af Jochnick: Räntesänkningen var nödvändig

Det framgår av en kopia av talet som publicerats av Riksbanken.

“Som så många gånger tidigare de senaste åren handlade den penningpolitiska avvägningen i juli om att väga den låga inflationen mot den höga skuldsättningen hos hushållen och de risker som den för med sig”, säger af Jochnick.

“En mycket expansiv penningpolitik är nödvändig för att nå inflationsmålet på 2 procent. Samtidigt kan den låga räntenivån ökar riskerna förknippade med hushållens skuldsättning. Därför ställs nu stora krav på andra politikområden att hantera dessa risker.”, fortsatte hon.

För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling gällande skuldsättningen kan det behövas åtgärder inom flera andra politikområden, menar af Jochnick och nämner exempel som amorteringskrav, översyn av ränteavdragen och åtgärder för ett ökat bostadsbyggande.

Ett ramverk för makrotillsynen kan enligt af Jochnick underlätta avvägningarna i penningpolitiken. Det ramverk för makrotillsynen som nu finns på plats “möjliggör mer precisa åtgärder för att hantera hushållens skuldsättning”.

Förutom lågt inflationstryck i omvärlden menar af Jochnick att även den stärkta svenska växelkursen kan vara en delförklaring till den låga inflationen.

“Det senaste året har trenden “planat ut”, och kronan har till och med försvagats något hittills i år. Därför är kronans utveckling troligen främst en delförklaring till att inflationen var låg tidigare, men i mindre grad just nu”, säger af Jochnick.

En ytterligare förklaring är enligt af Jochnick att företag inte kunnat föra över kostnadsökningar till konsumentpriserna i samma utsträckning som tidigare. Marginalerna har därtill pressats av tuffa konkurrensförhållanden.

“Denna bild bekräftas av de preliminära resultaten av den enkätundersökning som vi gjort tillsammans med Konjunkturinstitutet, där har vi frågat 1500 företag inom framförallt tjänste-, handel- och byggsektorn om vad som varit avgörande för deras prissättning”, säger af Jochnick.

Kerstin af Jochnick konstaterar att den ekonomiska återhämtningen fortsätter i Sverige och omvärlden men varnar samtidigt för att den geopolitiska utvecklingen under det senaste halvåret utgör ett nytt orosmoment för den globala tillväxten.

“Jag tänker då framförallt på effekterna på euroområdets ekonomi av utvecklingen i Ryssland och Ukraina. Det är ännu för tidigt dra några säkra slutsatser om effekterna på tillväxtutsikterna i Europa. Men det finns en risk att utvecklingen i omvärlden blir sämre än vi hittills bedömt”.