Vallentunas politiker bör försöka höja budet på Elverket

Stockholms nätjätte Ellevio lägger bud på Elverket Vallentuna på Aktietorget. 630 Mkr i budvärde låter kanske bra men om Vallentuna kommun bromsar kan det finnas utrymme för en budhöjning även från nivån 97 kronor.
Vallentunas politiker bör försöka höja budet på Elverket - 6f9f52bd-8349-4da7-a1a2-2338dc18144dfitcroph450q80upscaletruew800s44c0e77d1342ae6c2bd23d4cdb496e7261bcc6b5

För tio år sedan la EON ett bud på Elverket Vallentuna på 55 kronor per aktie. Budet ratades men EON blev huvudägare på kuppen. Nu vänder EON på kuttingen och säljer till Stockholms nätjätte Ellevio för 97 kronor per aktie.

Börsplus jämförde de båda noterade mindre kraftbolagen Skånska Energi och Elverket Vallentuna tidigare i år. Den jämförelsen utföll klart till Elverkets fördel. Det som bromsade vår entusiasm var kanske paradoxalt nog funderingen att huvudägaren EON knappast skulle lägga ett bud när marknaden är som hetast.

Nu blir det alltså tvärtom. EON säljer till ett bra pris och man får som minoritetsägare hela fördelen av att ha en stark industriell spelare på sin sida istället för som motpart.

Men är 97 kronor verkligen ett bra pris? Totalt motsvarar det 630 Mkr och för det får Ellevio följande:

  1. Affärsområdet Elnät med en intjäningsförmåga på kanske i snitt uppåt 40 Mkr per år. En halvhög multipel på 15 ger ett värde på 600 Mkr.
  2. Affärsområdet Elhandel betjänar tiotusentals kunder men lönsamheten är svajig. Ellevio kommer sälja Elhandel och kanske att rätt köpare kan betala de 30 Mkr som behövs för att räkna hem budet så här långt?
  3. Kostnadssynergier. Dessa är av två slag. För det första att man kan rationalisera driften och frigöra personalresurser som kan läggas på annat. Elverket är dock en liten organisation med bara 37 anställda så dessa nettobesparingar kanske kan vara 15 Mkr per år. Den andra tänkbara kostnadssynergin är att få bättre effektivitet i de stora investeringsprogram som nätägare löpande genomför. Här tror vi inte kostnadssynergin kan vara så mycket mer än cirka 10 procent. Den totala kostnadssynergin gissar vi till 20 Mkr. Sätt en multipel på 10 på detta och värdet är 200 Mkr.
  4. Intäktssynergier. Elnät är naturliga lokala monopol och klart är att Ellevios affärsidé till stor del är att höja priserna. Verktyget är skicklig argumentation mot reglerande myndigheter om investeringsbehov och högre kundnytta. Men effekten är att öka Ellevios lönsamhet. Denna medicin kommer så klart även nätkunderna i Vallentuna få känna av. Att Ellevio lovar att gå varsamt fram de närmaste tre åren ändrar inte på slutresultatet eller det stora värdet för Ellevio av att driva igenom prishöjningar.

Sammanfattningen är att Ellevio lätt kan räkna hem affären på Elverkets nuvarande meriter inklusive kostnadssynergierna. Höjda priser om några år blir grädden på moset. Inser Vallentunas kommunpolitiker detta? I så fall kan de åtminstone försöka få till en budhöjning.

Elverket Vallentunas 15 största ägare Andel
E.on Sverige Aktiebolag 43,43%
Vallentuna Kommun 10,61%
Görel Bergdahls Konsultaktiebolag 2,11%
Nordnet Pensionsförsäkring 1,82%
Vallentuna Församling 1,27%
Uppsala Akademiförvaltning Kb 1,07%
Roger Billefält 1,04%
Össeby Församling 0,86%
Per-Erik Ålund 0,78%
Ulla Johansson 0,58%
Avanza Pension 0,54%
Örjan Öberg 0,46%
Karl-Johan Lindgren 0,46%
Clas Evert Johansson 0,46%
Nordea Liv & Pension 0,42%
Källa: Holdings
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.