Advokatetiken och revisorerna
Om de globala revisorsjättarna inte kan hålla fast vid sina managementkonsulter på grund av risken för intressekonflikter – vad är det då som säger att samma konflikter inte uppstår när de satsar på advokattjänster? Det är en av de frågor som ställs i diskussionen om branschens hetaste potatis just nu; revisionsbyråernas strävan mot så kallade Multi-disciplinary Partnerships, MDP:s, byråer med både revisorer och advokater under samma tak.
Stor aptit
Bakgrunden till de globala revisorsjättarnas intresse för att knyta även jurister inom bolagsjuridik och civilrätt till sig, är deras stora aptit på nya verksamhetsområden. Det var länge sedan byråerna ägnade sig enbart åt revision. De senaste tjugo åren har samtliga stora byråer utvecklats mot att bli så kallade fullservicehus. Och konsulttjänsterna – till exempel management- och skatterådgivning – har sedan länge blivit lönsammare sysslor än själva kärnverksamheten. Utvecklingen har varit så kraftfull att byråerna nu för tiden föredrar den lösare arbetsbeskrivningen “professional services” för att få plats med alla olika tjänster de erbjuder.
Problemet är dock att revisorernas växande sidosysslor inte har bara varit lukrativa utan även kontroversiella. Framför allt har det gällt frågan om revisorernas uppdrag som managementkonsulter, något som amerikanska kontrollmyndigheten Securities and Exchange Commission länge hävdat hotar revisorernas oberoende. En av anledningarna är att en revisor inte får utsättas för risken att tumma på kvaliteten av rädsla för att förlora en viktig kund som också köper konsultuppdrag.
På bara något år har SEC också dragit åt tumskruvarna så pass att de flesta stora revisionsbyråer i dagsläget antingen redan gjort sig av med managementkonsulterna – Ernst & Young sålde sin del till Cap Gemini – eller överväger att knoppa av konsultrörelserna i egna enheter. Inför hotet att mista den kassako som managementkonsulting utgör är det inte särskilt märkligt att revisorerna vill kompensera sig med fler affärer inom det affärsjuridiska området.
Kontroversiell
Men expansionen in i juridiken lär inte bli mindre kontroversiell. Det finns en konflikt i att samla revisorer och advokater under samma tak. Båda grupperna är nämligen något mer än vanliga affärsmän. De representerar grundbultar i en sund marknadsekonomi: oberoende revision respektive juridiska företrädare. En revisor ska garantera korrekt finansiell information, och har därmed egentligen en starkare förpliktelse gentemot omvärlden än gentemot både kunden och sin arbetsgivare. Advokater, å andra sidan, ska man kunna bekänna hemligheter för. Denne har en större förpliktelse gentemot uppdragsgivaren, alltså klienten.
Kritikerna, till exempel Advokatsamfundet, menar att uppdragen är så fundamentalt åtskilda att risken för jäv och intressekonflikter blir för stor. Revisorerna å sin sida, som aldrig riktigt gått med på att oron för intressekonflikter vad gäller managementkonsulterna skulle ha varit befogad, hävdar att det finns vägar att undvika intressekonflikterna. Bland annat upprättar de så kallade kinesiska murar mellan de olika avdelningarna. Dessa ska garantera sekretess och etik, och se till att information från de båda lägren inte läcker över till varandra.
Tänker granska hårt
I USA, den viktigaste marknaden för revisionsjättarna, har MDP-konceptet precis som i Sverige inte formellt tillåtits. Men det har inte berott på det amerikanska advokatsamfundet, ABA, utan på att varje respektive delstats lagstiftare tar ställning i frågan. Det amerikanska advokatsamfundet är dock negativt till utvecklingen, och de är långt ifrån någon tandlös organisation. Organisationen har dessutom en mäktig allierad i SEC som i ett uttalande sagt att revisorernas juridiska konsultverksamhet kommer att granskas lika hårt som deras managementkonsultrörelser.
I många europeiska länder är däremot MDP redan tillåtet. Dock finns formellt sett inga MDP i Sverige eftersom Advokatsamfundet kräver att advokater som går över till revisorsfirmor också överger sin titel. Men informellt finns de. Ernst & Young har bildat enheten E&Y Law genom att köpa advokatbyrån Tisells, och KPMG har en stor andel jurister anställda.
Men frågan om man får vara advokat på revisionsbyrå är svår att ta ställning till. Inom Advokatsamfundet har frågan debatterats hett det senaste året. Den fick ny aktualitet förra veckan när en av de mest aktiva debattörerna, Claes Sjölin på Advokatfirman Lindahl i Göteborg, beslöt sig för att gå över till Ernst & Young och därmed ge upp titeln advokat. Han tillhör dem som hävdat att de etiska konflikterna går att lösa, och hänvisar bland annat till att revisionsbolagsutredningen förra året kom fram till att även andra än revisorer borde kunna äga revisorsfirmor.
“Det här en svår fråga som jag har urstor respekt för. Men jag tycker att samfundet har ett något konstigt oberoendebegrepp som inte heller har stöd i stadgarna. Skulle en advokat eller en advokatbyrå inleda ett samarbete, dela arvoden eller arbeta under samma firma till exempel, så räcker det faktiskt inte som skäl för uteslutning som stadgarna ser ut idag. Och då undrar man vad samfundet menar med oberoende. Ska verkligen blotta samröret med en revisor äventyra och diskvalificera advokatuppdraget?
Jävsfrågan
Se till exempel på hur domarkåren hanterar jävsfrågan. De har oerhört stränga krav, men där avgörs jäv efteråt. De betraktas inte som jäviga i förväg, bara för att de tillhör till exempel ett politiskt parti, eller en Rotaryklubb”, säger Claes Sjölin, som menar att det också handlar om att utvecklingen av affärsjuridiken gör det nödvändigt att tänka i nya banor. “Om man vill leta hinder i den här frågan så är det lätt att hitta dem, och visst ska man vara kritisk och ställa de högsta krav. Men om man bara stannar vid hindren, då blir inställningen ’det ska vi förbjuda‘. Varför inte gå ett steg längre och fråga sig ’går problemet att lösa?‘. Min inställning är att de problem som finns faktiskt går att lösa”.
Ett konkret exempel på revisorernas intåg på advokaternas mark är att de numera finns representerade inom konkursförvaltning, där advokater och ackordcentraler fram till alldeles nyligen varit ensamma. Där är jävsfrågan i högsta grad aktuell.
Integritet
När Ernst & Young köpte Tisells och bildade E&Y Law, fick två av de advokater som sade upp sina titlar behålla sina konkursförvaltarförordnanden av Stockholms tingsrätt. Detta är något som bland andra advokat Lars Ehrstedt, som också är styrelseledamot i konkurs- förvaltarkollegiet i Stockholm, är kritisk mot av flera skäl. Bland annat gäller det integritet och tillsyn. “En advokat avgör i första hand själv jäv, och den kan sedan kontrolleras av samfundet. Där har advokaten skyldighet att lämna fullständig upplysningar som bryter igenom klientsekretessen, men i gengäld råder sekretess hos samfundet, vilket kan få det disciplinära förfarandet att fungera. Sådana kontroller finns inte för någon annan typ av konsulter vad jag vet. Revisionsbyråernas kontroll omfattar bara revisionsverksamheten. Och tillsynsmyndigheten skulle inte kunna göra den här typen av kontroll. De kan inte säkerställa att klientinformation inte sprids vidare. Dessutom är tillsynsmyndigheten kronofogdemyndighet, och en av de största borgenärerna i alla konkurser”, säger Lars Ehrstedt.
Han påpekar också att det finns ett konkurrensbegränsningsproblem: “Jag tror inte tingsrätten insett konsekvenserna ur konkurrenssynpunkt. Om dessa två på E&Y Law uppfyller integritetsaspekten, så borde det väl innebära att vem som helst, inte bara revisorer, som uppfyller de praktiska kompetenserna av konkurrensskäl kan kräva och få förvaltaruppdrag. Det leder förmodligen till att tingsrätten måste iscensätta något slags offentlig upphandling av tjänsten. Och med fri konkurrens måste frågan om kvalitetsbegreppet ånyo lösas.”
Konkurrensen
Just frågan om konkurrensbegräsning kan faktiskt vara det som slutligen avgör MDP:s vara eller icke vara i Sverige. Under hösten fortsätter det så kallade Nova-målet där EG-domstolen ska pröva om det holländska advokatsamfundet har rätt att neka sina medlemmar att samarbeta i MDP:s. Frågan om hur etik ska bedrivas i praktiken lär dock kvarstå oavsett utgången.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.