Volvo: Den nya lastvagnspärlan

Fordonsjätten har senaste åren höjt sig på ett imponerande sätt – men investerare verkar inte helt lita på att nuvarande lönsamhet är långsiktigt uthållig. Det är nog en sund inställning. Men om börsen på allvar börjar tro på rörelsemarginaler i närheten av bolagets mål är aktien för billig.
Volvo: Den nya lastvagnspärlan - bac6c626-876e-408b-a488-da92fe9e7b03fitcroph450q80upscaletruew800s66df6d2b89b3d33ff25eda94a1abdceac60af27b

Volvo (149 kr) har genomgått en imponerande transformation. En ”Scaniafiering” som vissa kanske skulle kalla det. I kampen mellan de två svenska lastvagnsgiganterna har ju Scania länge varit det klart vassare bolaget.

En person som kan Scania utan och innan är Martin Lundstedt som sedan 2015 är vd för Volvo. Med sig verkar han ha fört några av huvudingredienserna i det recept som gjort Scania till ett Sveriges finare verkstadsbolag.

Men att få ordning på ett tidigare ganska så spretigt och ofokuserat Volvo har nog inte varit lätt. Ett av de större omtagen handlar om att bolaget decentraliserat koncernens olika varumärken så att varje har eget resultatansvar.

Volvo har även minskat komplexiteten i både produkter och organisation som nu jobbar betydligt närmre slutkunden än tidigare. Användandet av produktionsmetoder som betonar jämna produktionsflöden och konstant utveckling och förbättring har nog också bidragit.

Draghjälp av en hyggligt stark konjunktur och rekordlåg krona är förstås också viktiga faktorer som bidrar till att Volvo nu tjänar mer pengar än någonsin tidigare.

2018 var ett fantastiskt starkt år för Volvo. Omsättningen lyfte 17 procent till hela 391 miljarder kronor. Rörelsemarginalen landade på 8,8 procent – eller 10,4 procent justerat för diverse engångsposter främst relaterade till den felaktiga komponent i Volvos avgassystem som upptäcktes i höstas.

Den starka trenden med hög tillväxt och god lönsamhet har fortsatt också in i årets första kvartal. Rullande tolv månader taktar Volvo nu på 11 procents justerad rörelsemarginal. Alltså en bit över den nivå om 10 procent som ju är bolagets mål att nå i snitt över en konjunkturcykel. Men enligt Volvo finns fortfarande mycket kvar att göra.

Framför allt så är det varumärket Volvo som verkligen levererar, både inom lastvagnar men också anläggningsmaskiner. Detta medan koncernens övriga varumärken som Renault (stora i Europa), Mack (Nordamerika) och UD Trucks (Asien) presterar mediokert.

Något som däremot förbryllade var orderingången som kollapsade under kvartalet, och då särskilt i Nordamerika. Vd Martin Lundstedt menar självsäkert att orderböckerna för 2019 är ”i stort sett fulltecknade”. Bolaget har därför vidtagit åtgärder för att säkerställa kvaliteten i orderboken och inte ta beställningar baserat på spekulation.

Det låter sunt men signalerar samtidigt att Volvo just nu producerar i princip så stora volymer man vill, orkar och hinner med att göra. 2019 ser ut att bli ett toppår – men frågan är om vi nu står inför en mildare inbromsning eller en total tvärnit.

Samtidigt visar statistik att nuvarande leveransvolymer inte på något sätt är onormalt höga. Grafiken nedan visar hur många lastvagnar Volvo levererat per kvartal sedan år 2000. Efterfrågeläget idag kan kanske beskrivas vara närmre toppen än botten, men ligger ändå i samma härad som under de senaste 15 åren (undantaget finanskrisåren 2009-2010).

En sak som också ska göra bolaget mer stabilt är att fortsätta växa serviceaffären. Det var ett av budskapen på bolagets kapitalmarknadsdag i förra veckan. Volvo har totalt 2,8 miljoner levererade fordon ute i drift som kräver reservdelar, tillbehör och andra tjänster.

Här finns enligt bolaget potential att ta en större del av kakan. Särskilt när det gäller eftermarknaden för de fordon som har några år på nacken och kanske bytt ägare någon gång under tiden.

Under 2015 till 2018 har omsättningen i serviceaffären växt med totalt 20 procent medan bolagets mer fasta kostnader bara ökat 9 procent. Det innebär en allt större basplatta av stabila intäkter som täcker en hygglig del av bolagets omkostnader även i ett läge konjunkturen försämras. Totalt utgör service en femtedel av koncernens omsättning.

Så värderas konkurrenterna

Bolag Verksamhet P/E 2019E EV / Ebit 2019E EV / Sales 2019E Ebit-marginal 2019E %
Volvo * Lastvagnar och anläggningsmaskiner 9,4 6,3 0,7 10,5
Traton * Lastvagnar 10,5 7,8 0,5 7,0
Navistar Lastvagnar 8,6 10,2 0,7 6,5
Paccar Lastvagnar 10,6 12,0 1,3 10,9
Daimler Lastvagnar och personbilar 6,8 15,9 1,1 6,7
Caterpillar Anläggningsmaskiner 10,9 11,4 1,9 16,5
Kubota Anläggningsmaskiner 14,7 12,8 1,4 10,6
Komatsu Anläggningsmaskiner 9,5 8,4 1,2 14,3
Genomsnitt 10,1 10,6 1,1 10,4
* Börsplus estimat. Övriga är hämtade ur databasen Factset.

Tabellen ovan visar att tillverkare av tunga fordon värderas relativt lågt på börsen – men inte riktigt till samma krismultiplar som renodlade personbilstillverkare. Volvo sticker ut som lite extra billiga.

Även inom lastvagnar väntas dock trender som elektrifiering och självkörning skaka om branschen. Det är svårt att sia om vart det ska ta vägen men här och nu ser vi det nog mest av allt som en extra risk.

Det kanske är lite tidigt att bedöma vem som står bäst positionerad men vi noterar att Volvo nyligen utökade samarbetet med processor- och chipsetutvecklaren Nvidia. Målet är bland annat att utveckla AI för den mest avancerade sortens självkörning.

Bägge bolag kommer stoppa in ett par hundra ingenjörer var i projektet. Då förstår man kanske också att utveckling av den här sortens ny teknik sammantaget lär kosta stora pengar. Då skadar det förstås inte att likt Volvo stå väl rustat med stor nettokassa och vältrimmad lönsamhet.

Volvo B
Börskurs: 149,00 kr
Antal aktier (miljoner): 2 034,0
Börsvärde: 303 066 Mkr
Nettokassa: 31 400 Mkr
VD Martin Lundstedt
Styrelseordförande Carl-Henric Svanberg
SvD Börsplus huvudscenario
2018 2019E 2020E 2021E
Omsättning 390 834 412 000 395 520 395 520
– Tillväxt 16,8% 5,4% -4,0% 0,0%
Rörelseresultat 34 478 43 260 35 597 35 597
– Rörelsemarginal 8,8% 10,5% 9,0% 9,0%
Resultat efter skatt 24 897 32 323 27 047 27 082
Vinst per aktie 12,26 15,90 13,30 13,30
Utdelning per aktie 10,00 5,25 5,50 5,75
Direktavkastning 6,7% 3,5% 3,7% 3,9%
Avkastning på eget kapital 21% 22% 16% 14%
Operativt kapital/omsättning 15% 16% 18% 19%
Nettoskuld/EBIT -0,8 -1,3 -2,0 -2,2
P/E 12,1 9,4 11,2 11,2
EV/EBIT 7,9 6,3 7,6 7,6
EV/Sales 0,7 0,7 0,7 0,7

Vårt huvudscenario är betydligt mer försiktigt än bolagets starka siffror här och nu pekar mot. Men vi tänker oss att 9 procents rörelsemarginal är rimligt att räkna med uthålligt över tid.

Givetvis finns risk för ett pessimistiskt scenario där lågkonjunktur och/eller stärkt krona golvar lönsamheten i Volvo. Mest allvarligt vore förstås om en sådan kris skulle locka fram det ”gamla” konjunkturkänsliga Volvo med kärvande lönsamhet. Då finns nedsida i aktien.

Tror man å andra sidan på bolagets mål om minst 10 procents rörelsemarginal över en konjunkturcykel och att aktien kan värderas upp något mer så är kurser uppåt 250 kronor ingen omöjlighet på några års sikt.

För den som söker en cyklisk aktie till portföljen är Volvo ett bra alternativ. Rådet blir köp.

Volvos tio största ägare Värde (Mdr) Kapital Röster
Geely Holding 25,0 7,9% 15,0%
Industrivärden 22,7 7,2% 23,2%
BlackRock 15,2 4,8% 1,6%
AB Volvo 14,2 4,5% 4,4%
Alecta Pensionsförsäkring 14,0 4,4% 4,8%
Swedbank Robur Fonder 13,9 4,4% 1,8%
AMF Försäkring & Fonder 10,4 3,3% 3,5%
Harris Associates 7,4 2,3% 0,8%
SEB Fonder 7,0 2,2% 0,8%
Norges Bank 7,0 2,2% 5,0%
Källa: Holdings
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.