2001: Det tionde sämsta börsåret

Inför 2001 hade placerarna både hoppats och räknat med comeback för Stockholmsbörsen. Med det skrala 2000 i färskt minne, då aktiekurserna efter en makalös inledning hackade sig ned med 12 procent, var det en rimlig utgångspunkt.

Inte sedan oljekrisen 1973 och 1974 hade ju Stockholmsbörsen backat två år i rad. Ett år senare är det också uppgången efter septemberattackerna mot USA som ligger först i minnesbanken.

Men huvuddelen av 2001 var en kamp för att undvika att förlora pengar. Under tre fjärdedelar av året gjorde de flesta precis det. Det gällde i synnerhet de som satsat på aktier inom telekom och IT. Så när hela året räknas samman har Stockholmsbörsen förlorat 18 procent av sitt värde, enligt Affärsvärldens generalindex.

Det som skulle bli comeback blev istället det elfte sämsta börsåret sedan 1900. Om slutresultat var trist så var själva färden desto mer händelserik med snabba kurskast. Så här gick tongångarna fas för fas.

Vinstvarningarna – 1 januari till 3 april Studier visar att säsongsvariationerna på börsen blivit starkare. Traditionsenlig januarioptimism inledde därmed året. Snart grusades den av försämrade konjunkturutsikter och vinstvarningar från Ericsson, Nokia och andra telekombolag. Börsfallet plågade placerarna fram till början av april.

Den första nedgångsfasen skulle också visa sig bli den enda under vilken de stora branscherna gick åt olika håll. Här utkristalliserades årets vinnarbranscher. Steg gjorde bolag inom de konjunkturokänsliga branscherna hälsovård, konsumentvaror, tjänster men också råvaror. Magplask blev det för de cykliska bolagen inom industri, finans, telekommunikation och IT.

Uppgångsförsök – 3 april till 22 maj Första kvartalets rapportflod överraskade med inte fullt så dåliga resultat som analytikerna befarat. Fler bolag levde upp till förväntningarna än de som svek dem.

Tron på att Alan Greenspans räntesänkningar skulle börja bita och värlskonjunkturen vända upp redan under hösten spred sig och bakades in i aktiekurserna. Under april och i början av maj steg Nokia med över 50 procent och Ericsson med 40 procent. Osäkerheten var dock fortsatt stor.

Visibilitet var inneordet och det placerarna ville ha men som ledningarna inte kunde ge. Det skulle visa sig att placerarna ropat hej för tidigt. Ty, efter en månad var baissestämningen tillbaka.

Konjunkturoron tilltar – 22 maj till 21 september Världsekonomin hade nu under drygt ett halvår visat tecken på ett allt svagare hälsotillstånd. Företagens finansiella situation oroade fler och fler, riskpremierna och därmed också räntorna på högriskobligationer exploderade.

Under sensommaren tilltog lutningen på utförsbacken och just i det ögonblicket satte terrorattacken mot USA, tisdagen 11 september, en pil i ryggen på både konjunkturen och aktiekurserna. New York-börsen höll stängt veckan ut. När den väl öppnade igen paniksåldes aktier och New York-börsen noterade fem av sina tio tyngsta handelsdagarna någonsin.

Återhämtningen – 21 september till 31 december Med inga ytterligare attacker, kraftiga penning- och finanspolitiska stimulanser i syfte att kickstarta ekonomin och föreställningen ”att så fort det blir klart att USA kommer att segra i Afghanistan så kommer kurserna tillbaka till nivåerna som gällde innan” handlade placerarna upp börserna på bred front.

Sett i backspegeln var 21 september tidpunkten då defensiva aktier skulle ha byts mot offensiva. Hetast av de hetaste var telekom och IT, branscherna som tidigare fallit mest. Sedan botten steg Stockholmsbörsen med 33 procent.

Och där står Stockholmsbörsen idag. Läget liknar det inför förra året. Förhoppningarna om en vändning av konjunkturen till hösten finns där. Höga värderingar av bolagen bygger på att det ska ske. För inte kommer väl Stockholmsbörsen att falla för tredje året i rad. Det skulle då vara första gången sedan 1930-1932. Tyvärr så har de senaste årens börsutveckling visat att börsen inte ger mycket för historien. Frågan är om den kommer till sans 2002.