Wästbygg: Ett svårbedömt turnaround-bygge

Wästbygg (9,64 kr) är ett bygg- och projektutvecklingsföretag med huvudkontor i Göteborg, runt 500 anställda och omsättning som under 2024 landade på 4,3 miljarder kronor.

Bolaget har haft det mycket tufft efter att räntorna började stiga 2022. Byggandet av nya bostäder har tvärnitat och efterfrågan nya logistik- och industrilokaler torkat upp. Samtidigt har byggsektorn drabbats hårt av kostnadsinflation som gjort många befintliga projekt olönsamma.

I fjärde kvartalet kollapsade orderingången, VD Jonas Jönehall fick gå på dagen och bolaget meddelade att man gör en företrädesemission på 150 Mkr. Tillförordnad VD är nu Patrik Mellgren som dessförinnan drev egen verksamhet men beskrivs ha lång erfarenhet av bygg och projektutveckling. Huvudägare, som tecknar sin andel i den pågående emissionen, är fastighetsprofilen Rutger Arnhult med 52,5% av aktierna. Totalt har aktien tappat 90% av värdet sedan noteringen 2020.

Byggbolag eller projektutvecklare?

Det finns inslag av bägge modeller i Wästbygg. Av 2024 års omsättning på 4,3 miljarder kronor utgjordes närmare 80% av entreprenaduppdrag som utförts åt externa beställare. Egenutvecklade projekt stod alltså bara för drygt 20% och är en förhållandevis liten del av bolaget.

Av Wästbyggs 500 anställda är merparten dock tjänstemän så något traditionellt byggföretag med tusentals arbetare och hantverkare är Wästbygg inte heller. I stället använder sig bolaget i större utsträckning av underentreprenörer i projekten.

Verksamheten drivs genom tre dotterbolag, se faktarutan bredvid. Logistic Contractor är en utvecklare av logistik- och industriprojekt som Wästbygg startade 2004 och bland annat utmärkt sig för sina stora projekt med Northvolt och Stegra. Dotterbolaget Rekab är ett byggföretag verksamt längs Norrlandskusten som Wästbygg förvärvade 2021.

Koncernens externa rapportering utgår dock från affärsområdena Bostad, Kommersiellt samt Logistik & industri.

Räntesmocka gav bostadssvacka

Marknaden har varit minst sagt utmanande under 2023 och 2024. Som grafiken ovan visar är det framför allt på bostadssidan som intäkterna rasat. Detta som följd av att tidigare påbörjade projekt successivt avslutats, samtidigt som orderingången på nya lyst med sin frånvaro.

På bostadsuppdrag åt externa beställare har en fjärdedel av omsättningen försvunnit. För egenutvecklade bostadsprojekt har bolaget tappat hela tre fjärdedelar, eftersom inga egna projekt startats sedan mitten av 2022.

Det finns skäl att tro att omsättningen kommer falla ytterligare under 2025. I fjärde kvartalet färdigställdes nämligen ytterligare cirka 400 bostäder som alltså inte längre kommer bidra till intäkterna. Samtidigt föll orderingången med 40% under 2024 medan orderstocken krympt för varje kvartal som gått.

Nu i början av 2025 meddelade bolaget att man ingått en avsiktsförklaring att avyttra projektutvecklingsverksamheten inom Bostad. Det är generellt en kapitaltung verksamhet där man tror pengarna kan göra bättre nytta inom utveckling av kommersiella byggnader och logistikfastigheter. I samband med detta justerade också Wästbygg ned sitt finansiella mål från 6% i rörelsemarginal över tid, till 5%. Än så länge har dock inget avtal om avyttring tecknats, och inte heller någon tänkbar prislapp kommunicerats.

Orderkollaps i logistik

Logistik- och industriaffären har hittills hållit ångan uppe, åtminstone när det gäller redovisade intäkter. Även här finns dock anledning att befara ett sämre 2025. Under 2024 kollapsade nämligen orderingången med 90%.

Då ska visserligen nämnas att bolaget under 2023 vann ett par riktigt stora projekt. Exempelvis kontrakten att åt industrihandelskoncernen Ahlsell bygga ut deras i logistikcentrum i Hallsberg (för 600 Mkr) samt att bygga en 62 000 kvm logistikanläggning i Norge (för 830 Mkr). Och affären med Stegra (f.d. H2 Green Steel) att för 1,7 miljarder kronor uppföra den 150 000 kvm stora byggnad som ska bli deras anläggning för att producera grönt stål i Boden.

Flera stora projekt löper fortfarande vidare så kanske blir inte omsättningstappet så dramatiskt just under 2025. Men tids nog kommer aktivitetsnivån bli lidande om inte nya beställningar kommer in. Efter senaste kvartalets utgång tog bolaget in nya ordrar på totalt 335 Mkr, men det räcker nog inte för att på sikt hålla uppe årsomsättningen i affärsområdet kring nuvarande 1,9 miljarder kronor.

Kostnadsinflation pressar marginalerna

Samtidigt som intäkterna pressats av svagare orderingång har kostnaderna stigit av den kostnadsinflation som drabbat byggsektorn hårt. Både 2023 och 2024 gjorde Wästbygg förlust redan på bruttonivå. Totalt för koncernen uppgick rörelseresultatet till -505 Mkr under 2023 och -333 Mkr under 2024.

En stor del av förlusterna har uppstått genom nedskrivningar i projekt och av bolagets tillgångar, totalt 340 Mkr under 2024. Det är svårt att som utomstående veta i vilken utsträckning de här nedskrivningarna tar höjd även för framtida problem. Har bolaget tagit de reserveringar som krävs för att nå lönsamhet framöver, eller finns risk för ytterligare nedskrivningar? Under året har Wästbygg också tagit omstruktureringskostnader på 25 Mkr som följd av personalnedskärningar som genomförts.

Behöver nytt kapital

Som följd av förlusterna har det blivit nödvändigt att stärka balansräkningen. Vid utgången av fjärde kvartalet uppgick nettoskulden till 438 Mkr. Detta för ett bolag som nog allra helst skulle drivas helt utan skuld. Finansieringen består till närmare 400 Mkr av obligationslån som emitterades i september 2024 och löper med 6,25% påslag mot interbankräntan Stibor 3m. I nuläget summerar detta till cirka 8,6% ränta.

EmissionsguidenArtikel

Två flaggor i Wästbyggs företrädesemission

Bolaget verkar ha varit i akut behov av likviditet och beslutade därför i februari att bolaget ska ta in 150 Mkr via en företrädesemission. I samband med det togs även ett brygglån på 30 Mkr upp för att täppa igen hålen tills dess att emissionen slutförts.

Företrädesemissionen är fullt säkerställd – till 68% genom teckningsförbindelser där bland annat största ägaren Rutger Arnhult och hans bror Urban Terling valt att teckna sina andelar. Resterande 32% täcks av betalda garantiåtaganden från en extern garant. Teckningsperioden löper till 24 mars, men den som köper aktien idag erhåller inga teckningsrätter.

Som följd av emissionen sänks nettoskulden till under 300 Mkr medan den tillgängliga likviditeten för bolaget kommer uppgå till totalt cirka 450 Mkr inkluderat oanvända kreditfaciliteter. Huruvida det kommer räcka eller inte hänger på om bolaget lyckas få bukt med det usla kassaflödet, som under 2023 och 2024 varit ungefär lika svagt som bolagets redovisade resultat. Bolagets finansiella mål är att växa 10% årligen med 5% rörelsemarginal.

Slutsats

Bedömningen i vårt huvudscenario för Wästbygg är mycket osäker, och troligtvis för optimistisk. Orderingången har kollapsat och det finns risk att omsättningen faller rejält framöver. Samtidigt kan lägre räntor på sikt göra att bostads- och logistikmarknaden sakta men säkert vaknar till liv igen. Risken är dock att en tydlig vändning dröjer och även efter nyemissionen är balansräkningen svagare än vi hade önskat.

Tror man bolaget kan vända nuvarande förlusttakt till en positiv rörelsemarginal kring 3% så går det att se uppsida i aktien. Men prognoserna är som sagt osäkra och även små justeringar i antagandena ger stort utslag på företagets tänkbara värde. Det finns ett scenario där aktien ger flera gånger pengarna, men också en risk att ytterligare kapital behövs och stora delar av nuvarande ägares värden går förlorade.

Stora delar av koncernledningen har lämnat bolaget senaste månaderna, däribland VD och finanschefen. Det ökar osäkerheten. Inga tydliga mönster går att utläsa ur senaste årets insynstransaktioner, även om det förstås säger någonting att huvudägarna nu satsar mångmiljonbelopp på att rädda företaget.

Wästbygg är ett svårbedömt turnaround-case. Det går att se uppsida i aktien men det är förhoppningar byggda på ganska lösa grunder, som inte räcker till något köpråd från vårt håll.