Söta ord döljer SaltX sura utveckling

SaltX förmåga att få bidrag och skapa PR är imponerande. Affärsverksamheten, med ett börsvärde på 1,4 miljarder, är vi mindre imponerade av. Att SaltX ständigt flyttar fokus är en stor varningssignal. För ett år sedan plockade man in 100 Mkr i en nyemission för att satsa på Enerstore. Nu när den tyska pilotanläggningen verkar försenad så pratar SaltX istället mest om andra områden. Turerna runt Suncool är märkliga och det verkar oklokt att starta serieproduktion redan nu. Aktien har rasat sedan Börsplus förra analys men vi är nästan lika negativa nu. Om ett år behövs en nyemission om kassan fortsätter sina i takten 16 Mkr per kvartal.
Söta ord döljer SaltX sura utveckling - c3ea41af-c4e6-48f9-80cc-8f9383f9b25afitcroph450q80upscaletruew800sa34536506874681d381a0a393584e2befc4627d2

SaltX (börskurs 24,90 kronor den 14 mars) teknologi är tänkt att lagra energi med hjälp av salt. SaltX har en metod där man ”nano-coatar” saltet vilket ökar dess praktiska livslängd i de ”termiska batterier” som SaltX tror kan bli en mångmiljardmarknad.

Om allt fungerar som tänkt finns stora fördelar att hämta i form av energivinster och kostnadsreduceringar. Verksamheten bedrivs så här långt utan betydande kommersiella intäkter. Aktien handlas på First North och börsvärdet är cirka 1,4 miljarder kronor.

SaltX Mars 2018
VD: Karl Bohman
Styrelseordförande: Åke Sund
Antal anställda: 30
Nyckelpersoners ägande: 1 %
Lista: First North
Aktiekurs: 24,9
Antal aktier ink. utspädn: 58,4
Börsvärde: 1 456 Mkr
Nettokassa: 41 Mkr
Resultatnivå, årstakt: Cirka -27 Mkr
Källa: SvD Börsplus /Bolaget Räknat på max antal aktier.

När Börsplus senast synade SaltX gjorde vi ett mer djupgående försök att beskriva bolaget. Vi såg en del brister och landade i ett starkt säljråd. Mest utrymme gav vi då åt det affärsområde som SaltX då hade i fokus, Enerstore, men samma frågetecken gäller även övriga tre affärsområden.

  • Historiken. Bolaget har funnits sedan 2001 men har fortfarande inte lyckats få snurr på verksamheten. Man byter fokus väldigt ofta. Mer om det senare.
  • Mängden tillämpningar. Börsplus redaktion utgörs knappast av fysiker. Men att tekniken kan användas på så många sätt som bolaget påstår (se exempelvis fördjupningsavsnittet nedan), utan omfattande sidoinvesteringar, är svårt att tro. Om inte annat är fokuset minst sagt spretigt.
  • Sannolikheten. SaltX talar om besparingar på 50 – 90 procent av energiförbrukningen beroende på applikation. Lyckas man med något sådant vore det sensationellt. Mot det står att aktörer som Google, Tesla och många andra har batterisatsningar med forskningsbudgetar som är hundrafalt större.

Börsplus har ingen expertis inom SaltX teknik men desto större vana att tolka och bedöma finansiell information. Vi känner igen SaltX metoder och sätt att kommunicera från otaliga historiska aktiefloppar.

Kommunikationen med aktiemarknaden är intensiv och ”haussig” och verkar mest ämnad att övertyga bolagets tusentals privatsparare snarare än att ge en sann bild av utvecklingen.

En av SaltX vanor är att sola i skenet av andra kända namn. Nu senast drar SaltX nytta av det superheta materialet grafen och ett utvecklingsavtal med papperstillverkaren Ahlstrom-Munksjö. Det hela ska bland annat betyda att man kan öka prestandan för SaltX-materialet med upp till fem gånger. Mot slutet av förra sommaren knöt man också en avsiktsförklaring med Goldwind, en stor kinesisk vindkraftstillverkare.

Dessa är bara ett par av de många samarbetsavtal som SaltX har med mer erkända aktörer. Den välvilliga tolkningen är att SaltX sitter på en teknologi som av goda skäl drar intresse. Den cyniska tolkningen är att SaltX knyter nya avtal när tidigare samarbeten misslyckas. Vissa av avtalen verkar mest rinna ut i sanden eller brista i uppföljning. Hur går det exempelvis med de samarbeten som SaltX har med ”OEM-kunder” som Dometic och Vaillant?

Och hur gick det med testanläggningen av solpaneler på fabrikstaket hos Löfbergs Lila i Karlstad? Här är det misstänkt tyst från SaltX.

Företag och organisationer som SaltX har avtal eller samarbeten med

Fraunhofer, Rheem, Alfa Laval, General Electric, Mobile Climate Control, International Energy Agency, Caterpillar, Öresundskraft, Deutches Luft und Raumfart, Bonneville Power Administration, Optimized Thermal Systems, Dometic, Vaillant, Energy Technologies Institute, Östfold Energi, Northwest Energy Efficiency Alliance, Aalborg CSP, Impacts Solar, Vattenfall, Göteborg Energi, Goldwind, Stjernberg Automation, TUS Holding, Ahlstrom-Munksjö. Listan är inte fullständig.

En gemensam nämnare bland dessa samarbeten är att det ofta rör sig om avsiktsförklaringar och utvecklingsavtal med noll eller symboliska ordervärden. Hade andra aktörer delat SaltX syn på marknadspotentialen (som summerar till 160 miljarder kronor för alla affärsområden) hade man rimligen kunnat få till avtal som är värda långt mer än idag. Det gäller även om flertalet av SaltX affärsområden inte är kommersiellt redo ännu. Förskottsbetalningar och olika varianter av milstolpebetalningar är vanligt i utvecklingsbolag.

Vår tolkning är att många av SaltX ”samarbeten” mer är av karaktären PR-jippo än tunga industriella satsningar.

Exemplet från Löfbergs är nog talande. Löfbergs kunde få fina pressklipp 2014 men sedan har det varit tyst som i graven och Löfbergs hållbarhetsredovisning för 2017 nämner nu detta som tester 2014 och inget mer. Ska det tolkas som att testet är avslutat utan ett nästa steg? SaltX har också en egen centralt placerad flik på hemsidan som heter Suncool-Löfbergs. Men här är allt innehåll numera borttaget.

Nu är det hög tid för SaltX att visa på konkreta, kommersiella framgångar i verkligheten. Inte bara i pressreleaser. Närmast tidsmässigt ligger kanske affärsområdet Suncool? Med en färdigställd stor fabrik i Kina ska man nu sälja solfångare med hjälp av en kinesisk partner. I det första kvartalet ska intäkterna synas i resultaträkningen. Om projektet blir lyckat får SaltX mer uppbackning för sin teknik och övriga affärsområden. Det skulle vara nödvändigt för att försvara dagens värdering av bolaget. Vi har dock liten tilltro till Suncool. Se faktarutan nedan för lite mer information om den saken.

Suncool

Suncool beskrivs som en termisk solfångare med inbyggd värme och kyla för byggnader. Produkten ska närmast säljas via en kinesisk partner, som kommer producera och sälja Suncool-solfångare. SaltX får royalties (5 procent) baserad på den bruttointäkt varje såld solfångare ger.

Turerna är många kring dotterbolaget (”Suncool AB”) som haft rättigheterna att sälja SaltX Suncool-produkt. 2015 knoppades dotterbolaget av för att 2017 köpas tillbaka igen. SaltX sålde rättigheterna att sälja Suncool till dotterbolaget för 33 Mkr efter avknoppningen. Betalningen var 6 Mkr i kontant och 27 Mkr i form av en revers, tänkt att betalas i ett senare skede via de royalties som skulle inbringas från den kinesiska partnern.

När man nu köpt tillbaka dotterbolaget är värderingen 24 Mkr. Dotterbolaget värderas alltså lägre idag än vad Suncool-rättigheterna var värda 2015. Det kan inte betyda annat än att dotterbolaget misslyckats med att bygga värden under de år det varit självständigt. Det är illavarslande. Inte minst givet att marknaden bedöms vara värd 15 miljarder kronor och att Suncool-produkten nu ska påbörja sin kommersiella försäljning på riktigt.

Dessutom tar SaltX nu över dotterbolagets skuld, som stod som en tillgång i SaltX balansräkning. Det är cirka 30 Mkr (fordran och ackumulerad ränta) som försvinner från bolaget. Att man nu köpt tillbaka dotterbolaget motiveras av en bättre finansiell situation idag än vid avknoppningen. SaltX får rättigheter till 100 procent av de royaltyintäkter som den kinesiska partnern eventuellt säljer för. Innan var det 50 procent. Problematiskt bara att den kinesiska partnern tycks ha en option att efter mars i år köpa fulla rättigheter (efter oberoende marknadsvärdering) till försäljningen av Suncool i Kina. Efter det upphör partnern att betala royalties.

Idag släppte SaltX bokslutet för 2017. Det mesta som finns i rapporten var känt för marknaden sedan tidigare. Några saker som vi noterar:

  • Misstänkt lite fokus på affärsområde Enerstore. Vi är lite konfunderande kring pilotanläggningen för Enerstore i Berlin. Det hela verkar ha försenats. Vd-ordet är kring detta ovanligt kryptiskt. Vi noterar även att Enerstore i rapporten för Q1 2017 omnämns 12 gånger på 12 sidor. Enerstore var den viktigaste motiveringen till att man förra våren tog in 100 Mkr i en nyemission. I bokslutet Q4 2017 nämns Enerstore bara sex gånger på 46 sidor och mest då för att i mycket kryptiska ordalag redogöra för tidplanen kring anläggningen i Tyskland.
  • Desto mer fokus på affärsområde Heatboost. Siktet är inställt på volymtillverkning i Kina andra kvartalet 2018. Sedan tidigare har bolaget fixat EU-bidrag om 35 Mkr för området och Heatboost är tänkt att ”rulla ut” i Europa 2019. Återigen fokus på något nytt ”hett” istället för att följa upp tidigare heta områden som nu verkar ha svalnat.
  • Kassan uppgår till cirka 72 Mkr. Nettokassan är cirka 40 Mkr. Burn-rate i Q4 var 16 Mkr så i den takten vankas det nyemission om kanske ett år.

Vi ser också positiva inslag i verksamheten. Med 30 anställda, många för ett förhoppningsbolag, är organisationen ganska stor. Det lär behövas för att upprätthålla alla partnerskap och affärsområden, och skänker viss trovärdighet till de högt ställda ambitionerna. Vi noterar flera välmeriterade nyanställningar. Vi noterar också att vd Karl Bohman och teknikchefen Göran Bolin nyligen köpt aktier i bolaget efter att tidigare sålt i somras.

Men för oss överväger det negativa. Bolaget har funnits sedan 2001 och har fortfarande inte bevisat sin teknologi. Rensar vi bort PR-faktorn så verkar de flesta satsningar antingen vara rätt sura eller helt omogna.

Sedan vi skrev om SaltX senast har kursen fallit 33 procent. Nedsidan är dock alltid 100 procent. Som vi ser på saken vilar dagens miljardvärdering på en skickligt berättad story och de tusentals svenska aktiesparare som tror på den. Vi gör det inte. Sälj aktien.

OBS: Missa inte den uppföljande artikeln ”SaltX viktigaste projekt är ett fiasko” som publicerades den 18 mars som även innehåller SaltX invändningar mot Börsplus analys.

SaltX affärsområden

Suncool

Suncool-produkten beskrivs som en termisk solfångare med inbyggd värme och kyla för byggnader. Följande ser SaltX i Suncool:

  • Ett beräknat värde på marknaden om 15 miljarder kronor.
  • Sparar cirka 90 procent av energiförbrukningen i byggnader.
  • En intäktspotential på mellan 260 – 300 kr per kvadratmeter.
  • En årlig besparing per kvadratmeter som motsvarar 1000 kr, vilket ger en återbetalningstid för slutkund på 2,5 år.

Verdacc

I Verdaccsegmentet ska SaltX utveckla en produkt för värmedriven kyla i lastbilar och andra tunga fordon. Genom att lagra energin i salt, ska kyla kunna levereras även när motorn är avstängd. På det viset sparar fordonet bränsle. SaltX ser i Verdacc:

  • Ett beräknat värde på marknaden om 10 miljarder kronor.
  • Sparar upp till 80 procent av bränsleförbrukningen för kyla och värme i hytten.
  • En intäktspotential om 3000 – 4000 kr per såld enhet.
  • En kostnadsbesparing motsvarande 25 000 kronor per fordon, vilket motsvarar en återbetalningstid på 1 år.

Heatboost

Inom Heatboost-segmentet syftar bolaget till att utveckla gasdrivna värmepumpar för varmvatten och uppvärmning av bostäder. Följande ser SaltX i Heatboost:

  • Ett beräknat värde på marknaden om 35 miljarder kronor.
  • Sparar cirka 50 procent av gasförbrukningen i hushåll.
  • En intäktpotential om 1500 – 2200 kr per såld enhet.
  • En årlig besparing för kund om cirka 5000 kronor, vilket motsvarar en återbetalningstid för slutkunden på 1,5 år.

Enerstore

Med Enerstore ska man kunna lagra förnybar energi i stor skala. SaltX ser i Enerstore:

  • Ett beräknat marknadsvärde om 100 miljarder kronor.
  • En reducering av volym och kostnad med 50 procent.
  • En intäktspotential om 10 000 – 18 000 kr/MWh.
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.