Tillväxt skapar sug efter Railcares aktie

Railcare gör underhållsjobb på järnvägen med sin egen unika grävmetod som också fått genomslag i England. Bolaget är riggat för tillväxt framöver och förutsättningarna är goda.
Tillväxt skapar sug efter Railcares aktie - 0faacafb-6b38-42cf-820b-9ba93602fbd8fitcroph450q80upscaletruew800sc9f58175310994eee2c906d4280917e32409289d

Railcare är ett bolag med bas i Skelleftehamn med 120 anställda verksamt inom järnvägsunderhåll. Aktien finns noterad på Aktietorget och till kursen 125 kronor så ligger börsvärdet på cirka 600 Mkr.

Den stora saken med Railcare är bolagets egna så kallade Railvac-teknik som bland annat används för att renovera järnvägsspår. Railvac-maskinen gör samma jobb som en grävmaskin men använder sig av en kraftig vakuumsug för att frilägga slipers, ta bort ballast, gräva fram kablar med mera.

Det är stora krafter i rörelse – bolagets vakuumsug kan suga fast och lyfta en sten på 400 kilo.

Här nedan finns en film på hur en Railvac-maskin används för att ta bort gammal ballast från ett järnvägsspår. Det är ett vanligt underhållsjobb på järnvägen där Railcares metoder verkligen kommer till sin rätt. Det är betydligt smidigare och snabbare än att jobba med en grävmaskin, till exempel.

Det finns inga konkurrerande maskiner på marknaden och inga underhållsföretag som gör liknande jobb med vakuumteknik i Europa. Även om Railvac kan se ut som en ganska lågteknologisk och lättkopierad maskin och metod för en lekman, så kostar det mycket att utveckla maskiner och utbilda operatörer. Det håller konkurrens borta. Sannolikt är det också så att marknaden för dessa tjänster inte är tillräckligt stor för att locka de stora maskintillverkarna.

Förra året hade Railcare intäkter på knappt 300 Mkr och av detta svarade entreprenader med Railvac och andra specialfordon, som snöröjningsmaskiner, för lite drygt två tredjedelar. Cirka en fjärdedel av intäkterna kommer från uthyrning av disellok och vagnar samt verkstadstjänster. En mindre del, 8 procent, kommer från renovering av för järnvägs- och vägtrummor (så kallad lining).

Även om bolaget inte särredovisar lönsamheten för sina olika ben så är det klart att marginaler och avkastning inom de dotterbolag som sysslar med specialmaskiner är tydligt högre än resten av koncernen. Ett grovt överslag tyder på avkastningsnivåer kring 25-30 procent. Det tyder på att Railcare kan ta bra betalt för sina tjänster och hålla en god beläggning på sina Railvac-maskiner.

Det mest intressanta framöver är därför möjligheterna för Railcare att utveckla den här sidan av sin affär. Och här ser förutsättningarna bra ut av flera skäl.

  • Potential i England. Detta lyfter Railcare själva fram som sin viktigaste prioritet. Bolaget började bearbeta marknaden redan 2010 och fick 2014 verkligen fäste på marknaden och har idag sex av sina elva maskiner verksamma i England (resterande fem går i Sverige). Bolaget ser möjligheter att utöka sin flotta i England där arbeten än så länge bara görs i tre av åtta spårområden. Man har talat om tio maskiner som fullt möjligt, vilket skulle lyfta Railcare ytterligare ett snäpp.
  • Ökande underhållsbudgetar. Järnvägen var en av vinnarna i Regeringens budgetförslag som presenterades förra veckan. Anslagen till det enligt många eftersatta underhållet utökas med 1,7 miljarder kronor årligen. Detta kan inte med automatik översättas till fler uppdrag för just Railcare men borde i alla fall inte vara negativt.
  • Nya maskiner på marknaden. Railcare håller ett högt tempo i sin fordonsutveckling i Skelleftehamn och har tagit fram specialanpassade Railvac-maskiner för tunnelbana (Tubevac) och gruvor (Minevac). En annan intressant expansion av Railvac-affären är ett specialfordon för att återfylla spåren med fräsch ballast efter att Railvacen sugit bort den gamla (kallas Ballast Feeder). Kombinationen ökar produktiviteten ännu mer för Railcares koncept och intäktspotentialen i framtida kontrakt.

Detta är några lovande tendenser för bolaget. Samtligt är det värt att hålla i minnet att Railcare är ett förhållandevis litet bolag med höga fasta kostnader vilket gör resultatutvecklingen känslig för motgångar. Detta kunde ses i andra kvartalet då entreprenadsäsongen kom i gång senare än önskvärt vilket genast satte stort avtryck i kvartalsresultatet.

När man skissar på en rimlig resultatutveckling framöver så är det svårt att ta höjd för sådana svängningar. Men en rimlig ”normaliserad” lönsamhetsnivå, givet tillväxt på runt 10 procent, bör ligga kring 15-16 procent i termer av rörelsemarginal. Det är något under toppåret 2014 (18,5 procent), men klart över det svaga 2015 (11 procent).

Railcare SEK
Börskurs: 125,25
Antal aktier (miljoner): 4,8*
Börsvärde: 604 Mkr
Nettoskuld: 170 Mkr
SvD Börsplus förväntningar
2015 2016E 2017E 2018E
Omsättning 296 341 382 427
– Tillväxt -5,4% 15,0% 12,0% 12,0%
Rörelseresultat 31 37 57 68
– Rörelsemarginal 10,6% 11,0% 15,0% 16,0%
Resultat efter skatt 19 28 43 51
Vinst per aktie 4,44 7,20 10,80 12,80
Utdelning per aktie 3,00 3,00 3,00 3,00
P/E 28,2 17,4 11,6 9,8
EV/EBIT 24,6 20,7 13,5 11,3
EV/Sales 2,6 2,3 2,0 1,8
* efter utspädning

Vi landar då i att Railcare har en intjäningsförmåga på knappt 70 Mkr i rörelseresultat 2018. Sätter man en multipel på 11 gånger rörelseresultatet (ev/ebit), eller 14 gånger vinsten, så blir bilden att aktien har en avkastningspotential på 45 procent.

Historiskt har värderingen varit lägre än så, vilket inte är obefogat på grund av bolagets litenhet. Men följer Railcare utvecklingen vi skissar på bör en uppvärdering vara möjlig.

Läs fördjupad analys

Marknaden

De viktigaste marknaderna för Railcare är Sverige och England som i fjol svarade för 60 respektive 30 procent av intäkterna.  De viktigaste tjänsterna är entreprenader med specialbyggda maskiner som Railvac och snöplogning samt uthyrning av vagnar, lok och personal för specialtransporter.

Om vi begränsar oss till underhållstjänsterna som Railcare erbjuder (två tredjedelar av intäkterna) så är behoven stora. Det gäller såväl att renovera trummor för att upprätthålla avvattning av banvallen som att byta ut slipers, växlar och den ballast som absorberar de enorma vibrationer som tågen ger upphov till. Det senare är arbeten som med fördel utförs med Railcars vakumteknik.

Den svenska järnvägen anses vara kraftigt underinvesterad och Trafikverket har i sin planering angett att det krävs årligt underhåll till en kostnad av 10 miljarder för att endast upprätthålla dagens kapacitet. Det kan jämföras med totala anslag till järnvägsunderhåll är 8-9 miljarder de närmaste åren – enligt den infrastrukturproposition som presenterades 6 oktober 2016.

Ska man dessutom komma ikapp med eftersatt underhålla behöver budgeten utökas till 13 miljarder kronor årligen under 12 år, enligt Trafikverket. Hör mer om detta i följande intervju med den ansvariga på myndigheten (nio minuter in i podden).

Även om myndigheter regelmässigt anser att de borde få större del av skattepengarna så kan nog ändå sägas att behovet av den typ av tjänster som bland andra Railcare erbjuder är stort under längre tid. Ett exempel som nämns i debatten är att ett normalt underhåll av den svenska järnvägsanläggningen innebär spårbyte av 20-25 mil spår per år. Den nuvarande takten är däremot endast 10-12 mil per år.

Samtidigt är de stora behoven ingen garanti för höga intäkter för Railcare, inte ens om underhållsanslagen utökas. En begränsande faktor är tillgången på underhållstid på järnvägen. Här fyller dock Railvac-koncepten en funktion då det är mycket tidseffektivt jämfört med att köra med grävmaskiner och liknade.

Ser man utanför Sverige så driver Railcare verksamhet i egen regi i England, Danmark och Norge. Man säljer även sina maskiner till länder utanför Europa samt till Ryssland. Totalt finns ett 40-tal Railvac-maskiner i drift i världen. Bolaget har också utvecklat maskiner för arbete i tunnelbanor och gruvor samt ett vagnskoncept för den omfattande materialhantering som krävs vid till exempel ballastutbyte.

Bolaget har haft framgångar med maskinförsäljning till tunnelbanan i London. Intrycket är dock att försäljningsprocesserna är mycket långa och att export kräver omfattande specialanpassningar av maskinerna och utbildningsinsatser.

Affärsmodell

Railcare har en stor tillgångsmassa i form av egna entreprenadmaskiner, lok och vagnar i balansräkningen. Tricket är att få maximal beläggning på dessa resurser. På den punkten har ledningen gjort stora förbättringar under de senaste fem åren. Till exempel har en tillämpning för snöröjning gjorts vilket ger beläggning för Railvac-maskinerna under den svenska vintern.

Mål och strategier

Bolaget saknar tydliga finansiella mål men siktar på att lönsamheten ska vara bättre än snittet i järnvägsbranschen. Vad det ligger på är oklart men baserat på hur bolag som Infranord och Euromaint presterat ligger ribban inte särskilt högt.

Railcares största ägare
Catella Bank (grundarna) 22,57%
Cal Wikström 10,50%
Treac Aktiebolag 10,04%
Avanza Pension 3,43%
Ålandsbanken AB 3,14%
Bernt Larsson 2,29%
Nordnet Pensionsförsäkring 2,15%
Emil Burén 2,04%
Håkan Pettersson 1,53%
Danica Pension 1,52%
Roger Sjögren 1,37%
Nordea Liv & Pension 1,24%
Källa: Holdings

Om aktien

Aktien noterades på Aktietorget 2007 och handlas idag kring 125 kronor. Det ger Railcare ett börsvärde på 580 Mkr. Beräknat efter full utspädning stiger siffran till 600 Mkr. Man bör räkna med full utspädning då detta avser ett konvertibellån som kan omvandlas till aktier med teckningskurs 22,50 kronor.

Kursutvecklingen har varit mycket god mycket tack vare bolagets genombrott i England 2014/15. I år har kursen stigit 28 procent (till 11 oktober 2016).

Huvudägare i Railcare är grundarna – familjen Dahlqvist och Marklund. De har trappat av sitt engagemang i takt med åldern (Ulf Marklund var länge vd) och sålde även en stor del av sitt innehav tidigare i år till investmentbolaget Treac som nu är tredje största ägare.

Näst störst är Carl Wikström, välkänd tidningsman efter nästan 40 år som vd och ordförande för morgontidningen Norran (tidigare Norra Västerbotten).

Bolaget gav 2016 en utdelning på 3 kronor per aktie (3). Det motsvarar en direktavkastning på 2,4 procent på dagens kurs.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.