100 000 fel i färska årsredovisningar: ”Bolagsverket tar emot vilket skräp som helst”

Många lutar sina bedömningar och beslut på de digitala årsredovisningar som registreras hos Bolagsverket. Bland dem banker, kreditupplysningsföretag, investerare, leverantörer och media.

Nu visar en genomgång med hjälp av AI att en stor andel av underlagen hos Bolagsverket är felaktiga. I många fall helt uppåt väggarna. Förstasidor med ett annat bolags siffror på åtföljande sidor, organisationsnummer som fattas, hela sektioner som utelämnats, miljoner blir miljarder, och olika omsättningssiffror i samma årsredovisning, är bara några exempel.

“Bolagsverkets system tar emot vilket skräp som helst”, säger IT-experten och entreprenören Jens Nylander. 

Med hjälp av sin AI-databas Oremo har han hittills gått igenom 300 000 årsredovisningar som lämnats in under 2024.

“Det finns mängder med nollade, förfalskade och kopierade årsredovisningar. I större bolag med revisor så handlar felen ofta om att man skrivit olika siffror på olika ställen i årsredovisningen. I mindre bolag kan det vara allt ifrån att organisationsnummer saknas till att ingen resultaträkning finns med”, säger Nylander.

Som exempel räknar han upp ett antal företag där balansomslutningen i flerårsöversikten inte stämmer överens med den som uppges i balansräkningen. Bland dem finns alltifrån kommunala bolag till spa-hotell i Stockholm.   

“Halva balansräkningen saknas”

Digitala årsredovisningar har varit möjliga att registrera sedan 2018. Fem år senare uppvisar de elektroniskt inlämnade fortfarande dubbelt så många fel som de som lämnas in på papper.

Ett fåtal stora mjukvaruleverantörers program används av de flesta företag för sin bokföring och för inskickningen. Men om något går snett får varken användaren eller mjukvaruföretaget reda på det. I motsats till bland andra Skatteverket, där IT-systemet vägrar att godta en inkomstdeklaration som inte innehåller person- eller organisationsnummer, tuggar Bolagsverkets digitala arkiv i sig det mesta utan att protestera, enligt Nylander.

Han säger sig vara “närmast chockad” över situationen och kritisk till det bristande intresse han tycker att myndigheten visar för att få rätsida på den information som vidareanvänds av så många aktörer.

“De har struntat i att avvisa och varna för digitala årsredovisningar där det finns dubbletter med motstridiga uppgifter och uppenbara felaktigheter, som till exempel att halva balansräkningen saknas”, säger han.

Det ställer till problem för enskilda personer och firmor som lutar sig mot siffrorna, men även för affärsdataföretag som vill analysera aggregerad data för vidareanvändning.

“Dun & Bradstreet omvandlar först materialet till pappersversioner nu, det är helt galet”, säger Nylander.

Bolagsverket “ser också brister”

Bolagsverket håller med om att det finns potential för förbättringar:

“Vi ser också brister och vi fokuserar på kvalitetshöjande åtgärder. I enlighet med vårt uppdrag gör vi idag en granskning av formell karaktär”, skriver Therese Frennberg, avdelningschef på Bolagsverkets Företagsavdelning, i ett svar på Afv:s frågor.

En formell granskning innebär att myndigheten kontrollerar att årsredovisningen innehåller de delar som ska finnas, att behöriga företrädare för företaget har skrivit under, och att det finns ett fastställelseintyg, som måste vara i original, på papper eller med e-legitimation. Men att man inte kontrollerar om själva siffrorna som skickas in är korrekta.

“Fastställelseintyget är en bekräftelse på att de ingivna balans- och resultaträkningarna överensstämmer med de underlag som årsstämman har tagit ställning till. På så sätt intygar de för omvärlden att de handlingar som offentliggörs hos Bolagsverket faktiskt överensstämmer med det som stämman har fastställt”, skriver hon.

Den formella granskningen är dock den del Jens Nylander visat i stora stycken inte fungerar. Bland annat därför att användarna blir varnade när de matar in en felaktig uppgift och mjukvaruleverantörer inte heller får någon feedback från Bolagsverkets system när deras format inte fungerar.

Therese Frennberg säger att systemet kring finansiell information och rapportering stöds av flera aktörer, där Bolagsverket har en viktig roll. En dialog om bristerna pågår med programvaruleverantörerna för att höja kvaliteten i handlingarna, både redovisningsmässigt och tekniskt.

“Bolagsverket kommer att göra vad vi kan för att förbättra kvalitén i inlämning av årsredovisningar och detta är en prioriterad fråga på myndigheten”, enligt Frennberg.

“Kriminella kan skicka in vad som helst”

De felaktigheter som Nylander hittat tycker han ser ut att vara en blandning av misstag och medveten manipulation.

I ett exempel han undersöker vidare, skuttade ett IT-konsultbolag från en omsättning på drygt 30 000 kronor till 132 miljoner mellan 2022 och 2023. Ingen hemsida eller kontaktuppgifter ger ledtrådar till hur inkomsterna genererats. Det enda Nylander fått fram hittills är att intäkterna kommer från utlandet och att en vinstskatt på 20 miljoner kronor betalats till Skatteverket.

“Det kan vara så att allt står rätt till och då borde ägaren utnämnas till årets entreprenör. Men det kan också vara ett exempel på en bulvansituation, där pengar från utlandet tvättas i Sverige till priset av litet skatt. Sverige är känt i Europa för att det är lätt att göra sånt här”, säger Nylander och tillägger:

“Kriminella kan skicka in vad som helst.”

Ingen samkörning sker heller med Skatteverket, som alltså inte ser om uppgifterna i en deklaration stämmer överens med den årsredovisning bolaget lämnat in.

På frågan om vilka risker myndigheten ser för penningtvätt svarar Therese Frennberg:

“Att motverka ekonomisk brottslighet är en viktig del i Bolagsverkets uppdrag. Ett viktigt led i det brottsförebyggande arbetet är att säkerställa att vi har bra kvalitet på den företagsinformation som används i samhället.”

Systemet kring finansiell information och rapportering består av flera aktörer, där Bolagsverket har en viktig roll. Den 1 april i år fick myndigheten ett utvidgat uppdrag som ger möjlighet att utöka kontrollerna, något Frennberg säger sig välkomna. I samband med ändringen började man arbeta för att stärka kontrollsystemen, ett “arbete som pågår.”

Skatteverkets system skulle inte godkänna en deklaration utan person- eller bolagsnummer. Hur kan era underlag sakna den typen av uppgifter?

“Bolagsverket kommer att göra vad vi kan för att förbättra kvalitén i inlämning av årsredovisningar och detta är en prioriterad fråga. Många aktörer kan bidra till bättre kvalitet och vi kommer att göra vad vi kan inom ramen för vårt utökade uppdrag. Bolagsverket stämmer av att organisationsnummer och företagsnamn stämmer överens men kan inte utesluta om det i vissa fall kan ha blivit fel”, säger hon.

Det är en generös tolkning av “vissa fall”. I de 300 000 årsredovisningar från 2024 som Nylander granskat har hans system hittat över 100 000 fel i 60 000 av dem. Därmed har fel hittats i 20% av de som lämnats in under den period AI-systemet analyserat.