2,8 miljarder frågetecken

Morgonen den 8 november 2011. Utanför SKF:s huvudkontor i Gamlestaden är det typiskt Göteborgsväder för den här tiden på året, ett par grader över noll som i den fuktiga Kattegattsdränkta brisen känns ungefär lika behagligt som att trilla i en isvak. För ledningen och de anställda som anlände till den traditionstyngda och ofta beundrade svenska verkstadskoncernen denna råmulna morgon skulle dagen snart kännas ännu kyligare.

Ordet gryningsräd för tankarna till specialstyrkor som lurar i buskarna när den första sömndruckne vaktmästaren okristligt tidigt låser upp en bakdörr. I verkligheten går det betydligt mer lugnt till: konkurrensmyndigheterna brukar vänta tills receptionen har öppnat, kliver in genom huvudentrén och presenterar sig helt sonika. Som nu.

Receptionen längst ned i den miljonprogramsliknande byggnaden hade precis öppnat när en grupp tjänstemän klev in och artigt bad att få tala med vd eller dennes företrädare.

De objudna gästerna bestod av representanter från Kronofogdemyndigheten, svenska Konkurrensverket och EU-kommissionen. De sistnämnda visade upp sina id-kort från kommissionen, tillsammans med en ”Authorisation to conduct an inspection”, ett beslut som gav inspektörerna rätt att gå igenom datorer och dokument samt förhöra medarbetare, utan att ens behöva förklara vad saken gällde. Det var helt och hållet kommissionen som stod bakom operationen, de svenska myndigheterna hade bara fått minimalt med information. Ungefär samtidigt identifierade sig en annan grupp EU-inspektörer vid SKF:s tyska huvudkontor i Schweinfurt, som är landets centrum för kullagertillverkning. Under de närmaste dagarna får ytterligare en rad stora kullagertillverkare besök av kommissionens utsända.

”Gryningsräden” läcker ut, men blir inte en stor nyhet. Bryssel ligger långt bort, och de enda detaljer som läcker ut är att det handlar om prissamarbete kring rullager med fordonstillverkare som slutkund.

Två år senare, fyra dagar före julafton 2013, när affären i stort sett fallit i glömska, gav SKF:s vd Tom Johnstone aktieägarna en riktig smällkaramell. Bolaget reserverade 3 miljarder kronor för förväntade kartellböter från EU.

– Jag beklagar djupt att detta har hänt. Även om vi inte tror att det har vållat våra affärspartner någon skada, så skulle detta inte ha fått ske och stämmer inte alls med de värderingar vi har inom SKF, sa vd Tom Johnstone i en kommentar.

SKF:s börskurs sjönk 6 procent den dagen. Den reserverade summan skulle senare visa sig närmast perfekt avvägd: den slutgiltiga summan blev 315,1 miljoner euro, motsvarande 2,8 miljarder kronor, meddelade kommissionen den 19 mars i år.

I svensk press har historien beskrivits som en olycklig engångskostnad, sådana som då och då uppstår i ett stort börsföretag. Reservationen och senare boten hanteras av finansmarknaden som en vinstvarning. Själva kärnan – att SKF uppenbarligen varit delaktig i en europeisk priskartell, där åtminstone avsikten har varit att genom uppgörelser i stängda rum tvinga kunder att betala mer än vad en fri marknad i dagsljus tillåter – talas det inte om alls.

Uppgörelsen, som den tekniska termen lyder, kostade bolaget tre fjärdedelar av årsvinsten efter skatt (EU-böter är inte ­avdragsgilla). Vad den uppdagade kartellen kostar i försämrade kundrelationer lär vi aldrig få veta. Under det senaste decenniet har svenska verkstadsbolag generellt lyft sin lönsamhet. SKF är inget undantag. Under kartellperioden, 2004–2011, gick SKF:s rörelse­marginal från 10,0 till 14,5 procent. Hur mycket av den förbättringen som eventuellt beror på kartellen lär vi heller aldrig få veta.

Jämförelsevis är den högsta kartellböter som dömts ut av svenska Konkurrensverket de 170 miljoner kronor som Skanska tvingades betala för den så kallade asfaltkartellen, en summa som slogs fast av Stockholms tingsrätt 10 juli 2007.

Så vitt Affärsvärlden känner till finns det inget exempel på något svenskt bolag som fått högre böter för en kartell eller liknande konkurrensbrott än SKF, definitivt inte i Europa (se tabell), sannolikt inte i hela världen.

– När EU-kommissionen bötfäller svenska företag kan det handla om mångmiljonbelopp, eller till och med miljarder. Ändå blir det bara notiser i svenska medier. Det förvånar mig mycket, säger Jimmy Dominius, pressekreterare på svenska Konkurrensverket.

***

På SKF vill man helst glömma kullagerkartellen. Kommunikationsdirektören Ingalill Östman konstaterar att det är ”många juridiska abrovinklar” och meddelar att bolaget inte har något intresse av att tala om saken.

– Det är som det är, och har drabbat många. Det här är ju inte bara vi, utan en utredning som gäller hela underleverantörsbranschen, säger Ingalill Östman.

SKF har tidigare meddelat att bolaget samarbetat fullt ut med kommissionen samt genomfört en egen internutredning. Huruvida utredningen kommit fram till något är inte känt och inget kullagertillverkaren vill tala om.

Ingen ledande person har tvingats lämnat bolaget som en konsekvens av kartellen, i alla fall har det inte kommunicerats. Ledningsgruppen är i stort sett intakt sedan hösten 2011. Tysklandschefen Manfred Neubert, fordonskomponentchefen Tryggve Sthen, chefsjuristen Carina Bergfelt och koncernchefen Tom Johnstone sitter alla kvar på samma poster. Så om någon ställts till ansvar för det som inträffat, är det noga dolt.

Att SKF faktiskt har samarbetat med kommissionen bekräftas av hur bötesbeloppet räknats fram. EU:s konkurrenskommissionär, spanjoren Joaquín Almunia, har nämligen inte bara piskor att tillgå utan även morötter.

Beloppen bygger på omsättning. Av de sex bolag som omfattas av kartellen har fem utdömts böter. Fyra av bolagen har i varierande grad fått rabatt utifrån tidpunkten då man valde att samarbeta med utredningen samt i vilken utsträckning man lämnat över bevis som hjälpt kommissionen i dess arbete.

SKF och den tyska konkurrenten Schaeffler har fått 20 procents rabatt, en mindre strafflindring än de två japanska bolagen NSK och NFC (se tabell). Ett tredje japanskt bolag, NTN, har inte fått någon strafflindring alls.

SKF och Schaeffler har dessutom fått i ­särklass högst böter, 315 miljoner euro ­respektive 370 miljoner euro. Japanska JTEKT har fått full immunitet och 100 procent rabatt, då bolaget avslöjade kartellen. Annars hade JTEKT drabbats av en bot på 86 miljoner euro, motsvarande cirka 775 miljoner kronor. Totalt delades böter ut för 953 miljoner euro, motsvarande 8,6 miljarder kronor.

Vad vi vet är att de sex bolagen har fällts för att under sju år – från april 2004 till juli 2011 – koordinerat priser bakom ryggen på kunderna, europeiska fordonstillverkare. Utredningen är en del av en betydligt bredare utredning av underleverantörer till fordonsbranschen, som dessutom inte bara pågår i EU, utan i hela världen.

– Vi kommer inte att stanna här, vi undersöker fortfarande den misstänkta kartellen inom krockkuddar liksom strålkastarsystem, för att nämna några, sa Joaquín Almunia vid en presskonferens i samband med att bötessummorna avslöjades, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

I övrigt är EU-kommissionen näst intill lika hemlighetsfulla som SKF i att berätta om vad som egentligen hänt och detaljerna kring kartellen. När bötesbeloppen blev offentliga den 19 mars i år utlovade kommissionen att mer information skulle publiceras så snart ”sekretessfrågor har hanterats”, vilket ännu inte skett.

– Kommissionens kartellbeslut innehåller normalt affärshemligheter, personuppgifter eller annan konfidentiell information. Om de publiceras kan informationen orsaka betydande skada för de berörda parterna. De har därför rätt till skydd av sådan information enligt EU-lagstiftningen, skriver Yizhou Ren, presstalesperson för Joaquín Almunia, i ett mejl till Affärsvärlden.

Det finns ingen fastställd tidsplan för när ytterligare information ska offentliggöras. För att åstadkomma en icke-konfidentiell version, måste i princip alla inblandade parter ge sitt godkännande.

***

I SKF:s årsredovisning listas EU-kommissionens utredning som en riskfaktor. Men det finns mer.

”SKF och andra företag inom lagerbranschen är föremål för utredning av EU-kommissionen, U.S. Department of Justice och Korea Fair Trade Commission om eventuellt konkurrensbegränsande samarbete. Vidare är SKF föremål för relaterade civilrättsliga stämningar (s.k. class actions) från direkta och indirekta köpare av lager i USA samt kan komma att bli föremål för ytterligare civilrättsliga anspråk från såväl direkta som indirekta köpare”, går det att läsa i årsredovisningen.

SKF bekräftar att det amerikanska justitiedepartementet fortsätter sin utredning mot bolaget. Exakt vad det kan innebära är oklart, men historiskt har de amerikanska myndigheterna inte tvekat att döma ut höga böter. Vad gäller de civilmålen består de av bolag i USA som uppfattar det som att de betalat ett för högt pris och därmed dragit skada. Även i Kanada pågår liknande processer.

Hittills i USA har underleverantörer till fordonsindustrin bötfällts på sammanlagt 2 miljarder dollar, motsvarande 13 miljarder kronor. Något som inte bådar gott för SKF och bolagets aktieägare.

Näst högst böter

Bötesbelopp Bolag Rabatt (miljoner euro)

JTEKT (Japan) 100% 0

NSK (Japan) 40% 62

NFC (Japan) 30% 4

SKF (Sverige) 20% 315

Schaeffler (Tyskland) 20% 370

NTN (Japan) 0% 201

Total 953

Källa: EU-kommissionen. I det slutgiltiga bötesbeloppet ingår dessutom ytterligare 10 procents rabatt, då alla sex bolagen medgivit att de deltagit i kartellen.

Ett snäpp under topplistan

EU:s högsta kartellböter

Böter Bolag Sektor År (miljoner euro)

1 Saint Gobain Bilrutor 2008 715

2 Philips Tv-rör 2012 705 (varav gemensamt med 392 miljoner med LG Electronics)

3 LG Electronics Tv-rör 2012 688 (varav gemensamt med 392 miljoner med Philips)

4 Deutsche Bank AG Euroderivat (EIRD) 2013 466

5 F. Hoffmann-La Roche Vitaminer 2001 462

6 Société Générale Euroderivat (EIRD) 2013 446

7 Siemens Ställverk 2007 397

8 Schaeffler Rullager 2014 370

9 Pilkington Bilrutor 2008 357

10 Eon Gas 2009 320

10 GDF Suez Gas 2009 320

SKF Rullager 2014 315

Källa: EU-kommissionen / Affärsvärlden

Näst högst böter

Bötesbelopp Bolag Rabatt (miljoner euro)

JTEKT (Japan) 100% 0

NSK (Japan) 40% 62

NFC (Japan) 30% 4

SKF (Sverige) 20% 315

Schaeffler (Tyskland) 20% 370

NTN (Japan) 0% 201

Total 953

Källa: EU-kommissionen. I det slutgiltiga bötesbeloppet ingår dessutom ytterligare 10 procents rabatt, då alla sex bolagen medgivit att de deltagit i kartellen.