Struntpratet som gynnar Swedbank

Swedbanks affärsmodell

• Intäkterna i en bank kommer från två huvudsakliga källor – räntenettot och provisionsnettot. Räntenettot är mellanskillnaden mellan bankens ränta för upplåning respektive utlåning. Låga eller till och med negativa styrräntor har på senare tid pressat räntenettot eftersom det finns ett stort motstånd mot att ta betalt av sparare för att sätta in pengar. Trots det har Swedbank tillsammans med Handelsbanken lyckats hålla uppe räntenettot medan SEB och Nordea haft det tuffare. Provisionsnettot å andra sidan är en mer blandad post. Här ryms avgifter för tjänster som kort, betalningar, aktiehandel och kapitalförvaltning, samt provisioner från rådgivning och hantering av låneaffärer, obligationsemissioner, fusioner, förvärv och andra kapitalmarknadstransaktioner.
• Swedbank, som stammar ur konsolideringen av sparbanksrörelsen och sammanslagningen med bonderörelsens Föreningsbanken, domineras fortfarande av svensk bankverksamhet. Swedbank har ett nära samarbete med sparbankerna som innebär att Swedbanks kunder får tillgång till ett rikstäckande kontorsnät, medan sparbankerna får möjlighet att erbjuda sina kunder Swedbanks produkt- och tjänsteutbud. Svenska privatkunder samt små- och medelstora företag står för cirka 60 procent av koncernens intäkter och rörelseresultat. Resterande 40 procent utgörs av ungefär lika delar storföretagsverksamhet och baltisk bankverksamhet.
• Att driva storbank är oerhört lönsamt mätt mot intäkterna men det är oerhört små marginaler mätt mot hur mycket tillgångar som binds i balansräkningen. Avkastningen på totalt kapital är runt 1 procent per år för Swedbank. Att Swedbank trots det kan ha en god avkastning på eget kapital (ROE) på cirka 13 procent beror så klart på den mycket stora andelen kapital som är upplånat från allmänheten till låg eller ingen ränta.
• Den operationella effektiviteten i en bank mäts ofta genom att titta på relationen mellan kostnader och intäkter (K/I-talet). Här har Swedbank sedan 2010 gjort ett riktigt hästjobb. Medan intäkterna har ökat med över 20 procent har kostnaderna minskat med 7 procent. Det har förbättrat K/I-talet från dåvarande 0,57 till dagens 0,43 vilket i slutändan motsvarar 14 procentenheters påslag på rörelsemarginalen.
• Kruxet i bankverksamhet är risken för kreditförluster. Swedbank har 2 149 miljarder kronor i totala tillgångar och 123 miljarder kronor i eget kapital. Den enorma hävstången i balansräkningen innebär att även en enstaka procent i kreditförlust i kristider kan innebära hög risk för en finansiell kollaps. Utgår man från branschens egna soliditetsmått, tungvrickaren kärnprimärkapitalrelationen, ser Swedbank ut att vara välkapitaliserat. Men banker går sällan under för att kapitalet konstateras vara slut utan för att blotta misstanken kan få marknaden att rycka undan den kortsiktiga finansieringen.

Swedbanks marknad

• Konkurrensen är inte knivskarp på bankmarknaden. Konkurrensverket fastställde 2013 i en rapport att kunder ofta blir allt för inlåsta i förhållandet till sin bank. Inom vissa områden har kundernas ställning dock förbättrats. Det har blivit allt lättare att jämföra priser både på lån och sparande, och kunderna idag är mer lättrörliga än tidigare. Inom aktiehandel har många kunder övergivit storbankerna i jakt på lägre courtagekostnader. Billiga indexfonder fortsätter att ta marknadsandelar från fonder som är mer lönsamma för bankerna.
• Bankvärlden har även förändrats i kölvattnet av finanskrisen. Regelförändringar har kraftigt ökat kraven på de kapitalbuffertar som banker måste hålla i reserv, och ständiga investeringar i IT-system krävs för att leva upp till lagar gällande penningtvätt och liknande.
• Trots dessa påfrestningar har bankerna klarat av att anpassa sig förvånansvärt väl. I en modern ekonomi finns alltid ett behov av finansiella intermediärer som kan koppla samman sparare med låntagare, samt leverera tjänster och produkter som hör därtill.
• Banker har påfallande stabila intäkter även om kreditförlusterna varierar en del. Med större kapitalbuffertar står dagens banksystem sannolikt betydligt stabilare än det system vi hade innan finanskrisen.
• Ökade kapitalkrav och regleringar leder också till höga inträdesbarriärer. Samtidigt leder digitaliseringen till att horder av uppstickare försöker kapa åt sig av bankernas intäkter i snart sagt varje nisch. Nettoeffekten av högre inträdesbarriärer och digitala utmanare är sannolikt negativ för storbankerna men det verkar yttra sig i lägre tillväxt snarare än fallande vinster. Kanske att Swedbank lever lite farligare då många upplever att banken inte har någon spetskompetens att luta sig mot. Man gör allt men är inte bäst på något.

Swedbanks strategi och mål

• Bakom de vackra orden handlar Swedbanks strategi om att slå vakt om intäkterna samtidigt som man effektiviserar och tar ner kostnaderna. Nöjda kunder är ett välkänt mantra men i praktiken handlar det om att hålla sig i mittfältet och inte tappa mer marknadsandelar än snittet bland storbankerna.
• För 2016 ska kostnaderna i Swedbank ner mot 16 miljarder kronor vilket är strax under 2015 års nivå på 16,3 miljarder. Det pekar på möjligheten att även K/I-talet förbättras ytterligare trots att Swedbank redan ligger klart under genomsnittet för de andra svenska storbankerna. Samtidigt måste investeringar i IT-utveckling ta mer fart. Det är generellt en tung post hos storbankerna, men nödvändig för att hänga med i digitaliseringen. Här finns det kanske utrymme för negativa överraskningar och högre kostnader än väntat? Å andra sidan är IT-investeringskalkylen ofta väldigt god med stora besparingsmöjligheter.
• Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 15 procent. Det är ett högt ställt mål givet dagens låga räntenivå och höga kapitalkrav. Swedbank uppger själva att man kommer få svårt att nå målet framöver, och det är inte omöjligt att målet behöver omformuleras.
• Likt alla storbanker eftersträvar Swedbank starka finanser. Det har man också enligt kärnprimärkapitalrelationen som senast uppmättes till 24,1 procent. Detta kan jämställas med Finansinspektionens krav på Swedbank som för närvarande uppgår till 19,0 procent. Detta borgar för fortsatt höga utdelningar framöver.

Swedbanks aktie

• Swedbanks aktie har de senaste åren gått ungefär som index. P/E-talet har ofta pendlat kring 10-14 med ett snitt på 12. Idag kostar aktien 174 kronor eller 11,5 gånger vårt estimat för innevarande års vinst efter skatt. Det motsvarar ett börsvärde på cirka 193 miljarder kronor.
• Analytiker förväntar sig att Swedbank fortsätter förbättra effektiviteten. K/I-talet spås fortsätta ned mot 0,40 jämfört med dagens 0,43. Det talar för vinstlyft även om intäkterna står och stampar.
• Aktiemarknadens förväntningar på Swedbank är generellt nära kopplade till synen på breda makrofrågor som svensk konjuntur, negativa räntor, skuldproblem i EMU och svensk bostadsmarknad.

Ägare

Swedbank har två jämnstora huvudägare med vardera drygt 9 procent av aktierna. Det är dels Sparbankerna samt Folksam som kom in under finanskrisen eftersom sparbankerna klantade till det för sig när pengabehovet var akut. Nu har övriga storägare bland svenska institutioner markerat ett missnöje med kooperationens starke man Anders Sundström. Stolsvärmaren Lars Idermark åtnjuter inget bredare förtroende och sparbankerna ligger förvånansvärt lågt. Vi bedömer dock att Folksam stannar kvar som ägare under överskådlig tid men att de håller lägre profil än under Anders Sundström.