsystem som inte använder klimatskadliga gaser.

Nu tänker den relativt nya huvudägaren EQT föra in Beijer Ref i USA. Detta genom ett förvärv värt 13 miljarder kronor, bolagets klart största affär hittills. Om USA går igenom en liknande omställning till klimatvänliga kylsystem som Europa kan det bli ett riktigt lyckat drag. Hinder på vägen är att en stor nyemission ska ros i land först och svag konjunktur hanteras under 2023.

Daniel Zetterberg

SBB

Stigande räntor har satt fastighetssektorn i fokus och få bolag är mer spännande att följa än Ilija Batljans fastighetsbygge SBB. Obligationsmarknaden strular och aktien har hamnat i klorna på blankare som riktat in sig på bolagets och huvudägarens svaga finanser.

SBB har under 2022 avyttrat fastigheter för att mäkta med både obligationsförfall och de aktieutdelningar som tycks viktiga för Ilija Batljans privata ekonomi. Kommer de avyttringar bolaget hittills gjort att räcka? Kommer Ilija Batljan lyckas behålla makten över SBB trots sitt hårt belånade ägarbolag? Kommer styrelsen kunna enas i att bibehålla utdelningen på drygt 2 miljarder kronor trots att pengarna egentligen behövs mer i bolaget? Frågorna är många – vissa svar kommer under 2023.

New Wave

Bolaget, inom profilkläder och profilprodukter, är ett av få som än så länge fått behålla sitt uppsving efter coronapandemin. Kommer den starka utvecklingen fortsätta in i 2023? Aktien är upp 250% senaste tre åren och verkar i stor utsträckning handlas som om nuläget kommer bestå. Men av 20 års historik för New Wave är det inget som kommer i närheten av att påminna om 2021 och 2022 då rörelsemarginalerna lyft från tidigare knappa 8% till över 16%.

Skulle marginalerna börja vika under 2023 kan det bli blodigt och det enorma varulagret återigen hamna i fokus. Börjar ett scenario likt detta spela ut sig lär inte ens Torsten Janssons obotliga optimism rädda aktien, som kan bli en stark kandidat att blanka.

Björn Rydell

Elekta 

Strålterapibolaget Elekta har haft det riktigt kämpigt senaste året. Utmaningar med ökade kostnader för logistik och komponenter har pressat marginalerna. Dessutom är tillgången till sjukhus inte heller helt normaliserad och en del installationer har skjutits upp.

Marknaden för strålterapi är i princip ett oligopol. Den stora konkurrenten är Varian som numera ägs av tyska Siemens Healthineers. Med tanke på att Elekta har en marknadsandel på runt 35% globalt sett borde bolaget kunnat kapitalisera betydligt bättre på sin marknadsposition. Aktien är tillbaka på de lägsta nivåerna sedan 2010 och förväntningarna är körda i botten. För räkenskapsår 2023/2024E är värderingen nu låga 11 gånger rörelsevinsten. Om analytikernas estimat håller så kan Elekta bli en strålande bra placering.

Storytel  

Ljudboksbolaget Storytel har också haft det tufft på börsen senaste året. Högre räntor är en anledning till att tillväxtbolaget pressats. Hög förlusttakt en annan. Våren 2022 lämnade grundare Jonas Tellander VD-posten. Och i höstas tillträdde Johannes Larcher som ny VD. Han kommer senast från rollen som VD för streamingjätten HBO Max icke-amerikanska verksamhet.

Förlusttakten har minskat och kassaflödet är bättre. I november genomförde Storytel en riktad emission på 400 Mkr. Storytel värderas nu till 0,8 gånger intäkterna (EV/Sales) på analytikernas prognoser för 2023E. När värderingen var som högst värderades varje intäktskrona till cirka 6 gånger jämförelsevis. 2023 kan bli ett nytt spännande kapitalet för Storytel.

Madeleine Lundberg

MTG

MTG är sedan försäljningen av e-sportsverksamheten numera en renodlad mobilspelskoncern. Försäljningen av e-sporten i februari 2022 inbringade drygt 8,9 miljarder kronor. Efter utdelning och återköp så har koncernen drygt 2 miljarder kronor att köpa bolag för. Spelbolagens värderingar har kommit ned rejält sedan försäljningen, vilket betyder fyndläge för MTG. Det spekuleras även i att bolaget kan vara ett lockande byte för större aktörer. Jag har själv kryddat min privata portfölj med lite MTG-aktier.

Truecaller

Det har varit ett stökigt 2022 för kommunikationsappen Truecaller. Blankarattacker, omvända vinstvarningar och indiska lagförslag har gjort aktien till en av de mer volatila under 2022. Nu handlas aktien kring 33 kronor, en bra bit från IPO-kursen på 52 kronor. Bolaget har dock levererat i linje med, och till och med över, sina prognoser.

Tillväxten för fjolårets nio första månader ligger på 80% (inklusive förvärvet av CallHero) och rörelsemarginalen över 40%. Nu handlas aktien på ett EV/Ebit på 14,7x för rullande tolv månader. Det känns lockande för ett globalt teknikbolag som fortsätter tjäna pengar trots motvinden i tillväxtsektorn.

Joakim Hellquist

Veeva Systems

Jag äger själv aktier i Veeva som är en tydlig ledare inom molnbaserade mjukvarulösningar anpassade för life science-sektorn. Genom att nischa in sig här har bolaget kunnat ta fram ett erbjudande som täcker det mesta i mjukvaruväg för exempelvis läkemedelsbolag. Med applikationen Veeva Vault kan kunden hantera allt ifrån kliniska prövningar och myndighetsfrågor, till tillverkning och kvalitetsuppföljning. Veeva har även ett CRM-ben, vars marknadsandel bland läkemedelsbolag har gått från cirka en tredjedel 2013 till över 80% i år.

Tillväxt och marginaler har kontraherat något de senaste kvartalen och den forna tillväxttakten kring 30% årligen ska man inte räkna med framöver. Men kan Veeva växa 20% med rörelsemarginal kring 25% de kommande åren finns ingen direkt anledning för mig som aktieägare att klaga. Aktien är ned 36% i år. Värderingen är (givetvis) fortfarande hög, men inte galet hög. Sett till Factsets 2023E handlas aktien till 25,1x EV/Ebit och en FCF-yield (fritt kassaflödesavkastning) på 3,4%.

ServiceNow 

ServiceNow är ett SaaS-bolag som hjälper kunder att automatisera sina affärsprocesser. Fokus ligger på stora företagskunder och dess IT-funktioner men numera även HR, kundtjänst och säkerhet.

Bolaget har lyckats väl med en så kallad ”land and expand-strategi”, alltså att inleda en kundrelation med en applikation och därefter bygga vidare med fler tjänster. Bland världens 2000 största företag som ServiceNow riktar in sig på har kundernas genomsnittliga årliga avtalsvärde dubblerats de senaste tre åren. Ett bolag som kan uppvisa den typen av siffror bör man inte ta skada av att äga långsiktigt, vilket jag gör.

Även här har dock tillväxten saktat in något, från omkring 30% på kvartalsbasis de senaste åren till drygt 20% under Q1-Q3 2022. Aktien tappade 40,5% under 2022 men har ändå överpresterat index de senaste åren. Värderingen för 2023E ligger trots årets nedgång på höga 33,2x EV/Ebit med en FCF-yield på 3,5%.

I dagens miljö med åtstramande penningpolitik ska man enligt hedgefond-handboken hålla sig borta från dyra techaktier och istället spela defensivt i form av till exempel dagligvaror. Jag ifrågasätter ändå hur mycket lägre värderingarna ska bli för vissa branschledande teknologibolag som gör vinster. Den tuffare riskkapitalmiljön bör innebära att bolag som Veeva och ServiceNow kan cementera sina starka marknadspositioner då konkurrensen från startups lugnar sig något.

Otto Klaar

Dala Energi 

Elnätsmarknaden befinner sig i en kraftig konsolideringstrend. När elmarknaden avreglerades 1996 fanns cirka 250 elnätsägare i Sverige. Nu är antalet nere på 150. Jättarna Ellevio, EON och Vattenfall slukar allt fler av de mindre nätägarna. Av noterade svenska nätägare finns enbart ett bolag kvar, Dala Energi. Bolaget ägs till 49% av de tre kommuner där bolagets huvudsakliga verksamhet finns.

Vi pekade i en analys i september på möjligheten att Ellevio som äger de flesta elnäten i området skulle kunna komma att lägga ett bud på Dala Energis elnät. En månad senare skickade bolaget ut ett pressmeddelande om att styrelsen hade mottagit ett bud på elnätet från Ellevio. Budet översteg vida börsvärdet på bolaget men styrelsen avvisade ändå budet då en försäljning skulle kunna ”påverka lönsamheten negativt i övriga verksamheter och intressebolag samt förändra verksamhetsinriktningen för koncernen”.

Bolaget höll nyligen ett ägarråd med de största ägarna inbjudna. Tonläget på mötet var väldigt högt, framför allt mellan styrelsen och den fjärde största ägaren Antap Capital. Jag äger själv en del aktier i bolaget och kommer med intresse följa den fortsatta striden om huruvida elnätet ska säljas eller inte.

Link Prop Investment 

Link Prop är ett vad vi kallar för ett konsultdrivet fastighetsbolag. Beståndet består av en enda fastighet, en kontorsfastighet i Linköping. Det intressanta är den låga värderingen kontra intjäningsförmågan som för närvarande uppgår till nästan 14 kronor per aktie.

Bolaget borde för stunden vara ganska fullinvesterade och är samtidigt lågt skuldsatt med en belåningsgrad om 32%. Eventuellt skulle bolaget kunna höja utdelningen vid vårens stämma från nuvarande 8 till 10 kronor per aktie. Det skulle motsvara en direktavkastning på 8,3% vid nuvarande kurs.

En annan möjlighet är att bolaget går på offensiven och använder den starka balansräkningen till att förvärva ytterligare en fastighet. Det blir även intressant att se vad som händer med den pressade huvudägaren Rutger Arnhults aktiepost det kommande året. Jag har själv köpt på mig en del aktier och kommer förmodligen att fortsätta öka en del i närtid.