Advokaten om nya lagförslaget: Riskerar att hämma svensk fintech

Regeringen presenterade i början av året ett lagförslag om konsumentkrediter för att stärka konsumentskyddet. Förslaget innebär bland annat att endast banker och andra kreditinstitut ska ha rätt att erbjuda eller förmedla krediter till konsumenter.

Det skulle beröra drygt 60 företag, enligt Finansinspektionens register av bolag registrerade som konsumentkreditinstitut. Bland annat fintechbolaget Anyfin, som erbjuder lån, och prisjämförelsetjänsten Compricer. Enligt lagrådpremissen berör det dock hela 70 bolag.

Det är företag vars verksamhet riskerar att slås ut helt, enligt Tobias Björklund, som är advokat och delägare på Setterwalls Advokatbyrå.

“Det kommer att vara extremt resurskrävande. Så pass att majoriteten av företagen inte kommer att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet som den ser ut i dag”, säger han till Affärsvärlden.

Företag riskerar att “helt gå under”

Om lagförslaget går igenom skulle företagen som tillhandahåller konsumentkrediter behöva ansöka om banktillstånd, för att bedriva sin verksamhet på samma sätt som i dag.

Enligt Tobias Björklund skulle en sådan ansökan ta lång tid och vara mycket kostsam. I och med att många av konsumentkreditinstituten är unga bolag menar advokaten att det helt enkelt inte kommer att vara möjligt att genomföra en sådan process.

“De kommer tvingas göra stora förändringar i sin verksamhet eller helt gå under. Särskilt vad gäller förmedlarna är det ett påtagligt ingrepp i den grundläggande näringsfriheten.”

Skuldsumman har ökat 36% på två år

Men det finns ett syfte med lagförslaget om stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden.

Jämfört med för två år sedan har den totala skuldsumman hos Kronofogden ökat med 36%. Det är nästan en fördubbling jämfört med för tio år sedan. Medianskulden per person ligger numera på omkring 85 000 kr och antalet skuldsatta i Sverige är 437 000 personer.

Med lagförslaget hoppas regeringen kunna motverka osund kreditgivning och skydda konsumenter från överskuldsättning.

“Konsumtionsskulderna ökar och många hamnar i allvarliga problem eftersom de har tagit krediter som de egentligen inte borde ha beviljats. Den här rovdriften av de mest utsatta behöver upphöra. Det behövs betydligt högre krav på långivarna”, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i samband med inlämnandet av lagrådsremissen i januari.

Lagförslaget ett “enkelt och snabbt sätt”

Tobias Björklund håller med om att Sverige behöver ett stärkt konsumentskydd.

“Det bakomliggande syftet är absolut välmenande. Det är bra att minska osund kreditgivning. Men sättet man vill komma åt problemen på blir förhastat. Regeringen presenterar ett enkelt och snabbt sätt att göra det på, utan att tänka på verksamheterna som påverkas”, säger han.

Advokaten pekar mot grannländerna Norge, Danmark och Finland som inte har ställt samma omfattande krav på att aktörer som förmedlar eller tillhandahåller konsumentkrediter ska auktoriseras som banker.

“Särskilt i Stockholm har Sverige en frodande fintechbransch. Går det här förslaget igenom riskerar vi att hämma den utvecklingen och samtidigt gå miste om nya innovativa bolag.”

Regeringen har föreslagit att lagen ska träda i kraft 1 juli i år. I torsdags meddelade regeringen även att en proposition kommer överlämnas till riksdagen, där det föreslås att konsumentkreditinstituten inte ska längre få lämna eller förmedla krediter till konsumenter utan att ansöka om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse.

Läs också:
Kashefi: Offentlig sektor behöver effektiviseras – även i Sverige

Affärsjuristerna: Nu kommer ESG-bråken