45 år som vandringspokalv
Vad sägs om en svensk bioteknikrörelse som i fjol omsatte 4 miljarder kronor och hade ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor? Den är okänd för de flesta, har nästan alltid fört en anonym tillvaro i olika koncerner och aldrig stått på egna ben.
Namnet på denna lönsamma verksamhet, som är Sveriges största bioteknikindustri, har ständigt ändrats, under senare år i allt raskare takt.
Ägarna har kommit och gått. Flera sorters storägare har varit representerade: två grundarfamiljer, Volvo, staten, ett brittiskt och nu ett amerikanskt bolag.
Efter senaste ägarskiftet ska verksamheten heta GE Healthcare. I tre år var namnet Amersham Biosciences. Mest känt är nog ändå Pharmacia Biotech, som rörelsen kallades mellan 1992 och 1997.
Anonymiteten hänger samman med produkterna, som består av redskap för att framställa biologiskt baserade läkemedel, både för forskningen och för produktionen. Det rör sig om instrument och separationsmedia för att analysera, karaktärisera och rena biologiskt aktiva substanser, främst proteiner.
Dessa specialistprodukter är svåra att beskriva för en större allmänhet. De har i alla fall varit världsledande och haft en central roll för framväxten av bioteknikbranschen.
Redskapstillverkarens otacksamma roll är att alltid stå i skuggan av de företag som gör de produkter läkarna och patienterna kommer i kontakt med. Det är som att tillverka spadar till guldgrävare.
Allting startade i Uppsala. Här fanns rötterna som gjort Sverige till en så framstående biotekniknation. Vi får gå tillbaka till början av 1900-talet och den store kemisten och Nobelpristagaren (1926) The Svedberg.
Med sin forskning om proteinerna lade han grunden till en ny vetenskap (molekylärbiologin) och hade dessutom ett uttalat intresse av att samarbeta med industrin.
Svedberg hade en begåvad elev, Arne Tiselius, som fortsatte proteinstudierna och liksom sin lärofader blev Nobelpristagare (1948). Svedberg och Tiselius gjorde uppfinningar, ultracentrifugen, respektive elektroforesen, som skulle få stor betydelse för proteinforskningen och industrin.
Tiselius hade också lärjungar. En av dem var Björn Ingelman. Under andra världskriget hjälpte hans dels det lilla läkemedelsföretaget Pharmacia i Stockholm med ett blodplasmaersättningsmedel (sockerarten dextran). Dels upptäckte han att geler av tvärbundet dextran kunde användas för att separera molekyler.
Separationstekniken utvecklades senare av Per Flodin och Jerker Porath. Pharmacia flyttade till forskarna i Uppsala 1950 och byggde upp en ny verksamhet kring separationsprodukten Sephadex, härlett från Separation Pharmacia Dextran.
Sephadex blev en stor framgång och gjorde Pharmacia till ett bioteknikföretag, långt innan ordet bioteknik var ett allmänt begrepp. Sephadex, och efterföljare, såldes till forskningslaboratorier och läkemedelsindustrier världen över.
Försäljningen tog ordentlig fart när Pharmacia kunde leverera system i form av medier och instrument i slutet på 1970-talet. År 1982 lanserades höghastighetssystemet FPLC, som blev en stor framgång och gjorde Pharmacia till Sveriges hetaste aktie. Inflytelserika börsanalytiker höjde Pharmacia till skyarna. Två aktieemissioner i USA 1981 och 1983 såldes in med begreppet “The Biotech Swede”.
Separationsdivisionen var aldrig en dominerande del av Pharmacia; som mest ungefär en fjärdedel av omsättningen. Men den betraktades som spjutspetsen och bidrog till att lyfta övriga affärsområden: ögon, läkemedel och diagnostika. Healon, som revolutionerande ögonkirurgin och blev koncernens viktigaste produkt, var möjlig att utveckla tack vare separationstekniken.
Under senare delen av 1980-talet fick separationsprodukterna problem med en hårdnande konkurrens och en mindre lyckad fusion med LKB, ett företag som vidareutvecklat instrumentidéer från The Svedberg och Arne Tiselius.
Vid denna tid började hela Pharmacia gå dåligt. En rad förvärv hade gjorts för att stävja en begynnande stagnation. Men det var svårt att integrera alla köp. En ny huvudägare hade inträtt. Familjerna Lundberg och Malmsten i Göteborg, som varit huvudägare sedan 1921, sålde sina aktier till Volvo 1985.
Fem år senare gjorde Volvo en spektakulär affär med statliga Procordia, som tack vare ett biosyntetiskt tillväxthormon hade ett läkemedelsbolag på frammarsch, Kabi Vitrum. Med Volvo och staten som huvudägare och ett nytt sammanslaget läkemedelsbolag, Kabi Pharmacia, ändrades fokus helt. Den gamla Kabi-ledningen tog kommandot.
Biotekniken, som gick med förlust vid denna tid, tonades ned. I stället skedde en storsatsning på traditionellt kemiskt baserade läkemedel.
Fusionerna med italienska Fice 1993 och amerikanska Upjohn 1995 gjorde att biotekniken blev alltmer perifer. Ledningen för bioteknikdivisionen började till slut att aktivt leta en ny hemvist. Den gamla ledningen var utbytt och ersatt av Arne Forsell, vd, och Per-Erik Sandlund, finanschef. Ingen av dem kom från branschen. Forsell hade en förflutet på Atlas Copco, Sandlund på NCC.
De lyckades till slut hitta en partner. År 1997 såldes Pharmacia Biotech till brittiska Amersham. Pharmacia & Upjohn låg visserligen kvar med 45 procent i ett gemensamägt bolag, Amersham Pharmacia Biotech, men det var uppenbart att engagemanget inte var långsiktigt. 2002 såldes resten till Amersham. Därmed fanns inget svenskt ägande kvar i biotekniken i Uppsala.
År 1997 gjorde Amersham en annan fusion, med norska Nycomed, en ledande tillverkare av kontrastmedel som används vid olika typer av bilddiagnostik (röntgen, datortomografi, magnetkamera, ultraljud).
Amersham var från början ett statligt bolag som bland annat sysslade med radioaktivt material för medicinska ändamål, ungefär som vårt Studsvik. Det blev det första bolag som premiärminister Margaret Thatcher privatiserade i Storbritannien, 1982. Under 13 år som chef har Bill Castell, 57 år, helt förändrat bolaget genom en rad förvärv och de två fusionerna.
Aktieägarna har fått en bra värdetillväxt. I oktober i fjol kom beskedet att General Electric, världens största konglomerat, ville köpa Amersham för 9,5 miljarder dollar, 45 procent över gällande börskurs. Myndigheterna i USA sade ja till affären i december. EU-kommission kom med sitt godkännande i slutet av januari. Aktieägarna i Amersham sade ja i mitten av mars.
Biotekniken i Uppsala har alltså blivit helamerikansk. Och ännu ett namnbyte, till GE Healthcare, kan läggas till de sju som funnits på verksamheten sedan The Sephadex Group bildades 1959. Den svenska delen av GE Healthcare blir mycket liten, ungefär 3 procent av de anställda och 5 procent av omsättningen. GE Healthcare utgör i sin tur bara 10 procent av GE-koncernen.
I Uppsala finns huvuddelen av de 1 500 anställda, ca 1 100 personer. Resterande 400 sysslar med instrumenttillverkning i Umeå. Vid den svenska verksamheten bedrivs en omfattande forskning. Drygt 13 procent av omsättningen på 4 miljarder kronor gick i fjol till FoU, en andel som i Sverige bara överträffas av Ericsson, Saab och Astra Zeneca bland de större företagen, enligt en sammanställning av tidningen Ny Teknik.
I Uppsala är en tredjedel av de anställda forskare.
Den svenska verksamheten utgörs främst av Amershams affärsområde Protein Separations (proteinrening), som i fjol var den lönsammaste delen av koncernen med en rörelsemarginal på 35 procent, jämfört med 23 procent för kontrastmedlen, som är det största affärsområdet. Det var ingen tillfällighet. Proteinrening har legat på 35-38 procent de senaste åren.
Det tredje stora affärsområdet, Discovery Systems, gör produkter för att spåra och analysera gener och proteiner. En mindre del av detta finns i Sverige, omkring 200 anställda i Uppsala, det mesta ligger i USA och Storbritannien. Området har haft lönsamhetsproblem på grund av lägre forskningsaktivitet för projekt i tidig fas hos läkemedels- och bioteknikindustrin.
Den svenska delen har mått bra av att tillhöra Amersham. Antalet anställda i Sverige har ökat 30 procent eller med 400 personer sedan sammanslagningen 1997, hälften av dem är forskare. Försäljningen har trefaldigats under perioden.
Bakom uppgången ligger främst en kraftig efterfrågeökning på biotekniska läkemedel som insulin. Ledande tillverkare som danska Novo Nordisk och amerikanska Eli Lilly behöver mycket utrustning från Amersham för att kunna tillverka insulin.
På proteinrening är Amersham etta i världen med 60
procent av marknaden. I den industriella delen används så kallade kromatografiska kolonner från Amersham i 90 procent av alla tillverkningsprocesser för biotekniska läkemedel.
För rening i laboratorier är Amershams produkt “Äkta” det ledande varumärket. Det finns installerat på 20 000 platser runt om i världen.
Med köpet av Amersham ville GE främst komma åt kontrastmedlen för sina bilddiagnostikinstrument. GE har dock deklarerat att resten av Amersham, alltså Protein Separations och Discovery Systems, blir en “spännande ny plattform” för att utveckla framtida tillväxtprodukter.
____________________
KÄRT BARN…
Gamla Pharmacias bioteknikrörelse och dess namnbyten under åren.
1959 The Sephadex Group
1967 Pharmacia Fine Chemicals
1982 Separation Products Division
1986 Pharmacia LKB Biotechnology
1992 Pharmacia Biotech
1997 Amersham Pharmacia Biotech
2001 Amersham Biosciences
2004 GE Healthcare
_____________________
FRÅN PHARMACIA TILL GE
1959 Pharmacias första biotekniska produkt, separationsmetoden Sephadex,
presenteras.
1966 Instrumentfabrik byggs i Umeå.
1967 Den andra produkten, Sepharose, introduceras.
1979 Första hela systemet för proteinseparation kan erbjudas.
1982 Lansering av höghastighetssystemet FPLC, som blir en storsäljare.
1985 Volvo ny storägare i Pharmacia.
1986 Förvärv av LKB.
1990 Pharmacia går ihop med Procordia. Staten ny storägare.
1993 Pharmacia köper italienska Fice.
1994 Staten säljer merparten av sina aktier.
1995 Sören Gyll och Jack J Jackson tillkännager vid en presskonferens fusionen mellan Pharmacia och Upjohn.
1996 Volvo säljer merparten av sina aktier. Pharmacia “ägarlöst”.
1997 Pharmacia Biotech fusioneras med Amersham. Pharmacia får 45 procent i det nya bolaget.
2002 Pharmacia säljer sina 45 procent.
2003 Superkonglomeratet General Electric köper Amersham och bildar GE Healthcare. Amershams tidigare vd Bill Castell blir ny vd i april 2004.
______________________
DETTA ÄR GE
General Electric (GE) är världens högst värderade företag, med ett börsvärde på drygt 300 miljarder dollar, mer än både Microsoft och Pfizer. Omsättningen i fjol var 134 miljarder dollar och antalet anställda
315 000. GE finns i en rad branscher: flygmotorer, kraftgenerering, plaster, tv, finansiella tjänster och medicinska system. Värdet på medicindelen (GE Healthcare) har uppskattats till närmare 50 miljarder dollar, något mer än Stockholmsbörsens värdefullaste bolag, Ericsson.
___________________
DETTA ÄR AMERSHAM
Genom två fusioner sommaren 1997, med svensk-amerikanska Pharmacia
Biotech och norska Nycomed, blev brittiska Amersham en ledande tillverkare av kontrastmedel och system för att rena proteiner. När Hugoprojektet kartlade arvsanlagen häromåret var Amersham en huvudleverantör av instrument. Totalt omsatte Amersham i fjol motsvarande 22 miljarder kronor, gjorde en vinst på 4 miljarder kronor och hade 10 000 anställda, varav 1 500 i Sverige. I Uppsala är Amersham kommunens största privata arbetsgivare, i Umeå näst största.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.