Fem kronor dyrare bensin med nya EU-krav

När EU:s nya utsläppsrättssystem införs kan bensinpriset skjuta iväg med hela 5 kronor per liter, enligt en rapport från analysfirman Veyt. Planen är att svenska jordbruks- och skogsbrukssektorn ska bli kompenserad, men än så länge finns ingen plan för det.
Fem kronor dyrare bensin med nya EU-krav - Germany Europe Electric Cars
Bilar parkerade. Foto:AP Photo/Martin Meissner

Afv har tidigare rapporterat om hur EU:s nya utsläppsrättssystem ETS2 beräknas höja bränslepriserna med 1,50 kr litern när systemet införs 2027. Enligt en färsk rapport kommer bränslepriserna sannolikt att öka med hela 5 kr litern 2031 som en följd av systemet. Rapporten kommer från analysfirman Veyt som är experter på just utsläppsmarknader.

Krav på utsläppsrätter inom ETS2 kommer att omfatta bränsle till vägfordon och byggnader. Det är återförsäljarna av bränsle som omfattas av kravet på utsläppsrätter.

Antalet utsläppsrätter som ges ut sjunker med 5% per år. Från och med 2044 ska utsläppen av de berörda sektorerna fasats ut helt.

Det är framförallt är vägfordon som kommer att stå för de stora utsläppsminskningarna inom ETS2. Enligt Veyt kommer utsläppsminskningarna från vägfordon främst drivas av övergång till elektrifierade fordon. En annan viktig faktor är övergång från gaspannor till värmepumpar.

JORDBRUKET INTE MED

Jordbruks- och skogsbruksmaskiners bränsle omfattas egentligen inte av ETS2. Sverige har dock på egen hand valt att inkludera branschernas bränsle i systemet. Den uttalade planen är att de berörda branscherna ska kompenseras på något sätt. För hur det ska gå till finns ännu ingen plan vilket väckt stark kritik från bland annat LRF.

Anders Nordeng är senior analytiker på Veyt. Foto: Pressbild

“EU-kommissionen ville nog gärna också ha med jordbruket i systemet. Men det blev för svårt politiskt och därmed utelämnades jordbruket från systemet”, uppger Anders Nordeng, en av rapportens författare, för Afv.

“Man fick nog lite panik efter bondeprotesterna i Bryssel i vintras och lade jordbruket därmed åt sidan. Men det kommer nog att komma upp igen. Det kommer att bli svårt att nå målen om klimatneutralitet 2050 utan att jordbrukets utsläpp kommer ned.”, uppger han vidare.

CCS AVGÖRANDE PÅ LÅNG SIKT

För att EU ska kunna nå sina mål om utsläppsminskningar bortom 2040 kommer koldioxidinfångning (CCS) att bli avgörande.

Idag finns det få koldioxinfångningsanläggningar i drift. En anläggning som är i startgroparna är Heidelberg Materials norska cementfabrik i Brevik. Där installeras för närvarande utrustning för koldioxidinfångning. Ambitionen är att koldioxiden från cementframställningen ska börja fångas in i år. Den infångade koldioxiden ska sen pumpas ned i tomma oljebrunnar i Nordsjön.

“Det som händer i Brevik beror nog mest på subventioner och andra stöd. Men med högre koldioxidpriser i framtiden kommer nog fler projekt att löna sig”, säger Anders Nordeng hos Veyt.

ÄVEN SJÖFARTEN OMFATTAS NU 

En annan förändring är att sjöfrakt ska inkluderas i EU:s andra utsläppsrättssystem ETS1. Spanska regeringen är oroliga att kravet på utsläppsrätter för fartyg som anländer i hamnar inom EU kommer att leda till att rederierna flyttar sin omlastning från hamnar inom unionen till hamnar utanför. Spanien vill att EU noggrant övervakar om godset verkar omdirigeras.

Enligt Anders Nordeng hos Veyt handlar det konkret om att omlastning skulle kunna flyttas från de stora hamnarna i Antwerpen och Rotterdam till Storbritannien. Samt även från södra Europa till Egypten och Marocko.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.