1998 års viktigaste beslut

Börsras och Rysslandsfonder i all ära, men den viktigaste privatekonomiska händelsen 1998 var riksdagens beslut den 8 juni att införa ett nytt pensionssystem.

Redan när det är en månad kvar av 1998 kan man konstatera att det har varit ett händelserikt år för svenska folkets plånböcker.

Det som skapade mest rubriker var raset på världens börser under tredje kvartalet. Affärsvärldens generalindex föll från 3956 i mitten på juli till 2412 i början av oktober, en nedgång med 39 procent.

Men betydligt viktigare på sikt var vårens beslut i riksdagen att införa ett nytt pensionssystem. ATP ersätts av ett helt nytt pensionssystem, som bland annat innebär att 2,5 procent av lönen avsätts till ett tvångssparande i fonder. Nästa höst får vi alla välja fonder för våra premiepensioner, om den nya myndigheten PPM hinner få datorsystemen klara i tid.

Det nya obligatoriska pensionssystem som skall ersätta folkpension och ATP berör alla svenskar som är födda 1938 och senare. För dem som är födda 1954 och senare gäller det fullt ut.

Fixerat sparande

Den viktigaste förändringen är att kostnaden är fast fixerad. Den är 18,5 procent av lönen upp till ett tak på 7,5 basbelopp per år (vilket under 1998 motsvarar 23.187 kronor per månad). Över detta tak betalar löntagarna ingen pensionsavgift, men arbetsgivarna betalar samma arbetsgivaravgift oavsett lönens storlek.

Storleken på de nya pensionerna bestäms av tre faktorer: summan avgifter som individen och arbetsgivaren har betalat in, medellivslängden och Sveriges BNP-utveckling. Det nya pensionssystemet är därför stabilt, medan ATP skulle ha blivit kraftigt underfinansierat om BNP-utvecklingen blivit fortsatt svag och medellivslängden ökat.

Av avgifterna på 18,5 procent kommer 16 procent att gå till utbetalningen av årets pensioner, medan 2,5 procent avsätts till premiepensionerna, ett individuellt tvångssparande i fonder.

En ny myndighet, Premiepensionsmyndigheten (PPM), har skapats för att administrera det individuella fondsparandet.

Sparandet kommer att ske i samma aktiefonder, räntefonder och blandfonder som svenska folket redan idag sparar i frivilligt, eller i nystartade fonder. Under 1999 kommer alla svenska löntagare att få en blankett där de skall välja fonder. Den som är född efter 1953 och tjänar 20.000 kronor per månad kommer att fondspara 6.000 kronor per år.

PPM presenterade förra veckan sin krav på vilka rabatter på förvaltningsavgifterna som alla fondbolag som är intresserade av att förvalta premiepensionerna måste lämna (se “Fondsparande med 90 procent rabatt”. Rabatterna kommer att betalas av fondbolagen (som tar förvaltningsavgifter från fonderna), så övriga andelsägare som sparar privat i fonderna påverkas inte (se “Utnyttja systemet”).

För alla som är födda 1954 eller senare kommer de gamla ATP-poängen att omvandlas till pensionsrätter i det nya systemet under 1999. Inkomsten under samtliga år (upp till 7,5 basbelopp) kommer i framtiden att ge pensionsrätt.

Den individuella behållningen räknas varje år upp med den allmänna inkomstutvecklingen och vid pensioneringen delas summan med ett tal som beror på en prognos för årskullens medellivslängd. Pensionerna kan tas ut tidigast från 61 års ålder, men utan övre åldersgräns.

Mer information om det nya pensionssystemet finns på www.premiepensionsmyndigheten.se på internet.

Övriga artiklar i Affärsvärlden om det nya pensionssystemet

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Spotlight Group
Annons från SciBase