80% av aktierna som noterades under hajpen ligger på minus: ”Ska inte få hända”

“Allmänhetens intresse har varit överväldigande.”

Orden kom från VD Marcus Wigren när batterileverantören Nilar International noterades i april 2021 med ett erbjudande som kraftigt övertecknades.

Börsvärdet efter IPO:n? Över tre miljarder kronor.

Bolagens grafer pekar sällan spikrakt uppåt på börsen, men för Nilar gick trenden i motsatt riktning. I september 2021 hade börskursen bokstavligt talat havererat: från 67 kr vid noteringen till att handlas för 7 kr.

Den 30 november 2023 ansökte bolaget om konkurs vid Attunda tingsrätt efter problem med likviditeten.

Baserat på data från Affärsvärldens tjänst IPO-guiden har vi kunnat sammanställa hur det gått för de nykläckta börsnykomlingarna från år 2021. Exemplet ovan är inte facit för samtliga, men likväl emblematiskt.

Noteringsvågen har nämligen bara undantagsvis varit gynnsam för de som deltog i den. Av de 143 företag som noterades år 2021 är det bara 26 som har kunnat leverera vad aktieägarna förväntar sig – nämligen en positiv kursutveckling. Av dessa har enbart 19 bolag slagit index.

En överblick av materialet visar att 117 av bolagen som noterades under rekordåret antingen haft en negativ kursutveckling, en obefintlig sådan eller har avnoterats. Det innebär att mer än 80% av noteringarna ligger på minus. Många aktieägare har fått erfara vad frasen “du kanske inte får tillbaka det investerade kapitalet” betyder i praktiken. Hela 81 bolag har tappat mellan 50-100% av börsvärdet.

“Index föll tydligt i princip runt nyårsafton 2021. Efter det har vi haft ett slutande plan på bolagens värderingar. Bakgrunden till det är att vi kom från en låg- eller nollräntemiljö. De mindre bolagen som noterades 2021 var till övervägande del bolag med vinster som låg längre in i framtiden. När förutsättningarna för finansiering ändras dramatiskt är det klart att index drar söderut”, säger Andreas Dalhäll, IPO-chef på EY, till Affärsvärlden.

Han vill dock inte säga att värderingarna i de noteringar som genomfördes var för höga i utgångsläget.

“Jag tror inte det. Det fanns ju köpare i noteringarna, så priset var vad någon var beredd att betala. Bolagen prissattes utifrån de förhållanden som rådde just då. Men värderingarna var höga på både huvudlistan och småbolagslistorna när det kom till många noteringskandidater. När lån sedan började kosta pengar ändrades de flesta värderingarna dramatiskt”, säger Dalhäll.

I sex fall, som med Nilar, slutade börsresan med konkurs.

“Det tycker jag är ganska mycket. Det är synd det det blivit ett antal likvidationer och konkurser för det ska i princip inte få hända i en noterad miljö oavsett om det är på en huvudlista eller en mindre lista”, säger Dalhäll.

Storleken spelar (viss) roll

Om man bortser från konkurserna finns det ett antal sura äpplen som investerarna fått bita i. De tio sämst presterande aktierna är samtliga mikrobolag och har tappat 100% av börsvärdet. Några exempel bland dessa är biotechbolagen Amniotics och Diagonal Bio, samt fordonsbolaget Ellwee.

Trenden pekar alltså tydligt till småbolagens nackdel. Den genomsnittliga kursutvecklingen för de 49 mikrobolag som noterades 2021 har varit -80%. Motsvarande siffra för småbolag är -39% (44 till antalet) och -11% för de 50 miljardbolag som valde att stiga in i noterad miljö.

Andreas Dalhäll menar att facit inte ser bra ut, varken om man tittar på indexutveckling eller många av bolagen individuellt. För tillväxtbolagen kan 2021 innebära dåliga nyheter även när vi blickar framåt.

“Det är synd att det blev på det sättet. För tillväxtbolag är börsen är en bra plats. Det behöver finnas ett bra ekosystem med en aktiv börs för att de här bolagen ska få chansen att utvecklas. Om många under 2021 kanske var alldeles för positiva till framtiden finns det en risk att man idag blir alldeles för negativ till framtiden i ljuset av det.”

Riskerna inte tillräckligt påtagliga

I samband med noteringar behöver bolagen så att säga “skaka hand” med marknaden och presentera sig. Det sker genom en cocktail av pressmeddelanden, marknadsföring och prospekt. Ofta ligger fokus på bolagens potential och vilka triggers som finns i framtiden. Nilar såg det exempelvis som troligt att de skulle nå 1 miljard kronor i omsättning år 2023.

Fenomenet är inte konstigt, utan en naturlig beståndsdel i att få investerare att förstå bolaget, dess strategier och målbilder. Men enligt Andreas Dalhäll finns det anledning att lyfta hur riskerna med bolag presenteras.

“Där tycker jag finns anledning att fundera faktiskt. Det finns regelverk som pekar på att man ska vara tydlig med risker och det har man varit. Men jag tror inte att det är självklart för investerare att vissa risker varit så påtagliga. Det är svårt att säga om felet ligger i regelverken eller om det varit fel i de som medverkar till de här noteringarna”, säger han och fortsätter:

“Oavsett skadar det förtroendet för vissa typer av bolag och det tror jag är en konsekvens av det som hände 2021 och därefter.”

Rådgivarnas facit

Men det är inte bara bolagen som underpresterat. En annan viktig part i noteringskarusellen är de finansiella rådgivare som handplockar börskandidater, utvärderar deras börsfähighet och bistår i att placera dem på börsen.

Där sticker vissa rådgivare ut åt både det positiva och negativa hållet.

G&W Fondkommission är den som presterat sämst och var rådgivare i fem noteringar under 2021 som tillsammans haft en genomsnittlig avkastning på -80%. Även Sedermera Corporate Finance sticker ut med 15 stycken IPO:er i ryggen det året, varav 14 haft en negativ kursutveckling. Den genomsnittliga avkastningen för Sedermeras noteringar det året ligger på -69%.

Men inte heller Carnegie, som hanterar klart större transaktioner, gjorde särskilt väl ifrån sig. Av 28 noteringar där Carnegie var huvudsaklig rådgivare har 21 stycken haft en negativ kursutveckling. Den genomsnittliga kursutvecklingen för samtliga noteringar av Carnegie under 2021 landar på -24%.

Samtliga rådgivare tjänade totalt närmare 7 miljarder kronor på noteringarna 2021, genom emissionskostnader.

SEB sticker ut

Bland de mest frekventa finansiella rådgivarna under 2021 är det egentligen bara två som har tagit in bolag på börsen som haft en en positiv genomsnittlig avkastning, nämligen SEB och Avanza.

Där sticker SEB ut som agerade huvudsaklig rådgivare åt 13 bolag som tillsammans haft +15% i genomsnittlig kursutveckling sedan noteringen. Banken var exempelvis rådgivare i noteringen av spacbolaget ACQ Bure (+125%) som sedermera förvärvade och förvandlades till Yubico, samt MilDef Group (+139%).

Carl Montalvo är Global Head of Corporate Finance på SEB och tror att en viktig faktor till deras noteringsfacit är att de ser långsiktigt på bolagen de arbetar med.

“De två faktorer som är viktigast är dels vilka kunder vi väljer att arbeta med, dels vår långsiktighet där vi vill skapa ‘win-win’ för säljare, bolag och de nya investerare som köper aktier i samband med börsnoteringen”, säger han och fortsätter:

“Jag ser att det är en kombination av att välja att arbeta med bolag som vi tror på samt vår långsiktiga syn på att göra transaktioner som alla inblandade parter är nöjda med.”