7:e AP-fonden: Förvaltare sökes

Peter Norman, som fått uppdraget att förvalta de så kallade icke-väljarnas premiepensioner, har varit blott nio dagar på sin post när Affärsvärlden träffar honom. Men nu gäller det att få alla bitar på plats, för om bara ett halvår börjar miljarderna rulla in till den nya myndigheten: 30-40 procent av det belopp som ska sättas av i höstens första val på 50 miljarder kronor väntas gå till 7:e AP-fonden.

Norman får ett utsatt jobb, med tanke på de stora beloppen och på att hans beslut får direkta konsekvenser för upp till två miljoner människor. Stordriftsfördelarna i kombination med rabattsystemet gör att icke-väljarnas förvaltningsavgift blir 0,2 procent, vilket är billigast på marknaden för blandfonder.

Räntegubbar

En nyckelfråga är vilka människor han lyckas knyta till organisationen. Hittills finns kompetensen huvudsakligen på räntesidan. Konkurrensen om duktiga kapitalförvaltare är hård. Robur och de övriga AP-fonderna söker personer med aktiekompetens. Lönerna blir givetvis avgörande och en debatt kan blossa upp om hur pensionspengarna ska användas. Peter Norman får i alla fall bra betalt, 166.000 kronor i månaden.

Peter Norman, vice VD Richard Gröttheim och chefsanalytikern Daniel Barr, som hittills anställts, har alla varit jobbarkompisar på riksbanken. Norman har därefter varit anställd på Alfred Berg, det senaste året som chef för kapitalförvaltningen. Daniel Barr arbetar på finansdepartementet.

Tre punkter skiljer

Konkurrensen på arbetsmarknaden är inte enda orsaken till att fonden kan få svårt att hitta folk. Rekryteringarna kan också försvåras på grund av att fonden på åtminstone tre punkter skiljer sig från andra fonder.

För det första är de framtida kunderna ointresserade av produkten. Merparten av pensionspengarna kommer med automatik från icke-väljare och hamnar i den så kallade premiesparfonden. En liten del av pengarna väntas hamna i en annan fond med ett nästan likalydande namn, premievalsfonden, som är till för dem som absolut vill välja ett statligt alternativ.

För det andra är 7:e AP-fondens uppdrag i princip att avveckla sig själv. Det gäller åtminstone premiesparfonden. Exempelvis får Norman inte göra reklam för fonden: “Vi får använda de kanaler som finns för att berätta hur fonden fungerar, men vi får inte uppmana folk att inte välja. Själva idén med premiepensionen är att man ska välja”, förklarar Peter Norman.

De privata fondbolagen kommer att jobba stenhårt för att locka över pensionssparare. På lång sikt är det sannolikt så att premiesparfonden får större utflöden än inflöden.

En tredje faktor är inriktningen på fonden, som fortfarande är ganska oklar. Till premiepensionsmyndigheten, PPM, har meddelats att aktiedelen i premiesparfonden ska uppgå till mellan 50 och 90 procent. För premievalsfonden är siffran 60-100 procent. Det låter som friare placeringsregler än vad blandfonder normalt brukar ha. Det är dock en felsyn. De båda fonderna ska inte bli några hedgefondliknande skapelser. Konstruktionen visar bara att ledningen inte vill låsa sig innan en ordentlig utredning har gjorts om kundernas önskemål.

Daniel Barr ska, när han börjar om någon månad, göra en första överblick över hur portföljen ska se ut och vilka index som är tänkbara som jämförelseindex. Finjustering kommer först efter valet, eller snarare icke-valet.

“För att göra det allra bästa för icke-väljarna måste vi göra en marknadsundersökning när valet är gjort så att vi ser hur populationen ser ut”, säger Peter Norman. Först därefter ska justeringar i portföljen göras, konstaterar han.

Initialt blir det därför en liten organisation på cirka 15 personer som sköter fördelningen av miljarderna. Stora delar av förvaltningen kan läggas ut på externa firmor. Bland dem blir det sannolikt en del indexuppdrag, vilket gör att det spelar mindre roll att kompetensen bland förvaltarna har slagsida mot ränteområdet.

Aktivt ägande

Fonden blir inte den gigant på svenska börsen som den ibland framställts som. Orsaken är att aktieandelen ska fördelas ungefär som ett globalindex och i dessa utgör Stockholmsbörsen bara mellan en och två procentenheter.

Frågan om fonden ska få rösta för sina aktier nådde ett antiklimax i höstas när ordföranden, förre börschefen Bengt Rydén, först sade sig vilja bli en aktiv ägare men sedan fick klart för sig att fondens speciella regler är utformade så att de hindrar fonden att rösta vid bolagsstämmorna.

I praktiken behöver rösträttsbegränsningen inte betyda så mycket. En särskild nödklausul gör att fonden har rätt att rösta i vissa fall. Och den som bestämmer när fonden ska rösta är just – fonden. Beslutet kan inte överklagas.