AFFÄRSJURIDIK: När, var och hur?

För nationalstaterna uppstår den nog så intressanta frågan varpunktskatten eller momsen skall betalas. Sommarens modefluga,att posta sprit och cigaretter till sig själv från andra EU–länder, ger bara en antydan till de fiskala problem som kanfölja av den ökande globaliseringen.

Det är i första hand fyra juridiska huvudfrågor som måste gesnya svar till följd av den gränslösa elektroniseringen. Deförsta två gäller vad som kallas lagval och vilket lands domstolsom skall användas. Med verksamhet i flera olika länder är detinte självklart vilket lands lagar och domstolar som skallanvändas för att lösa en tvist eller avgöra en skuldfråga. Densvenska TV-kanalen TV3 gör sina program i Sverige men skickarupp dem, rent tekniskt, till sin satellit från sitt företag iEngland. Det gör att bolaget formellt inte behöver ta fullhänsyn till de svenska lagar som reglerar TV-sändningar. I ettavgörande principbeslut slog EU i somras fast attsändarlandsprincipen gäller inom unionen. Program som sänds frånEngland skall följa engelsk lag.

Stäm gärna – men var?

Mindre uppmärksammat blev att EU också konstaterade att programsom är direkt riktade till och anpassade för en svensk marknadmåste följa den svenska marknadsföringslagen. Den som känner siglurad av en reklamsnutt i TV 3 kan alltså gå till svensk domstoloch kanske få sin rätt.

Men domen gäller TV-sändningar, för vilka det redan finns lagar.Hur det blir med internet är än mer osäkert. Advokat AgneLindberg, som specialiserat sig på IT-rätt, menar att en svenskkonsument troligen (!) kan väcka talan i Sverige mot ettutländskt företag som säljer sina varor i Sverige för enskiltbruk. Och troligen (!) kan en svensk åberopakonsumentskyddslagstiftningen mot utländska företag somannonserar på internet och riktar sitt budskap mot svenskakonsumenter.

Annars förutsätter de flesta länders lagar att vid affärerföretag emellan skall det lands lagar och domstol användas därsäljaren har sitt huvudkontor eller driftsställe. Var det liggerär med dagens IT-teknik inte alltid lätt att avgöra. Och hur görman om ett TV-bolag, för att slippa störande regler, väljer atttekniskt sända sina program från ett land som varken är med i EUeller skrivit på de stora internationella konventionerna somreglerar den internationella rätten? Eller väljer att sända frånen ständigt rörlig markstation? Jakt på domstol

I allt fler fall, i synnerhet vid affärstvister, kan också någonbegära att ett lands domstol ska döma efter ett annat landslagar eller ta upp fall som inträffat i andra länder. Detfungerar inte alltid, men kan skapa mycken juridisk turbulensoch osäkerhet som i sin tur kan användas i den juridiskafighten.Juristen Bengt Sternung, f.d. advokat, har biträttsvenska klienter som stämmer amerikanska läkemedels- ochtobaksbolag i USA. Hittills har han inte lyckats få amerikanskadomstolar att ta upp svenska klienters fall. Men just tack vareoklarheter kring frågor om lagval och domsrätt har han ändå nåttviss framgång. Genom att jaga amerikanska bolag upp och ner iUSA:s komplicerade rättsapparat har han mer eller mindre tvingatfram ekonomiska förlikningar.

Nu senast ska han pröva att få de svenska klienternas fallavgjorda inför svensk domstol men dömda efter amerikansk lag!Målet är att få upp ett eventuellt skadestånd till amerikansknivå.

DATORUNDERSKRIFTEn i datorsamhället allt viktigare fråga är också vilketbevisvärde elektroniska dokument skall få vid en tvist. Är ettavsänt fax att betrakta som brev? Kan en elektronisk underskriftoch identifikation med hjälp av en kryptering jämställas med ennamnteckning? Ofta är det lättare att förfalska en namnteckningän en kryptokod – men vad säger lagen? Ännu ingenting! Fråganpockar på sin snara lösning. På hundratals ställen i den svenskalagstiftningen ställs uttryckliga krav på fysisk underskrivnadokument. Många jurister menar att de elektroniska dokumentenmest ska liknas vid muntlig kommunikation och ges sammabevisvärde. Andra, inte minst i IT-branschen, menar att det gåratt med stor säkerhet både arkivera och garantera vem somskrivit ett elektroniskt dokument och att det inte manipuleratssedan dess.

Inom världshandeln betyder en tekniskt och juridiskt säkerdatorisering av dokument en administrativ revolution. Den fjärdefrågan, som blir allt mer trängande i den globaliserade världen,är den om verkställighet. Det gäller ju inte bara att få sinrätt i en domstol. Domen måste verkställas; motparten måste,till exempel, förmås att betala. I dag finns internationellakonventioner som de flesta civiliserade länder har skrivit under.Problemet är att dessa inte är heltäckande och att alla staterinte har skrivit under. Det skapar kryphål. Både FN och EUarbetar nu intensivt med att hitta gemensamma regler och lämpliggrund för internationella överenskommelser, men det kommeralltid att finnas länder som, av skilda skäl, inte vill vara med.Det innebär att redan kända och etablerade fenomen somskatteparadis och bekvämlighetsflaggade fartyg kommer att följasav liknande fenomen men nu på juridikens område.

JURIDISKA PARADISLikaväl som stater med låga skatter lockar företag kommer deländer som kan erbjuda en lämplig juridisk miljö att kunna lockatill sig företag eller i vart fall deras juridiska säte. InförKinas maktövertagande i Hongkong flyttade flera stora företagsitt formella huvudkontor till Bermuda och andra säkrare hamnardit Kinas lagar inte når.

Ett annat exempel på den nya utvecklingen är Sveriges ställningvid internationella handelstvister. Allt fler internationellakontrakt mellan företag stadgar att eventuella tvister skalllösas enligt Stockholms Handelskammares svenska regler. Med överhundra mål om året är skiljedomsinstitutet ett av de ledande ivärlden. Verksamheten bygger i mångt och mycket på den svenskalagen om skiljemän.

På samma sätt som skatterna redan är det kommer, på gott och ont,också den legala infrastrukturen att bli konkurrensutsatt. Storahederliga företag kommer att lockas till länder med välfungerande lagar och som deltar aktivt i det internationellasamarbetet.

Ljusskygga och skattesmitande företag lockas till de stater somerbjuder maximal laglöshet och skydd från insyn.