Vinsthemtagning i Volvo

PORTFÖLJEN: Placerarna rusar in i cykliska aktier och i dollarvinnare vilket lyft vårt innehav i Volvo ordentligt. Men att den här trenden håller i sig är verkligen inte säkert och på egna meriter ser lastbilsjätten snarast dyr ut. Vi tar hem vinsten och sneglar på att köpa mer i en gammal favorit.
Vinsthemtagning i Volvo - fd18492a-32e3-41cf-bb12-79142dbf605ffitcroph450q80upscaletruew800s6a8c96a4a2f959ae7a8d3087c3b6bd8852a02511

Varannan fredag brukar vi på redaktionen titta till vår Börsplus-portfölj lite extra. Den startade med 100 000 kronor i riktiga pengar vid årsskiftet 2016 och kan följas på Shareville. Hittills är avkastningen drygt 20 procent vilket kan ställas mot index som avancerat 5 procent.

Som korten ligger för tillfället kan man konstatera en sak. Börsplusportföljen går helt okej men är inte optimalt placerad för att dra fördel det cykliska rally som pågår efter att tillväxtförväntningarna på USA skruvas upp och dollarn stärkts väsentligt mot kronan. Vårt innehav i Volvo har gått bra men i övrigt innehåller portföljen mest aktier som vi tror kan stiga på andra meriter än konjunktur och valuta.

Misstanken är att Stockholmsbörsens stora, cykliska aktier stiger mest som följd av en ”sektorrotation” bort från mer ränteliknade tillgångar och vi är inte alldeles övertygande om att det är något vi vill hänga på.

En snabb titt på Volvo visar att aktien efter den snabba uppgången mot 107 kronor nu värderas till p/e 15 på rätt höga prognoser. När vi tog in Volvo var aktien ett spel på förbättrad styrning med ny ledning samt en låg turn-around-värdering. Detta är nu överspelat och vi skulle inte köpa aktien på de nya premisserna.

Beslutet blir att sälja Volvo. De sista 110 aktierna i bolaget gav en avkastning på 38 procent under sin tid i Börsplusportföljen.

Ett exempel på aktier som haft svårt att hänga med börsen på sistone är skolbolagen Academedia och Engelska Skolan (IES) som bägge finns i Börsplusportföljen. Här påverkar varken dollarn eller vad Donald Trump hittar på i USA särskilt mycket. Däremot finns som bekant en politisk riskfaktor i att vänstersidan är ute efter att markera mot ”vinst i välfärden”.

Bägge bolagen är utsatta för den risken men möjligen är den något större i IES, som endast är verksamma inom grund- och gymnasieskola. Intrycket är att det framför allt är här välfärdsbolagens motståndare vill lägga krutet. Så litet minus för IES här.

Dessutom är värderingsskillnaden mellan bolagen rätt stor – särskilt om man tittar på p/e-tal. Då värderas Academedia till ungefär 10 gånger vinsten och IES till 15. Delvis finns en förklaring i att balansräkningen skiljer sig åt och Academedia är rejält skuldsatt. Men också skuldjusterat finns en stor premie för IES, på cirka 10-15 procent. Också det är ett litet minus.

På marginalen gör detta att Academedia framstår som en något bättre aktie trots att vi skulle hålla IES som det bättre bolaget av de två.

Beslutet blir att sälja vårt lilla innehav i IES. Aktien gav en avkastning på 22 procent under sin tid i Börsplusportföljen.

Skolpengen från IES funderar vi på att stoppa in i ett befintligt innehav, Bahnhof. Bahnhof-aktien har sjunkit tillbaka under 170 kronor efter en topp i samband med rapporten och vi fiskar efter aktier lite under den nivån.

Även om vi lyckas få in aktier i Bahnhof så innebär veckans drag att Börsplus-portföljen får en väl tilltagen kassa kring 25 procent av värdet. Det står förstås högt på dagordningen att sätta den i arbete och vi har några uppslag som ska undersökas redan nästa vecka.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.