AFFÄRSJURIDIK: Internet och juridiken – Nätets oskrivna lagar

När gränser suddas ut, handel och trafik blir omöjlig attkontrollera och när både pengar och dokument blir digitala,fungerar inte längre våra gamla rättssystem. Med rötter iantiken och sin första utveckling under medeltiden förutsätterdagens lagar skriftliga dokument och klara nationella gränsergamla självklarheter som är på väg att försvinna.

Frågorna blir många: Vems lagar gäller? Och var? Är digitalatexter dokument? Kan en dator skriva bindande avtal? Ärelektronisk information pengar? Några självklara svar finns inte.

Den snabba teknikutvecklingen ger inte heller tid tillomfattande utredningar och styrande, genomtänkta beslut. Tvärtomtvingar verkligheten fram förändringarna långt innanlagstiftarna, politikerna, börjat fundera på förslag till nyadefinitioner och regler. Om och när dessa väl införs är de oftaredan föråldrade och helt överspelade från början. Ettskräckexempel är den svenska datalagen som gjort snart sagtvartenda företag och huvuddelen av alla datoranvändare tillbrottslingar. Bakom lagen låg 1960-talets välmenande tankar omintegritetskydd. Lagen har gjort också skäligen enklapersonregister olagliga, stoppat rationella rutiner, begränsatallmänhetens möjligheter till information och sannolikt skapatfler brottslingar än någon annan lag. Den har därmed bidragittill att urholka det allmänna rättsmedvetandet. (Denna text ärför övrigt skriven på en dator som innehåller olagligapersonregister.)

Exemplet visar att politikerna nog får finna sig i att det ärteknikutvecklingen, folks intressen och marknadens behov som ipraktiken kommer att styra hur den elektroniska kommunikationenoch internet kommer att användas. Först därefter kommerlagstiftarna att få chansen till det nog så viktiga uppdragetatt skriva lagarna, ändra definitioner och anpassa regelverkentill den nya verkligheten – och i möjligaste mån rensa utavarter och lösa problem.

Så skedde för övrigt vid 1900-talets förra storatrafikrevolution – biltrafikens framväxt. Det var industrin ochkonsumenterna som drev utvecklingen framåt – intetrafiklagstiftningen och väganslagen.

LIKRIKTADE LAGARPå samma sätt driver nu elektroniseringen och de blixtsnabbakommunikationerna på den juridiska utvecklingen långt snabbareän lagstiftarna förmår och dessutom i en bestämd riktning. Dengränslösa handeln tvingar fram lagar som fungerar på samma sätti alla länder.

En av de, på sikt, viktigaste konsekvenserna av EU-medlemskapetoch bildandet av unionen blir kanske inte en gemensam valutaeller böjda bananer, utan en samordning av de olika staternasrättssystem – där inte minst Sverige får anpassa sig. I längdenkan en europeisk union med överstatlig domstol knappast leva medalltför olika rättssystem.

För många svenskar, inte minst politiker, kan det bli ettchockartat uppvaknande när de inser att det inte är den svenskarättssynen som blir rådande. Tvärtom lär Sverige tvingas till enanpassning i rikt-ning mot den kontinentaleuropeiskarättsordningen, med dragning åt de engelska och amerikanskasystemen. För en stor del av den svenska allmänheten, som harlärt sig mer om juridik via amerikanska TV-serier än via skolanoch livet, kan det te sig som en naturlig utveckling.

MER MAKT TILL DOMSTOLENI dag har varje land utvecklat sin egen rättstradition och sinegen teknik när det gäller att stifta och tilllämpa lagar. Dethar skett inom ramen för de större rättssystemen, i västvärldenframförallt det anglosaxiska eller det germanska. Dessa skiljersig åt på avgörande punkter som t.ex. när det gäller användandetav jury, domstolarnas rätt att pröva lagstiftarnas makt och hursjälva lagstiftningen går till.

Den svenska, huvudsakligen germanska rättstraditionen, gerpolitiker och lagstiftare en stark ställning. Det märks inteminst på hur man använder de s.k. förarbetena till en lag;alltså de utredningar och skrivelser som föregått lagen. Om ensvensk domstol blir osäker på hur en lag skall tolkas går dentill förarbetet och ser efter vad lagstiftaren, d.v.s. riksdagenoch det ansvariga statsrådet, sade när lagen antogs.

På andra håll söker domstolen i det läget i stället ledning avandra domar. Det är också den ordningen som gäller inom EU ochsom, vare sig vi vill eller inte, kommer att bli alltmerbestämmande i Sverige. Detta i synnerhet som också EU i sin turpåverkas allt mer av den anglosaxiska och då mest denamerikanska rättstraditionen, som genom sin blotta storlek redanhar en dominerande ställning i internationella affärer.Utvecklingen pekar alltså mot att jurister och politisktoberoende domstolar får en allt starkare makt över de lagar sompolitiker har fattat beslut om. Det finns många som menar attdetta kommer att gynna den enskildes rättssäkerhet och minskakollektivets (i Sverige kallat samhällets) makt över individen.

Samma utveckling gäller också utanför EU. Skillnaderna mellan deolika staternas rättsordning erroderar och blir allt mindre ochden anglosaxiska rättstraditionen får allt större betydelse.Globaliseringen tvingar också alla stater som vill delta ivärldshandeln att skaffa sig en fungerande rättsordning. Detleder till en snabbare demokratisering och ökad rättssäkerhet påmånga håll i världen, även om rösträtt och politisk frihet kandröja.

TVINGAR FRAM DEMOKRATIMånga av de kvarvarande diktaturerna i Afrika och Asien harockså på senare år tvingats införa en internationellt accepteradjuridisk infrastruktur. De juridiska och politiskakonsekvenserna av elektronisering av handel och information bliralltså mycket stora. Hur stora är det nog ingen som vet. Tvåsvenska experter, professor Peter Seipel och hovrättsrådetKrister Thelin, konstaterar båda att ingen ännu kan överblickahur stora förändringarna för nationalstaten och medborgarna blir,men de blir större än vad de flesta ännu anar. Kanske kommerframtida historiker att tala om hur internet, EU ochglobaliseringen runt år 2000 tvingade fram en juridiskrevolution väl i klass med den som skedde runt år 1000. Dåbörjade i Europa de skrivna lagarna på allvar ersätta muntligtgodtycke och tradition. En utveckling som i Sverige förknippasmed kungarna Magnus Ladulås och Magnus Eriksson.