”Affärsgeni och hästhandlare”

I dag, den 4 februari, är det extra bolagsstämma i Q-Meds lokaler i Uppsala. En ny styrelse ska väljas. Bengt Ågerup, bolagets grundare och huvudägare (47 procent), vill byta ut hela styrelsen.

Styrelsen gick emot det förslag till utköp som Ågerup, med hjälp av riskkapitalbolaget EQT, presenterade i november 2008. Budet på 39 kronor per aktie var för lågt och “opportunistiskt med tanke på det rådande finansiella marknadsklimatet”, ansåg styrelsen som hade anlitat investmentbanken Morgan Stanley som rådgivare. Ågerup har inte velat höja budet och kursen har sedan dess parkerat kring 30 kronor.

Prislappen låg 40 procent över genomsnittskursen under månaden före budet. Kursen har fallit ända sedan toppnivån i april 2007 då aktien kostade 115 kronor. Det är dels ett resultat av den allmänna marknadsförsämringen, dels en effekt av att Q-Med fått hårdare konkurrens på sin huvudprodukt, Restylane, ett antirynkmedel.

De bud som kommit under senare tid på bolag som liknar Q-Med har haft en premie som legat betydligt högre än den som Ågerup/EQT erbjöd. När Johnson & Johnson i december i fjol lade ett bud på Mentor, en av Q-Meds konkurrenter, bjöds en premie på omkring 90 procent. Nyligen lade Abbott ett bud på Advanced Medical Optics (AMO), ett ögonföretag, och premien var hela 150 procent. AMO säljer bland annat starroperationshjälpmedlet Healon, som Ågerup var med om att ta fram under sin tid som ögonforskare på Pharmacia under 1970- och 1980-talen.

Att Ågerup inte höjde sitt bud och att han körde över sin styrelse, som inte förrän i sista minuten informerades, har förvånat många som Affärsvärlden har talat med.

– Bengt har haft en otrolig dålig taktkänsla. Han är en person som är beredd att gå egna vägar och är otroligt stark i sin övertygelse om vad som är rätt och fel. En sådan person kan hamna fel om han lyssnar på fel personer. Nu är det bara Bengt som fått bära hundhuvudet. Men EQT har heller inte uppträtt direkt börsfähigt, säger en person som känner Ågerup och Q-Med väl.

– Q-Med har alltid haft en välfungerande och väl sammansatt styrelse. Många har suttit länge och är kloka och duktiga människor. Jag vet inte varför Bengt dragit i väg på detta sätt. Det är närmast en psykologisk gåta. Han har kanske känt sig ensam och sedan blivit duperad av EQT, tror samma källa.

Till bilden hör att Q-Med inte har några stora ägare vid sidan av Ågerup. Ett stort antal institutioner kommer närmast med ägarandelar på vardera drygt 3 procent eller mindre. I början fanns riskkapitalfonden Health Cap med som stor ägare, som mest omkring 20 procent. Men fonden har successivt minskat sitt innehav och gick ur bolaget 2004. Därefter har det inte funnits någon stor balanserade kraft på ägarsidan i Q-Med.

Bengt Ågerup har antytt att han vill sparka alla nuvarande ledamöter och själv bli styrelseordförande.

– Han vill ha en styrelse som gör som han säger. Vem vill ingå i den styrelsen? frågar en som arbetat med honom.

Yttrande fälldes innan det blev klart vilka ledamöter som är tilltänkta i den nya styrelsen.

Valberedningen föreslår att Anders Milton blir styrelseordförande. Han har suttit i styrelsen sedan 1997, längst av alla, efter Ågerup själv. Fyra ledamöter ersätts med tre nya, bland andra Tomas Nicolin, tidigare vd på Alecta och Tredje AP-fonden, samt Kristina Persson, tidigare vice riksbankschef, enligt valberedningens förslag.

Om stämman godkänner förslaget får Q-Med styrelseledamöter som sannolikt inte kommer att bli några marionetter som Ågerup kan manipulera hur som helst. De sitter där för att tillgodose alla aktieägarnas intresse.

Rimligen försöker Ågerup nu återupprätta sitt renommé så att han kan göra en snygg avslutning av sitt företagsbygge och så småningom dra sig tillbaka till sina travhästar, någon vingård i Frankrike eller kanske en tillvaro som riskkapitalist för nya bioteknikentreprenörer.

Kanske ångrar Ågerup att han börsnoterade Q-Med i december 1999. Men utan en notering hade bolaget inte fått det expansionskapital som möjliggjorde offensiva investeringar i forskning och marknadsföring. Eftersom Q-Med bygger sin verksamhet på en patenterad teknik har företaget begränsad tid på sig att utnyttja sitt teknikförsprång. Utan notering hade tillväxten sannolikt blivit långsammare.

För att förstå det som hänt kan historien hjälpa oss. Bengt Ågerup var en kontroversiell person redan i början av sin karriär. Han visade snabbt framfötterna men hade också en förmåga att reta upp sina överordnade. Han har alltid haft ett stort självförtroende och ofta gått sina egna vägar.

Efter en doktorsexamen i njurfysiologi 1974 vid Uppsala universitet började han året efter på Pharmacia i samma stad, först på divisionen för diagnostika. Ganska snart gick han över till ögonforskningen, som var nystartad. Han blev tidigt känd för sitt okonventionella uppträdande. På ledningsmöten sågs han ofta sitta och sticka halsdukar “så att det blir någonting gjort”. Möjligen är detta ett arv från fadern, kirurgen Hjalmar Ågerup, en karismatisk person som avskydde möten och i stället producerade sjukvård. Han hade aldrig under tio patienter per dag på sitt operationsprogram, enligt en kollega från tiden på Östersunds lasarett.

Bengt Ågerups chefer tröttnade till slut. De degraderade honom från posten som forskningschef för ögondivisionen och han lämnade Pharmacia 1985 efter tio år. Åren kring mitten av 1980-talet var turbulenta på Pharmacia, som hade stora framgångar med Healon och försökte bredda verksamheten för att inte bli så beroende av denna produkt. Ett flertal förvärv gjordes vid denna tid, bland annat av läkemedelsföretagen Ferrosan och Leo samt av medicinteknikföretaget LKB.

– Bengt är ett geni med synnerligen god näsa för affärer. Han gjorde enorma insatser som ledare för ögonforskningen på Pharmacia. Men han är samtidigt en hästhandlare, som är bra på att manipulera folk och vill ha kontoret på fickan, säger en av de många chefer som haft Bengt Ågerup under sig på Pharmaciatiden och tillägger:

– Han ska ha ett eget bolag där han inte behöver ta hänsyn till andra människor.

Det var nog inte med någon större saknad som Ågerup lämnade företaget. Han tyckte att Pharmacia blivit mer ett förvaltande än ett utvecklande företag. På slutet gick det så långt att hans överordnande fick kontrollera honom regelbundet så att han följde den uppgjorda affärsplanen och inte gick efter en egen agenda. På Ågerups bord låg en röd lapp med vad han förväntades göra, till en början någon gång i månaden, sedan varje vecka och till slut varje dag.

Under sin tid på Pharmacia gjorde Ågerup bestående insatser för bolaget. Han deltog i arbetet att ta fram Healon, som lanserades 1980 och blev det decenniets mest framgångsrika svenska medicinska produkt. Som chef för ögonforskningen initierade han även förvärvet av holländska Medical Workshop, en av Europas största linstillverkare. Vid gråstarroperationer kunde därmed Pharmacia erbjuda både ett medel som revolutionerade ögonkirurgin och en konstgjord lins.

Ågerups viktigaste insats var att han hittade en uppföljare till Healon, nämligen ett medel mot glaukom (grön starr). Det blev så småningom Xalatan, i dag världens mest sålda medicin mot glaukom. Den sålde i fjol för ungefär 1,7 miljarder dollar, 14 miljarder kronor. Xalatan är nummer sex försäljningsmässigt hos Pfizer, världens största läkemedelsföretag, som kom över Xalatan genom köpet av Pharmacia 2003.

Ågerup kom över glaukomsubstansen genom den ungerske forskaren Endre Balazs, mannen bakom Healon. Balazs kände en landsman, Laszlo Bito, som hade projekt på gång inom ögonområdet. Båda forskarna fanns på ögonforskningsenheten vid Columbia University i New York.

Ågerup gick igenom Bitos projekt och fastnade för ett medel mot glaukom, som byggde på teorin att använda prostaglandin, ett naturligt fett med reglerfunktion, för att sänka trycket i ögat. Bito hade försökt få de stora läkemedelsbolagen intresserade. De tackade nej. Vid denna tid var det mycket kontroversiellt att använda prostaglandiner i ögonen. Men Ågerup trodde på teorin och såg till så att Pharmacia 1983 köpte rättigheterna till Bitos uppfinning.

På detta sätt kom två ungrare vid ett amerikanskt universitet att lägga grunden för Pharmacias framgångsrika ögonforskning. Att Xalatan blev en färdig produkt är dock inte Ågerups förtjänst. När han slutade var inte forskningen på Xalatan högprioriterad. Forskningen tog fart när en finsk farmakolog, Johan Stjernschantz, och en kurdisk kemist, Bahram Resul, efter ett metodiskt och komplicerat arbete fick fram Xalatan, som lanserades 1996.

Under tiden på Pharmacia hade Ågerup upptäckt möjligheter med hyaluronsyra, det kroppsegna ämne som finns i Healon. Hyaluronsyra har många egenskaper. Det binder vatten, ger struktur åt vävnader, smörjer kroppsdelar och så vidare. Balazs trodde främst på dess användning vid ledbesvär.

Från början var också tanken att hyaluronsyra skulle användas vid ledbesvär. Pharmacias första produkt på området var ett medel mot ledproblem hos hästar (Hylartil). Men det blev ingen stor produkt och allt krut lades på ögonområdet. Det irriterade Balazs, som fick royalty på Pharmacias försäljning och trodde att potentialen var större inom ledområdet och ortopedin.

När Ågerup lämnade Pharmacia arbetade han en tid som konsult och anställdes 1986 hos Balazs, som startat ett bioteknikföretag, Biomatrix, med de royaltyintäkter han fick från Pharmacia. Ågerup var med och utvecklade en ny variant av hyaluronsyra som så småningom blev Biomatrix största produkt, Synvisc, mot ledbesvär.

Ågerup arbetade tio år åt Balazs innan han 1995 startade Q-Med i den form det har i dag; formellt bildades bolaget 1987. Han fick direkt problem med Balazs, som ansåg att Ågerup brutit mot anställningsavtalet genom att använda kunskap han tillägnat sig hos Biomatrix när han utvecklade Q-Meds produkter. Det blev en rättslig tvist som slutade med förlikning. Ågerup har sagt att “det var nästan som att bli stämd av sin egen pappa”.

I Q-Med utvecklade Bengt Ågerup ännu en variant på hyaluronsyra, kallad Nasha, och kunde lansera sin första produkt, Restylane, 1996. Fortfarande är detta antirynkmedel inom området estetik företagets största produkt. Avsikten från början var dock att andra Nashatilllämpningar inom specialistsjukvården så småningom skulle ta över och bli större än estetikområdet, exempelvis knäledsbesvär, olika problem med urinblåsan och cellterapi för att åstadkomma insulinproduktion.

I en intervju 2001 sade Ågerup att “i ett fem-tioårsperspektiv tror jag vår urologiska verksamhet kommer att ha den största omsättningen. Därefter kommer cellterapin och först på tredje plats estetiken”. Vid ungefär samma tid prognostiserade han också att omsättningen skulle kunna nå 14 miljarder kronor inom fem år.

Det blev fel med en faktor tio. I fjol nådde Q-Med en omsättning på uppskattningsvis knappt 1,3 miljarder kronor. Och estetiken svarade för nästan 85 procent av försäljningen och mer än 100 procent av rörelseresultatet eftersom specialistsjukvården går med förlust. I fortsättningen ska alla resurser fokuseras på estetiken.

Som de flesta entreprenörer har Ågerup varit alldeles för optimistisk. Det har varit besvärligt att få fram nya produkter och konkurrensen har hårdnat betydligt för Restylane. Q-Med har dock en stark ställning på marknaden och bör kunna få en ganska god tillväxt framöver.

Även om det finns många medarbetare på Q-Med så präglas företaget i hög grad av Bengt Ågerup. Inför börsintroduktionen prövade han att lämna över vd-skapet till en extern person, Per Olof Wallström, en erfaren företagsledare i läkemedelsbranschen, nu chef för Karo Bio. Ågerup blev själv styrelseordförande. Det höll bara i drygt två år; 2001 tog han tillbaka ledarskapet och Wallström fick gå. Ågerup tyckte att Wallström var alltför försiktig. Ågerup ville gå fram mer offensivt.

Att det inte är lätt att jobba med Ågerup visar den stora omsättningen på posten som informationsansvarig. Sedan 2000 har Q-Med haft sex informationschefer. Och sedan 2004 har bolaget haft tre olika forskningschefer. I fjol avgick marknadschefen efter bara ett år på posten. På mindre utsatta befattningar, som juridik och ekonomi, har det inte varit samma omsättning.

Egenheterna till trots, det är helt klart att Bengt Ågerup är Sveriges mest framgångsrike bioteknikentreprenör. Han har inte bara lyckats få ihop en ansenlig förmögenhet, även om den minskat kraftigt i värde under senare tid. Hans företag har också skapat 500 jobb i Uppsala och 200 jobb i dotterbolag utomlands. Ingen annan svensk har lyckats så bra inom biotekniken.

Diggar kusar

Född: 1943

Bor: Paris, nära Triumfbågen.

Familj: Helen, farmakolog. Tre döttrar med henne och en son i ett tidigare äktenskap.

Utbildning: Fil dr i fysiologi vid Uppsala universitet 1974.

Karriär: Pharmacia 1975-1985. Biomatrix 1986-1995. Q-Med från 1995.

Tillgångar: Äger 47 procent av Q-Med. Som mest, april 2007, var posten värd 5,4 miljarder kronor, i dag 1,4 miljarder kronor.

Fritid: Stort hästintresse. Köpte sin första travhäst 1983. Äger nu 70 travhästar och Stall Zet, som drivs av brodern Anders. Hästar föds upp och tränas på anläggningar i Dalsland och utanför Enköping.