Affärsjuristbranschen går för full maskin

Intäktsprognoserna för 2008 lämnades under perioden augusti till september, innan den värsta kreditkrisen briserade. De byråer som Affärsvärlden talade med i slutet av september är dock inte särskilt oroade för att de sista månaderna av 2008 ska innebär något större tapp. Däremot tror många att det kan bli betydligt tuffare under 2009 och man är osäker inför 2010.

Låt oss återgå till 2007 års siffror i tabellen på nästa uppslag. Två grupper av advokatbyråer utkristalliserar sig genom att de växte kraftigt under förra året.

Den ena gruppen är de “nya” utländska byråerna, som exempelvis Roschier och Ashurst, som de senaste två tre åren tagit stadiga kliv uppåt i tabellen. Nästa år kommer troligen nyetablerade Hannes Snellman att tillhöra denna grupp. Företaget räknar med en kraftfull etablering i Stockholm med 30-40 affärsjurister anställda 2009.

Den andra gruppen är de byråer som finns precis under de fyra stora, som exempelvis Wistrand och Cederquist och Delphi & Co. Alla tre har det gemensamt att de endast har svenska kontor.

Affärsjurister är ett stabilt släkte. Under den senaste 15-årsperioden har varken finanskriser, börsklimat eller konjunkturläge påverkat strömmen av intäkter. Branschen har fortsatt att växa år efter år. En genomgång av historieböckerna visar att affärsjurister har fått mer att göra och ökat sina intäkter alla år sedan 1993. Inga andra konsultbranscher har lyckats med den bedriften.

En förklaring till den ständigt ökande tillväxten för affärsjurister är att när transaktions-, patent- och bolagsbildningsjuridik går ner går arbetet med obestånd och processer i regel upp. En annan förklaring till den växande marknaden är främst den ökande globaliseringen där svenska byråer, som till exempelvis Mannheimer Swartling och Vinge, expanderar kraftigt i sin utlandsverksamhet. Mannheimer Swartling uppger att tillväxten utomlands var 60 procent under 2007.

Ytterligare en orsak till tillväxten är att kunderna får betala alltmer för att få rådgivning. Advokatbyråernas timpriser har ökat de senaste åren. När vi har frågat efter vilket genomsnittligt timpris som företagen fakturerar sina klienter, svarade mer än 70 procent över 2 000 kronor. För fem år sedan var andelen 40 procent. Var femte byrå fakturerar i genomsnitt över 2 400 kronor i timmen. För fem år sedan fanns ingen advokatbyrå som låg så högt.

Som för alla konsulter är affärsjuristernas affärsidé relativt enkel: att sälja sin egen tid så dyrt som möjligt. Ju högre pris, desto mer ökar intäkterna och desto mer tjänar man. Här verkar juristerna ha en fördel framför kolleger i andra konsultbranscher i form av mindre priskänsliga klienter. Medan andra konsultbranscher bedöms efter priset står kompetens och resultat fortfarande i centrum när juridiska tjänster köps.

Det är svårt att veta hur mycket affärsjuristerna drar in i vinst. Advokatbyråernas uppbyggnad gör det svårt att få korrekta vinstsiffror för alla byråer. Somliga är nämligen inte aktiebolag, utan kan vara kommanditbolag eller handelsbolag eller vara uppbyggda så att advokaterna debiterar sin tid från ett eget bolag.

Affärsvärlden har gjort ett försök att ta fram byråernas resultat efter finansiella poster genom att hämta hem de årsredovisningar som har relevant information från Bolagsverket. Ungefär hälften, det vill säga 25 av 50, har en årsredovisning som visar resultatet. Dessa byråer har en marginal på cirka 25 procent i genomsnitt. De mest framgångsrika byråerna har över 30 procent. Om man antar att den andra hälften av byråerna, där relevant vinstinformation inte går att få fram, har en liknande marginal kommer man fram till att de 50 största affärsjuristerna plockade hem någonstans mellan 1,5 till 1,8 miljarder kronor i vinst under 2007.