AFFÄRSJURIDIK: För gamla lagar

På bara några få år har elektroniken skapat världshistorienssnabbast växande öppna marknadsplats. Långt innan politiker ochdomstolar hunnit skriva lagar och tolka regler har konsumenteroch företag börjat göra affärer i en helt ny globalinfrastruktur. Elektronisk handel mellan t.ex. banker ochföretag har visserligen förekommit länge, men det har då rörtparter som känt varandra i förväg och som i förväg enats om attbyta information eller pengar via elektroniska medier.

Nu växer den verkligt globala marknaden där för varandra okändakonsumenter och företag gör anonyma affärer. Och då ofta utanatt det finns lagar och rättsregler som reglerar verksamheten.Den globala marknaden har skapat ett juridiskt vakuum som måstefyllas. Och det är bråttom. Svensk datalagstiftnings grand oldman, Jan Freese, chef för Post och Telestyrelsen, har kloktkonstaterat att föråldrade nationella lagar skapar stora riskeri en rättsstat; internationellt kan det leda till katastrofer.Ta den enkla frågan vad är pengar?.

Dagens teknik gör att huvuddelen av alla pengar enbart existerari elektronisk form och är alltså bara en form av information.Utan väl fungerande internationella bankregler och sedelmonopol,som i dag används för att hålla koll på världens penningmängd,finns en oro för att nya, okontrollerade, institutioner kanbörja ställa ut elektroniska skuldebrev, d.v.s. pengar. Ettskräckscenario är att dessa växer sig starka, men hamnar iekonomisk kris, går i konkurs och stänger av sina datorer. Dåförsvinner miljarder i elektroniska pengar och följden kan blien kris som får den svenska finanskraschen att förblekna. Det ärinte så konstigt att rader av internationella organ arbetar medde tekniska säkerhetsfrågorna och att EU driver ett förslag omatt alla transaktioner av digitala pengar måste gå via bankeller motsvarande annan väl övervakad institution för att bligiltiga.

På område efter område uppstår legala tomrum som lagstiftare ochjurister nu måste fylla. Såväl inom FN, EU som BIS (Bank ofInternational Settlement) och de olika ländernasregeringskanslier sliter experter med sina texter för att hinnamed i kommunikationsexplosionen. Ofta nog förgäves. När lagenväl är klar har tekniken redan gjort den föråldrad. Sedan ärfrågan hur en reglering skulle kunna gå till. Kanske kan manutläsa tre huvudlinjer.

FÖRBUDSIVRAREDen första, som har en hel del lärjungar i kanslihus och blandpolitiker, vill med i förväg genomtänkta lagar styrautvecklingen. Databaser skall ha juridiskt ansvariga utgivareoch erforderliga tillstånd, baser med olagligt innehåll skallstängas av från nätet liksom de skatteparadis som inte villfölja internationella regler.

Regleringsförespråkarna, de som också var inne på att, imedeltida nit, stoppa parabolantenner, vill nu gärna lägga bådetekniska och jurdiska hinder på internet. De befarar att nätetskall möjliggöra och underlätta brott och bli en gigantisktvättmaskin för svarta pengar. Sannolikt vore sådana åtgärderlika funktionellt som att förbjuda motorvägar eftersom de kananvändas av bankrånare som flyr från brottsplatsen.

SJÄLVREGLERINGDen andra, som har många vänner i branschen, menar att marknadenmåste få att reglera sig själv. Och att den kommer att göra deteftersom en illa fungerande marknad fylld av missbruk ochvanskötsel skrämmer bort de seriösa kunder som skall stå förfiolerna.

De menar dessutom att politiker och opinion ofta överreagerar påtillfälliga mediestormar. Avarterna försvinner efter ett tag.Ett exempel är den på nätet gigantiska porrindustrin som numeraerbjuder sina kunder både varningstexter och gratiscensurprogram så att inte t.ex. barnen i familjen kan titta pådet mor och far ägnar sig åt.

Den tredje, lagom-skolan, menar att verkligheten borde tvingapolitikerna att vänta eftersom de ändå inte hinner med.Branschen får först etablera sig och idka lite självreglering.Därefter bör politikerna kodifiera de beteenden som visat sigfungera och med kloka lagar stoppa avarter och skydda de som kandrabbas.

I alla händelser måste rader av lagar skrivas om. I Sverigeregleras mycket av internethandeln och datoravtalen av 1915 årsavtalslag och skuldebrevslagen från 1936. Visserligen är deteknikneutrala i sin skrivning men de är ändå vid det här lagettänjda till bristningsgränsen. Det gäller t.ex. när tiotusentalssvenska privatpersoner och företag i dag gör sina bankaffärervia internet. De för över pengar, betalar räkningar och köpervärdepapper utan de dokument och den underskrift som tidigareansetts nödvändig för att göra en affär säker.

BILDTEXT: Politikerna har ofta, men i längden förgäves, försöktbromsa teknik- och kommunikationsutvecklingen. Det svenskaförbudet mot reklamradio ledde på 1960-talet till att Radio Nordoch Radio Syd sände popmusik och reklam från internationelltvatten. Nya lagar lyckades stoppa radiopiraterna, däriblandRadio Syds Britt Wadner på bild, men tvang Sveriges Radio attstarta vad som idag är P3 och banade väg för dagens reklamradio.