Triboron: IPO-guide till noteringen

Triboron International (teckningskurs 8,80 kr) har utvecklat en teknologi som minskar friktionen och därmed energiåtgången i alla typer av förbränningsmotorer.

Bolaget med bas i Saltsjö-Boo strax utanför Stockholm grundades 2013 och har i dagsläget nio anställda inklusive fem långsiktigt arbetande konsulter. Under 2018 omsatte Triboron 1 Mkr medan rörelseresultatet var −12,5 Mkr.

Den teknologi bolaget jobbar med var ursprungligen avsedd för racingbilar och extremprestanda. 2013 bildades Triboron då en grupp entreprenörer och investerare förvärvade teknologin från bolaget Tribolator som utvecklat tekniken under ett decennium. Som bolagsnamnet antyder bygger tekniken på grundämnet bor som bland annat har antibakteriella och friktionshämmande egenskaper.

Produkten är ett slags additiv som tillsätts i bränslet. Många känner säkert till andra bränsleadditiv som exempelvis Miles från Circle K (tidigare Statoil). De hävdade att bränslet räckte 2,7 procent längre relativt vanlig bensin. Enligt tv-programmet Plus test verkade det inte stämma.

Åter till Triboron, som påstår att deras teknologi kan minska bränsleförbrukningen med 3–5 procent. I äldre fordon skall minskningen kunna vara ännu större. Dessutom leder detta till mindre koldioxidutsläpp och ökad livslängd för motorn. Gällande koldioxidminskning skulle detta bara i Sverige motsvara 300 000 färre fordon om teknologin implementerades.

Den globala marknaden för additiv är stor och uppgår enligt bolagets bedömningar till 500 miljarder kronor per år. Tillväxttakten mätt i värde ökar med ungefär 8 procent årligen hävdar bolaget. Det är med andra ord inget fel på marknadspotentialen. Frågan är om bolagets teknologi är tillräckligt bra. Mer om det under avsnitt trovärdighet för produkt och strategi.

Bolaget tar in 35 Mkr för att stärka bolagets finansiella ställning och bygga upp säljorganisationen.

Börsplus syn på Triboron International

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Ledning och styrelse i Triboron kommer äga cirka 36 procent av bolaget efter noteringen. Bolagets största ägare är styrelseledamoten Christian Dahl vars ägarandel uppgår till knappt 11 procent. Olle Heigard som även han är styrelseledamot, har drygt 9 procent av aktierna i Triboron. Styrelseordförande Kent Sander har en ägarandel om knappt 9 procent. VD, Pär Krossling äger aktier för drygt 1,5 Mkr motsvarande 0,7 procent av bolaget.

Bolagets tidigare VD och CTO tillika nuvarande styrelseledamot Thomas Lindskog har innan noteringen 1,1 miljoner aktier. Lindskog avser däremot att sälja 500 000 aktier i samband med noteringen.

2. Track record nyckelpersoner

Pär Krossling tillrädde som VD i Triboron hösten 2018. Dessförinnan var han vice vd och operativ chef på bolaget. Krossling har bakgrund inom miljöteknikbranschen. Hösten 2018 meddelades att CTO, Thomas Lindskog kommer att sluta på Triboron.

Styrelseordförande Kent Sander har en rad styrelseuppdrag i andra börsbolag. Bland annat som ordförande i teknikbolaget Tobii och byggbolaget Serneke, samt styrelseledamot i IAR Systems och Edgeware.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Marknaden för bränsleadditiv är en mångmiljardmarknad. Triborons strategi är att både använda sig av partners och OEM-kunder. Därutöver är bolagets ambition även att kunna gå via direktförsäljning och därmed leverera direkt till vissa strategiska kunder.

Triboron har slutit avtal med den europeiska bränsledistributören och producenten Future Fuels. Det tioåriga avtalet uppges vara värt 40–50 Mkr per år när det är fullt implementerat. Därutöver har Triboron tecknat ett 10-årigt distributionsavtal med Future2Green. Detta avtal uppges vara värt 50–100 Mkr under hela avtalsperioden.

Trots avtalens storlek nämns Future Fuels endast på fyra ställen i prospektet. Information kring när avtalet förväntas vara fullt implementerat finns inte heller. Det samma gäller avtalet med Future2Green, de nämns totalt sex gånger i prospektet.

Båda dessa bolag är från Nederländerna och enligt vår bedömning inga giganter i branschen. På Future2Greens hemsida marknadsförs Triboron teknologin. Vi hittar däremot ingen information om Triboron på Future Fuels hemsida.

Triboron har delat in kunderna i tre grupper, nämligen drivmedelssektorn, fleet/B2B samt distribution. Exempel på kunder inom drivmedelssektorn är Future Fuels. Här handlar intäktsmodellen om licensintäkter. Det innebär konkret att kunderna mot betalning av en licensavgift får utföra egen tillverkning av Triboron för att blanda in i bränslena. Målsättning är att licensintäkterna skall utgöra 80 procent av koncernens intäkter på sikt.

Fleet/B2B kunderna består exempelvis av kommuner, landsting, taxibolag och transportbolag. Triboron tillverkar lösningen som genom externa partners säljs på flaska/dunk eller i bulk. Den långsiktiga är ambitionen att denna intäktsandel skall vara 10–15 procent. Två kundexempel är Carrier och Uppsala Kommun. Triborn uppger att Carrier har valt att ”implementera en Triborontillsats som standard i deras fordonsflotta”. Vad detta kan tänkas innebära för Triborons del i termer av intäkter framgår inte av prospektet.

Distributionsdelen omfattar mindre förpackningar via småkunder till exempelvis butiker. Här lyfter bolaget fram alternativ som private-label och co-branding. Här är ambitionen att samarbeta med olika partners. Den långsiktiga ambitionen är att 5–10 procent av intäkterna skall genereras från detta område. En kund inom detta segment är Future2Green. Triborons kunder utgörs alltså av transportmarknaden, konsumenter och olja- och gasbolag.

Den mest intressanta delen är den höglönsamma licensförsäljningen. Dock är utmaningen stor med att hitta rätt typ av kunder som verkligen tror på tekniken. Future Fuels verkar vara en bra början, då avtalet sägs vara värt upp emot 50 Mkr årligen. 2018 uppgick licensförsäljningen till 0,4 Mkr.

Ett potentiellt hot är utvecklingen av elbilar och att marknaden för fossila bränslen då minskar drastiskt. Detta hävdar bolaget inte är något problem då det säkerligen kommer att behövas olika typer av hybrider under en lång tid framöver.

Triborons finansiella målsättning är att inom fem år uppnå en årlig omsättning på 400 Mkr med en rörelsemarginal (Ebitda) överstigande 50 procent. Därefter är målsättningen att växa 20 procent årligen. Triboron har en handfull patent som skyddar teknologin.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

• Försäljningsframgångar inom licensförsäljningen med en eller flera partners.

En av de viktigaste värdedrivarna framöver är att påvisa att Triborons befintliga avtal med Future2Green och i synnerhet licensavtalet med Future Fuels kan skalas upp och generera försäljning i enligt med de avtalsvärde som påstås.

För att vara i närheten av den finansiella målsättningen behöver bolaget få in fler kunder och partners framförallt inom licensförsäljningen.

Triboron International i ett optimistiskt scenario

Optimistiskt scenario

Triborons målsättning är att vara internationellt etablerad med en omsättning på 400 Mkr och en Ebitda-marginal överstigande 50 procent inom fem år. Om bolaget skulle vara i närheten av att uppnå denna målsättning är uppsidan i aktien sannolikt betydande.

I vårt optimistiska scenario räknar vi med en försäljning om 200 Mkr år 2022. Då räknar vi att licensintäkterna står för minst 50 procent av omsättningen. En multipel om 5 gånger omsättningen ger en fin uppsida. Aktiemarknaden har de senaste åren tenderat till att betala väldigt höga multiplar för återkommande intäktsströmmar.

Pessimistiskt scenario

Som med många andra förhoppningsbolag är den framtida finansieringen ofta en fråga på agendan. Om bolagets lyckas så brukar de inte vara några större problem att attrahera nytt kapital.

Den stora risken som vi ser det är låg marknadsacceptans av teknologin och att några av bolagets befintliga avtal (Future Fuels och Future2Green) inte kommer genera några betydande intäkter. Då sätts företroendet i bolaget på spel och nedsidan är då stor.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Om Triborons teknologi fungerar som utlovat så är den intressant och kan potentiellt skapa stor samhällsnytta. Några avtal finns på plats som kan tyda på det, men så imponerande är det inte givet den skrala informationen kring dessa avtal och kunder.

Det som imponerar är alla de tunga namnen som bolaget dragit till sig i form av ägare och teckningsåtagare. På ägarsidan finns till exempel Carl-Henric Svanberg, Henry Stenson och Hans Stråberg. Kriminologen Leif GW Persson och före detta statsministern Göran Persson har tecknat aktier.

Möjligen skänker detta trovärdighet och glans nog åt aktien för att noteringen ska bli lyckad. Med ett perspektiv som är något längre än så hittar vi inte tillräckligt i Triboron för att lockas av noteringen.